1804 (almanak gregoryen)

Lane
1804
Lane

1801180218031804180518061807

Deseni

1770 1780 1790 1800 1810 1820 1830

Syèk

16 17 18 19 20 21 22

Milenè

-1 0 1 2 3 4 5

Mwa gregoryen yo
JanvyeFevriyeMas
AvrilMeJen
JiyèOutSeptanm
OktòbNovanmDesanm
moun
fèt yo – lanmò yo – pri yo
antrepriz
kreyasyon – disparisyon
1804  nan tout almanak yo
amenyen1253
chinwa4500 – 4501
ebre5564 – 5565
etyopyen1796 – 1797
endou
- Vikram Samvat1859 – 1860
- Shaka Samvat1726 – 1727
iranyen1182 – 1183
islamik1219 – 1220
japonèpa konnen
rinik2054
women2557

1804 se 1804m ane nan almanak gregoryen.

Gade osi nonm 1804.

Evènman

  • 17 janvye: gouvènè Senegal Blanchot tanporèman repran zile Gorée nan men Britanik yo, ki repran li 18 mas[1].
  • 20 fevriye: Etablisman Britanik nan Hobart (Ostrali)[2].
  • Fevriye 1804: kòmansman rèy Toro Kouamena, ke yo rekonèt kòm Osei Bonsu, asantehene nan Ashanti (fen nan 1824)[3].
March 4: (en) {{{2}}}, desen pa yon temwen oculaire
  • 4-5 mas: rebelyon prizonye Ilandè yo nan koloni penal Castle Hill la, nan Ostrali[4].
  • 21 jen: Usman dan Fodio preche lagè sen (jiad) kont Haussas e li ranpòte viktwa sou lame Younfa nan Tabkin Kwato. Li te pwoklame kòmandan Fidèl yo epi li te gouvènen sou Gober (fen 1817). Kreyasyon Anpi Fulani Sokoto (1804-1859)[5].
    • Bitekar Ludduji, yon Fulani ki te deja konsidere kòm yon marabout nan Zarma nan Dallol Bosso, louvri ostilite kont Zarma a de semèn apre. avenman Usman dan Fodio nan peyi a Haoussa[6].


  • Madagaskar: Jeneral Decaen, kòmandan jeneral Etablisman franse nan peyi Zend etabli kapital koloni franse Madagaskar nan Tamatave, ki kontwole kòt lès la[7]. Senk gwo wayòm ki te fòme rès zile a te konsolide tèt yo lè yo te anèks komès ki pi fèb la e ki te devlope ak mond lan deyò.
  • Mawòk: lame Cherifyen yo ranpòte yon viktwa sou tribi Berbè Aït Idrasen. Soutan an kolekte taks nan rejyon Taza ak Oujda, answit retabli lòd nan oazis yo[8]

Amerik

  • 22 fevriye: dekrè Desalin ki bay lòd masak kreyòl ann Ayiti[11]. Plizyè milye kolon franse ak Kreyòl te pran refij Ozetazini, patikilyèman nan Philadelphia.
  • 14 me: depa ekspedisyon Lewis ak Clark. Meriwether Lewis ak William Clark louvri wout tè a soti nan bouch Missouri rive nan Pasifik la atravè Rocky Mountains (fen nan 1806)[12].
The Battle of Sitka te pentire pa Louis S. Glanzman an 1988
  • 1e 7 oktòb: Batay Sitka, nan Alaska. Larisi yo te oblije reprann epi rekonstwi pòs fòtifye Sitka (Novy Arkhangelsk) te detwi dezan anvan Tlingits yo. Novo-Arkhangelsk vin sant pouvwa Ris nan Alaska[13].

Azi

  • 14 fevriye: Batay Poulo Aura, ti angajman naval nan Lanmè Sid Lachin[17].
  • 18 Oktòb ( nan Kalandriye Jilian): Paul Tsitsianov ap mache kont fò Gandja[19].
    • Gè Ris-Pès (fen nan 1813). Tansyon ant Pès la ak Larisi ​​sou pwovens Kokas ak Jòjòj, Larisi yo te anekse nan 1801 . Tehran ap chèche sipò, men ak rezèvasyon akeyi òf Frans (Trete Finkenstein). Fath'Ali Chah mande èd nan men Britanik yo epi voye yon delegasyon nan Wayòm Ini a[20].
  • 20 oktòb-: Ris Nikolaï Rezanov, direktè Konpayi Ruso-Ameriken an, te pase sis mwa abò Nadezhda nan pò Nagasaki. Li sèvi ak debake japonè yo kòm yon pretèks pou mande ouvèti relasyon komèsyal yo. Refi otorite shogunal yo[21].
  • 30 Novanm: Sultan nan Muscat ak Omàn Sultan ibn Ahmad yo asasinen pa pirat ant Basra ak Omàn. Pitit gason l Seyyd Saïd ibn Sultan te pran plas li (fen an 1856)[22]. Li te monte twòn Muscat apre li te touye frè l an 1806.


  • Lachin: defèt rebèl yo nan White Lotus Sect[23].

Ewòp

  • 15 fevriye ( nan kalandriye Jilian): asanble Orašac. Kòmanse nan premye soulèvman Sèb la kont pouvwa Otoman ki te dirije pa Georges Karageorges, ankouraje pa Larisi (fen nan 1813)[24].
  • 15 mas-21 mas: zafè Duke Enghien. Duke Enghien, yo akize de konplo. se kidnape nan Baden pa franse, jije ak egzekite nan Vincennes[25] .
  • 10 me: kòmansman dezyèm ministè conservateur William Pitt Jenn lan, Premye Minis Wayòm Ini (fen nan 1806)[27]. Palman an, konsidere Addington pa kapab konfwonte ejemoni franse, te raple William Pitt ki te repare sitiyasyon diplomatik ak militè a.
  • 18 me: Napoleon I vin anperè franse[28].
  • 28 me: Repiblik Italyen transfòme an Wayòm eritye pou benefis Napoleon I ak desandan li yo [29] .
  • 11 out: kòmansman rèy Fransik I Otrich kòm anperè eritye Otrich[30]. Li inifye tout teritwa monachi Habsburg yo.
  • Septanm 1804: Karl Stein (1757-1831) yo nonmen Minis Komès, Endistri ak Ladwàn nan Lapris[31].
5 oktòb: viktwa Britanik sou flòt Panyòl la nan batay Cape Sainte Marie, bò kòt Pòtigal
  • 6 novanm: alyans sekrè Ostrali-Ris kont Lafrans[32].
  • 2 desanm : Kouwonasyon Napoleon Bonaparte, Anperè Fransè yo.
  • 14 desanm: lagè ant Espay ak Wayòm Ini. Minis Espayòl la Godoy dwe renouvle alyans li ak Lafrans Napoléon I[33]. Alyans sa a baze sou laperèz gouvènman an pou l pa ka defann koloni li yo kont Wayòm Ini ak sou espwa wa a genyen pou l jwenn fotèy Italyen pou pitit li yo e pou tèt li twòn Pòtigal .

Larisi

  • 20 fevriye: mezi anfavè sèf Livonia, fikse obligasyon yo epi garanti peyizan yo jwisans éréditèr nan manda yo[35].
  • 25 avril, Kokas: Solomon II (1784-1815) wa Imeretia, vin vasal Larisi[36].
  • 5 novanm: estati inivèsite yo (otonomi)[39]. Enstiti Pedagojik Saint-Petersburg, mezi ki prepare kreyasyon inivèsite Kharkov (1805) ak Kazan (1814).
  • 9 desanm: lwa sou Jwif[40] ; libète konsyans, men kenbe zòn rezidans nan pwovens lwès yo. Lekòl elemantè, segondè ak lekòl siperyè yo gen dwa admèt jwif yo. Lekòl jwif yo otorize men ansèyman dwe fèt an Ris, Polonè oswa Alman. Jwif yo pa kapab vann bwason ki gen alkòl bay peyizan ankò. San resous, plizyè milye fanmi yo gen dwa etabli tèt yo kòm kiltivatè, vin travayè faktori oswa atizan.

Nesans an 1804

  • 8 me: Émile Signol, pent Fransè († ).
  • 31 me: Louise Farrenc, konpozitè, pyanis ak pwofesè Fransè († ).
  • 1e jen:
    • Émile-Joseph-Maurice Chevé, pwofesè mizik Fransè († ).
    • Mikhail Ivanovich Glinka, konpozitè Ris († ).
  • 9 jen: Joan Nin i Serra, prèt, mikològ, konpozitè ak mèt chapel Espanyòl († ).
  • 10 jen: Hermann Schlegel, ònitolojis Alman († ).
  • 12 jen: Henri Frédéric Schopin, pent Fransè orijin Alman († ).
  • 17 jen: Henry Richard Charles Wellesley, politisyen Britanik († ).
  • 24 jen: Stephan Ladislaus Endlicher, botanik ak lengwis Otrich († ) .
  • 4 out: Robert William Buss, etcher ak illustrateur Britanik († ).
  • 7 out : Johan Nicolai Madvig, filològ ak politisyen Danwa († ).

Lamò an 1804

  • 4 janvye : Jacques-François de Borda d'Oro, majistra franse ak jewològ (° ).
  • 14 janvye: Pietro Antonio Novelli, designer, illustrateur, ekriven, powèt, graveur ak pent italin).
  • 6 fevriye:
    • William Bingham, finansè ak Statesman Ameriken).
    • Joseph Priestley, chimist ak teolojyen Britanik (° ).
  • 12 fevriye: Immanuel Kant, filozòf Alman (° ).
  • 27 fevriye: Auguste-Louis de Rossel de Cercy, aristokrat, ofisye marin ak pennt franse).
  • 3 mas: Giandomenico Tiepolo, pent italin).
  • 26 mas : Lazare Bruandet, pent Fransè).
  • 30 mas: Victor-François de Broglie, Duke de Broglie, Marshal Lafrans (° ).
  • 9 avril: Jacques Necker, minis Louis XVI).
  • 14 avril: Francisco Antonio de Lorenzana y Butrón, kadinal Panyòl, achevèk nan Toledo (° ).
  • 2 me: Johann Stadler, klarinetis Otrich (° ).
  • Dat enkoni:

Gade tou

  • ane XII, ane XIII

Nòt ak referans

Nòt ak referans

🔥 Top keywords: Paj PrensipalLiterati ayisyènEspesyal:ChacheÈd:AkèyFrankétienneDezyèm Gè mondyalWikipedya:Akèy nouvo arivan yoWikipedyaOswald DurandKreyòl ayisyenWikipedya:Avètisman jeneralDeseo (fim, 2013)Lang kreyòlNathan DellemmeMè TeresaAyitiEspesyal:DiskisyonMLeticia CalderónWikipedya:KafeEspesyal:ChanjmanResanRapò seksyèlVIH ak SIDA an AyitiKategori:Ekriven ayisyenPòtay:literatiWomanXVideosSemantikEnfeksyonLang angleJacques RoumainAgwePwonon pèsonèlJordan Jeffrey BabyÈd:Kisa pou fè sou Wikipedya?End1e janvyeMaurice SixtoMasak ayisyen an nan 1937Pwovèb