1804 (almanak gregoryen)
Lane
al gade paj ki genyen lis atik menm non yo.
1804 | ||||||||||||||||||||||||
Lane | ||||||||||||||||||||||||
Deseni 1770 1780 1790 1800 1810 1820 1830 | ||||||||||||||||||||||||
Syèk 16 17 18 19 20 21 22 | ||||||||||||||||||||||||
Milenè -1 0 1 2 3 4 5 | ||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||
moun fèt yo – lanmò yo – pri yo | ||||||||||||||||||||||||
antrepriz kreyasyon – disparisyon | ||||||||||||||||||||||||
|
1804 se 1804m ane nan almanak gregoryen.
Evènman
- 17 janvye: gouvènè Senegal Blanchot tanporèman repran zile Gorée nan men Britanik yo, ki repran li 18 mas[1].
- 20 fevriye: Etablisman Britanik nan Hobart (Ostrali)[2].
- Fevriye 1804: kòmansman rèy Toro Kouamena, ke yo rekonèt kòm Osei Bonsu, asantehene nan Ashanti (fen nan 1824)[3].
- 21 jen: Usman dan Fodio preche lagè sen (jiad) kont Haussas e li ranpòte viktwa sou lame Younfa nan Tabkin Kwato. Li te pwoklame kòmandan Fidèl yo epi li te gouvènen sou Gober (fen 1817). Kreyasyon Anpi Fulani Sokoto (1804-1859)[5].
- Bitekar Ludduji, yon Fulani ki te deja konsidere kòm yon marabout nan Zarma nan Dallol Bosso, louvri ostilite kont Zarma a de semèn apre. avenman Usman dan Fodio nan peyi a Haoussa[6].
- Madagaskar: Jeneral Decaen, kòmandan jeneral Etablisman franse nan peyi Zend etabli kapital koloni franse Madagaskar nan Tamatave, ki kontwole kòt lès la[7]. Senk gwo wayòm ki te fòme rès zile a te konsolide tèt yo lè yo te anèks komès ki pi fèb la e ki te devlope ak mond lan deyò.
- Mawòk: lame Cherifyen yo ranpòte yon viktwa sou tribi Berbè Aït Idrasen. Soutan an kolekte taks nan rejyon Taza ak Oujda, answit retabli lòd nan oazis yo[8]
- Pwojè pou ekspedisyon nan Ostrali nan Napoleon I[9].
Amerik
- 1e janvye : Jean-Jacques Dessalines, ansyen lyetnan Toussaint Louverture deklare Ayiti endepandans e li fonde premye Repiblik nwa nan listwa nan pati fransè Sen-Domeng, ki pran non ke Endyen yo te bay zile a yon fwa. Jou 8 oktòb, yo te pwoklame li anperè Ayiti sou non Jacques I[10].
- 22 fevriye: dekrè Desalin ki bay lòd masak kreyòl ann Ayiti[11]. Plizyè milye kolon franse ak Kreyòl te pran refij Ozetazini, patikilyèman nan Philadelphia.
- 14 me: depa ekspedisyon Lewis ak Clark. Meriwether Lewis ak William Clark louvri wout tè a soti nan bouch Missouri rive nan Pasifik la atravè Rocky Mountains (fen nan 1806)[12].
- 1e 7 oktòb: Batay Sitka, nan Alaska. Larisi yo te oblije reprann epi rekonstwi pòs fòtifye Sitka (Novy Arkhangelsk) te detwi dezan anvan Tlingits yo. Novo-Arkhangelsk vin sant pouvwa Ris nan Alaska[13].
- 5 desanm: Thomas Jefferson jwenn yon dezyèm manda kòm prezidan Etazini[14].
- 24 desanm: Lwa Konsolidasyon an konfiske lajan eklezyastik nan Nouvo Espay (Meksik)[15].
Azi
- Janvye 1804: kòmansman Epòk Bunka nan Japon (fen nan mwa avril 1817)[16].
- 14 fevriye: Batay Poulo Aura, ti angajman naval nan Lanmè Sid Lachin[17].
- 18 septanm: batay naval Vizagapatam[18].
- 18 Oktòb ( nan Kalandriye Jilian): Paul Tsitsianov ap mache kont fò Gandja[19].
- 20 oktòb-: Ris Nikolaï Rezanov, direktè Konpayi Ruso-Ameriken an, te pase sis mwa abò Nadezhda nan pò Nagasaki. Li sèvi ak debake japonè yo kòm yon pretèks pou mande ouvèti relasyon komèsyal yo. Refi otorite shogunal yo[21].
- 30 Novanm: Sultan nan Muscat ak Omàn Sultan ibn Ahmad yo asasinen pa pirat ant Basra ak Omàn. Pitit gason l Seyyd Saïd ibn Sultan te pran plas li (fen an 1856)[22]. Li te monte twòn Muscat apre li te touye frè l an 1806.
Ewòp
- Janvye 1804, Sèbi: janisè yo gen 70 notab Sèb arete ak touye[24].
- 12 fevriye: filozòf Immanuel Kant mouri nan Königberg.
- 15 fevriye ( nan kalandriye Jilian): asanble Orašac. Kòmanse nan premye soulèvman Sèb la kont pouvwa Otoman ki te dirije pa Georges Karageorges, ankouraje pa Larisi (fen nan 1813)[24].
- 15 mas-21 mas: zafè Duke Enghien. Duke Enghien, yo akize de konplo. se kidnape nan Baden pa franse, jije ak egzekite nan Vincennes[25] .
- 10 me: kòmansman dezyèm ministè conservateur William Pitt Jenn lan, Premye Minis Wayòm Ini (fen nan 1806)[27]. Palman an, konsidere Addington pa kapab konfwonte ejemoni franse, te raple William Pitt ki te repare sitiyasyon diplomatik ak militè a.
- 18 me: Napoleon I vin anperè franse[28].
- 28 me: Repiblik Italyen transfòme an Wayòm eritye pou benefis Napoleon I ak desandan li yo [29] .
- 11 out: kòmansman rèy Fransik I Otrich kòm anperè eritye Otrich[30]. Li inifye tout teritwa monachi Habsburg yo.
- Septanm 1804: Karl Stein (1757-1831) yo nonmen Minis Komès, Endistri ak Ladwàn nan Lapris[31].
- 6 novanm: alyans sekrè Ostrali-Ris kont Lafrans[32].
- 2 desanm : Kouwonasyon Napoleon Bonaparte, Anperè Fransè yo.
- 14 desanm: lagè ant Espay ak Wayòm Ini. Minis Espayòl la Godoy dwe renouvle alyans li ak Lafrans Napoléon I[33]. Alyans sa a baze sou laperèz gouvènman an pou l pa ka defann koloni li yo kont Wayòm Ini ak sou espwa wa a genyen pou l jwenn fotèy Italyen pou pitit li yo e pou tèt li twòn Pòtigal .
Larisi
- 20 fevriye: mezi anfavè sèf Livonia, fikse obligasyon yo epi garanti peyizan yo jwisans éréditèr nan manda yo[35].
- 3 jiyè, Kokas: Vakthang II Gouréli aksepte pwoteksyon Larisi sou Guria[37].
- Jiyè 1804: lwa modere sou sansi[38].
- 5 novanm: estati inivèsite yo (otonomi)[39]. Enstiti Pedagojik Saint-Petersburg, mezi ki prepare kreyasyon inivèsite Kharkov (1805) ak Kazan (1814).
- 9 desanm: lwa sou Jwif[40] ; libète konsyans, men kenbe zòn rezidans nan pwovens lwès yo. Lekòl elemantè, segondè ak lekòl siperyè yo gen dwa admèt jwif yo. Lekòl jwif yo otorize men ansèyman dwe fèt an Ris, Polonè oswa Alman. Jwif yo pa kapab vann bwason ki gen alkòl bay peyizan ankò. San resous, plizyè milye fanmi yo gen dwa etabli tèt yo kòm kiltivatè, vin travayè faktori oswa atizan.
Nesans an 1804
- 9 janvye: Louis Jean Baptiste d'Aurelle de Paladines, militè Fransè, divizyon jeneral († ).
- 13 janvye: Paul Gavarni, watercolorist ak designer Fransè († ).
- 21 janvye: François-Gabriel Lépaulle, pent Fransè († ).
- 26 janvye: Eugène Sue, ekriven Fransè († ).
- 7 fevriye: John Deere, fondatè konpayi an, John Deere († ).
- 12 fevriye: Jan Adam Kruseman, pent Olandè († ).
- 19 fevriye: Carl von Rokitansky, doktè patolojis, politisyen ak filozòf Otrich -Ongwa ki gen orijin Bohemi († ).
- 29 fevriye: Hercules Florence, pennt ak envanteur Franco-Brezilien († ).
- 1e mas: Franz Hanfstaengl, pent, litograf ak fotograf Alman († ).
- 2 mas: Outuste Raffet, designer, graveur ak pennt Fransè († ).
- 7 mas: Constant d'Hoffschmidt, politisyen Bèlj († ).
- 12 mas: Jules-Antoine Droz, pent ak eskiltè Fransè († ) .
- 14 mas: Johann Strauss papa, konpozitè Otrich († ).
- 16 mas : Jules-Claude Ziegler, pent lekòl Fransè († ) .
- 20 mas: Salvatore Lo Forte, pent Italin († ).
- 8 me: Émile Signol, pent Fransè († ).
- 31 me: Louise Farrenc, konpozitè, pyanis ak pwofesè Fransè († ).
- 1e jen:
- 9 jen: Joan Nin i Serra, prèt, mikològ, konpozitè ak mèt chapel Espanyòl († ).
- 10 jen: Hermann Schlegel, ònitolojis Alman († ).
- 12 jen: Henri Frédéric Schopin, pent Fransè orijin Alman († ).
- 17 jen: Henry Richard Charles Wellesley, politisyen Britanik († ).
- 24 jen: Stephan Ladislaus Endlicher, botanik ak lengwis Otrich († ) .
- 1e jiyè: George Sand, ekriven Fransè († ).
- 4 jiyè: Casimir Gide, konpozitè mizik, librè ak piblikatè enprent ak kat franse ( † ).
- 15 jiyè: Ludwig von Haber von Linsberg, finansè ak politisyen Otrichyen († ).
- 20 jiyè: Richard Owen, byolojis, espesyalis nan anatomi konpare ak paleontolojis Britanik († ).
- 22 jiyè: Victor Schœlcher, man leta Fransè, li te ye paske li te pouse pou abolisyon definitif esklavaj an Frans († ).
- 29 jiyè : Edmond Geffroy, pent Fransè († ).
- 4 out: Robert William Buss, etcher ak illustrateur Britanik († ).
- 7 out : Johan Nicolai Madvig, filològ ak politisyen Danwa († ).
- 11 septanm: Jacques-Philippe Renout, pent Fransè († ).
- 12 septanm: Charles de Linange, twazyèm prens Linange († ).
- 14 septanm: John Gould, ònitolojis ak natiralis Britanik († ).
- 24 septanm: William Evans Burton, aktè, drammè, direktè teyat ak jounalis Angle († ).
- 28 septanm: Jean-Baptiste Barré, eskiltè ak pennt Fransè († ).
- 29 septanm: Giovanni Carnovali, pent Itali († ).
- 30 septanm : Édouard Hostein, pent Fransè († ).
- 14 oktòb: Carl Timoleon von Neff, pent, konsèvatè Alman-Baltic sijè [[Anpi Ris] ]] († ).
- 28 oktòb : Pierre François Verhulst, matematisyen Bèlj († ).
- 14 novanm: Heinrich Dorn, konpozitè mizik amoure Alman († ).
- 17 novanm : Léon Soulié, pent Fransè († ).
- 22 novanm : Hippolyte Dominique Holfeld, pent Fransè († ).
- 23 novanm : Franklin Pierce, pwochen prezidan Etazini († ).
- 27 novanm: Julius Benedict, konpozitè ak diriktè Alman natiralize Angle († ).
- 5 desanm: Antonio de Brugada, pent Panyòl († ).
- 16 desanm: Adèle Kindt, pent Bèlj († 1894).
- 18 desanm : François Antoine Léon Fleury, pent Fransè († 1858).
- 19 desanm: Fitz Henry Lane, pent Ameriken († ).
- 21 desanm: Benjamin Disraeli, eseman ak ekriven Britanik († ).
- 29 desanm: Jacques Rothmuller, pent ak litografi Fransè († ) .
- 30 desanm: Maximilian von Schwerin-Putzar, pwopriyetè tè ak politisyen Pris († ).
Lamò an 1804
- 4 janvye : Jacques-François de Borda d'Oro, majistra franse ak jewològ (° ).
- 14 janvye: Pietro Antonio Novelli, designer, illustrateur, ekriven, powèt, graveur ak pent italin (° ).
- 6 fevriye:
- William Bingham, finansè ak Statesman Ameriken (° ).
- Joseph Priestley, chimist ak teolojyen Britanik (° ).
- 12 fevriye: Immanuel Kant, filozòf Alman (° ).
- 27 fevriye: Auguste-Louis de Rossel de Cercy, aristokrat, ofisye marin ak pennt franse (° ).
- 3 mas: Giandomenico Tiepolo, pent italin (° ).
- 26 mas : Lazare Bruandet, pent Fransè (° ).
- 30 mas: Victor-François de Broglie, Duke de Broglie, Marshal Lafrans (° ).
- 9 avril: Jacques Necker, minis Louis XVI (° ).
- 14 avril: Francisco Antonio de Lorenzana y Butrón, kadinal Panyòl, achevèk nan Toledo (° ).
- 2 me: Johann Stadler, klarinetis Otrich (° ).
- 24 jiyè: Martin Knoller, pent Otrich aktif nan Itali (° ).
- 29 jiyè: William Irvine, doktè, militè ak statesman Ilandè-Ameriken (° ).
- 20 septanm : Pierre Méchain, astwonòm Fransè (° ).
Gade tou
- ane XII, ane XIII