1930

Januari

• 1 januari – I Folkans nyårsrevy debuterar Karlstadsflickan Zarah Leander i Stockholm ^[1].
• 5 januari – Kollektivjordbruk införs i Sovjetunionen ^[2].

Februari

• 18 februari – Himlakroppen Pluto upptäcks av den amerikanske astronomen Clyde Tombaugh.^[3]
• 26 februari – Sverige har nu en halv miljon telefonabonnenter ^[2], en på var tolfte invånare ^[1].
• 27 februari – Norge annekterar Peter I:s ö ^[4].

Mars

• 4 mars – Över 1 000 personer omkommer och 30 000 blir hemlösa vid översvämningar i Frankrike ^[5].
• 9–10 mars – 21 000 liter sprit hittas i tiolitersdunkar i en sjöbod som tillhör en obebodd lägenhet ägd av en fyrmästare på Svenska Högarna ^[6].
• 12 mars – Spritsmugglarkungen Algot Niska grips i Stockholms skärgård sedan polisen hittat 21 000 liter sprit i en sjöbod på Sundskär ^[7].
• 13 mars – Forskare på Lowellobservatoriet i Flagstaff meddelar att man hittat det man trodde var Solsystemets nionde planet ^[2].
• 28 mars – Konstantinopel får officiellt namnet Istanbul.^[8]

April

• 1 april – Josef von Sternbergs film "Blå ängeln" har biopremiär i Berlin med Marlene Dietrich i huvudrollen ^[2].
• 4 april – Inbördeskrig i Kina ^[9].
• 12 april – Nyligen avlidna svenska drottningen Victoria av Baden begravs ^[10]

Maj

• 2 maj – Nils Ferlin debuterar med diktsamlingen En döddansares visor ^[2] och Harry Martinson recenserar med orden "det är äkta lyrik" ^[11].
• 11 maj – Lillaverkemeteoritens nedslag, ett av få bevittnade meteoritnedslag i Sverige.
• 15 maj – Sjuksköterskan Ellen Church blir världens första flygvärdinna då hon medföljer på en flygning mellan de amerikanska städerna Oakland och Chicago.^[12]
• 16 maj
  • 6 000 personer omkommer vid översvämningar i Burma.^[5]
  • Stockholmsutställningen, som betecknar den funktionalistiska stilens ("Funkisen") genombrott, öppnas på Djurgårdsbrunnsviken ^[2]. Planetariet och utställningen Svea Rike är populärast. Bostadsutställningen med Gunnar Asplund som arkitekt är huvudattraktion. Över 4 miljoner besökare ser utställningen under drygt fyra månader.^[11] Även sommarstugan som byggidé lanseras där ^[13]
• 21 maj – Sveriges riksdag beslutar om fri fart på svenska vägar.^[1]
• 25 maj – Passtvånget slopas för skandinaver vid resor över Öresund.^[1]
• 26 maj – Düsseldorfmördaren, Peter Kürten grips. Kürten har erkänt 20 mord och lika många mordbränder.^[14]
• 31 maj – Den svenska riksdagen avslår regeringens förslag om höjning av spannmålstullarna.

Juni

• 2 juni – I Sverige faller Arvid Lindmans regering på avslaget om spannmålstullarna och avgår, när den inte får stöd från Sveriges riksdag.^[2]
• 6 juni – Några butiker i Springfield, Massachusetts erbjuder för första gången kunderna djupfrysta livsmedel.^[2]
• 7 juni – Frisinnade ledaren Carl Gustaf Ekman bildar svensk regering och även blir försvarsminister.^[1]
• 12 juni – Max Schmeling (av Tyskland) besegrar Jack Sharkey (av USA) då Sharkey diskvalificeras för slag under bältet då de två i New York gör upp om världsmästartiteln i tungviktsboxning, som lämnats vakant sedan Gene Tunney dragit sig tillbaka obesegrad.^[2]
• 30 juni – De sista ockupationstrupperna lämnar Rhenlandet efter tio år.^[2]

Juli

• 3 juli – First Eastern Women's Congress äger rum i Damaskus.
• 7–11 juli – Fackföreningsinternationalen håller ett möte i Stockholm.
• 17 juli – EPA öppnar på Söder i Stockholm, och har standardiserat billighetssortiment ^[1].
• 30 juli – Uruguay vinner med 4-2 mot Argentina i Montevideo då första VM-finalen i fotboll spelas i Montevideo ^[2].

Augusti

• 6 augusti – Resterna av Salomon August Andrées nordpolsexpedition 1897 återfinns på Vitön utanför Spetsbergen ^[2].
• 11 augusti – Den första helt svenskproducerade talfilmen, För hennes skull, med Inga Tidblad och Gösta Ekman d.ä., har biopremiär i Stockholm ^[1].
• 20 augusti – Jussi Björling debuterar på operan som Don Ottavio i Mozarts Don Juan ^[1].
• 22 augusti – Det meddelas att Salomon August Andrées nordpolsexpedition 1897 återfunnits ^[15].
• 23 augusti – Nyheten om att Salomon August Andrées nordpolsexpedition 1897 fynd är förstasidesnyhet i flera svenska tidningar ^[15].

September

• 6 september – Damfriidrottstävlingen Internationella kvinnospelen 1930 inleds i Prag, 17 nationer deltar, till 9 september
• 14 september – NSDAP går starkt framåt vid tyska riksdagsvalet, från 2,6 1928 till 18,3 ^[2]. Även kommunisterna går starkt framåt ^[9]. NSDAP får totalt 6.202.957 röster vilket ger dem 103 mandat i den tyska riksdagen, mot tidigare 12.
• 24 september – Det jättelika tyska luftskeppet Graf Zeppelin gör en lov över Stockholm ^[1].
• 25 september – Stoftet efter medlemmarna i Andrées ballongfärd återförs till Sverige under storartade hyllningar på olika sätt.

Oktober

• 5 oktober – 48 personer omkommer då ett brittiskt luftskepp störtar över Frankrike ^[16].

November

• 1 november – Funkisutställningen i Stockholm stängs ^[17].
• 2 november – Ras Tafari Mahonen kröns till Abessiniens kejsare som Haile Selassie ^[2].
• 3 november – Efter en militärkupp i Brasilien utses Getúlio Dorneles Vargas till landets president.
• 11 november – Finlands riksdag antar en lag som förbjuder kommunister i parlamentet ^[9].
• November – Nya regler för svenska polisen medför, att svenska poliser endast får använda batong på dagtid, men sabel på kvällstid, vilket pågår till 1933.

December

• 7 december – Television demonstreras för första gången i Sverige på biografen Röda Kvarn i Stockholm ^[2]. Skådespelaren Fridolf Rhudin syns i rutan ^[11].
• 10 december – Svenske ärkebiskopen Nathan Söderblom får Nobels fredspris för sitt ekumeniska arbete ^[1].
• 17 december – EPA öppnar på Söder i Stockholm sitt första varuhus ^[11], med standardiserat billighetssortiment. Allt ska kosta under en svensk krona.
• 31 december – Lagen om åtta timmars arbetsdag antages definitivt i Sverige efter en försöksperiod på elva år.

Okänt datum

• 3 000 personer omkommer vid en jordbävning i Iran ^[5].
• 2 000 personer omkommer vid en jordbävning i Neapel ^[5].
• Sverige inför sin första narkotikaförordning ^[18].
• AB Kreuger & Toll redovisar för 1929 en nettovinst av 29.118.841 kr, mot 19.853.870 föregående år. Utdelningen föreslås till 30 procent.
• Den svenske socialdemokraten Ernst Wigforss lanserar i en riksdagsmotion keynesianismen som ekonomisk teori för krisbekämpning.
• Inmalningstvång för handelskvarnar och spannmålsreglering införs i Sverige.
• Oslokonventionen undertecknas för att hålla tullarna mellan de nordiska länderna nere, vilket dock misslyckas.
• Varje svenskt län får ett centralbibliotek.
• Fascisten Per Engdahl bildar Föreningen Det Nya Sverige, som senare blir Riksförbundet Det Nya Sverige.
• Sverige får sin första utländska kvinnliga ambassadör, när sovjetiska Aleksandra Kollontaj blir ambassadör i Stockholm.
• Karl Marx' Kapitalet utkommer på svenska i översättning av Rickard Sandler.
• De svenska hembiträdenas antal når sin topp på 145 000 ^[19].
• Benito Mussolini håller tal inför 100 000 fascister i Livorno vilket i fråga om hätskhet saknar sitt motstycke. Talet, som främst riktar sig mot Frankrike, avslutas med orden "Ord äro sköna, men kanoner, kulsprutor, fartyg och aeroplan äro ännu skönare".
• Jetmotorn uppfinns av Frank Whittle.
• Edvin Adolphson spelar in den första talfilmen på svenska, När rosorna slår ut.
• I Sverige blir folkskolestyrelse genom lag obligatorisk i kommun där skoldistriktet sammanfaller med kommungränserna och där det finns kommunalfullmäktige.
• Omkring 120 000 flickor och kvinnor i Norge arbetar i husligt arbete.^[20]

• 2 januari – Werner Vögeli, schweizisk-svensk kock och hovtraktör.
• 3 januari – Robert Loggia, amerikansk skådespelare.
• 5 januari – Bengt Dennis, svensk nationalekonom, journalist och ämbetsman.
• 19 januari – Tom Cox, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1970.
• 20 januari – Edwin Aldrin, amerikansk rymdfarare, andra mannen på månen.
• 22 januari – Kerstin Bratt, svensk skådespelare.
• 23 januari
  • William R. Pogue, amerikansk rymdfarare.
  • Derek Walcott, karibisk författare, nobelpristagare.
• 26 januari – Jan-Olof Rydqvist, svensk skådespelare och manusförfattare.
• 27 januari – Bobby Bland, amerikansk musiker.
• 28 februari – Osman El-Sayed, egyptisk brottare.
• 30 januari – Gene Hackman, amerikansk skådespelare.
• 31 januari – Joakim Bonnier, svensk racerförare.
• 5 februari – Ilon Wikland, estnisk-svensk illustratör.
• 10 februari – Robert Wagner, amerikansk skådespelare.
• 17 februari – Ruth Rendell, brittisk detektivförfattare.
• 22 februari – Edward D. Hoch, amerikansk deckarförfattare.
• 26 februari – Lazar Berman, rysk pianist.
• 27 februari
  • Martin Lönnebo, svensk biskop emeritus i Linköpings stift och författare.
  • Joanne Woodward, amerikansk skådespelare.
• 3 mars – Ion Iliescu, president i Rumänien.
• 6 mars – Lorin Maazel, amerikansk dirigent.
• 17 mars – James B. Irwin, amerikansk rymdfarare, åttonde mannen på månen.
• 22 mars
  • Pat Robertson, amerikansk TV-evangelist.
  • Stephen Sondheim, amerikansk kompositör och textförfattare.
• 24 mars – Steve McQueen, amerikansk skådespelare, regissör och producent.
• 26 mars
  • Sandra Day O'Connor, amerikansk jurist; ledamot av USA:s högsta domstol (1981–2005, den första kvinnliga domaren där).
  • Sigge Parling, svensk fotbolls-, bandy- och ishockeyspelare.
• 27 mars – David Janssen, amerikansk skådespelare.
• 28 mars – Gun Arvidsson, svensk skådespelare, teaterregissör och teaterpedagog.
• 30 mars – John Astin, amerikansk skådespelare.
• 31 mars – Julián Herranz Casado, spansk kardinal.
• 2 april – Barbro Ericson, svensk operasångerska (contralto).
• 3 april – Helmut Kohl, tysk politiker, förbundskansler (1982–98).
• 10 april – Ray Blanton, amerikansk demokratisk politiker.
• 11 april
  • Nicholas F. Brady, amerikansk republikansk politiker, USA:s finansminister (1988–93).
  • Anton LaVey, amerikansk författare, den moderna satanismens grundare.
• 15 april – Vigdís Finnbogadóttir, Islands president 1980–1996 och världens första demokratiskt valda kvinnliga president.
• 24 april – Richard Donner, amerikansk regissör, manusförfattare och filmproducent.
• 28 april – James Baker, amerikansk politiker, stabschef i Vita Huset (1981–85), utrikesminister (1989–92).
• 2 maj – Yoram Kaniuk, israelisk författare, konstnär, journalist och teaterkritiker.
• 5 maj – Hans Abramson, svensk regissör och manusförfattare.
• 18 maj – Alf Nilsson, svensk skådespelare.
• 20 maj – Miguel Seijas, uruguayansk roddare.
• 22 maj – Harvey Milk, amerikansk politiker.
• 26 maj – Sivuca, brasiliansk dragspelare.
• 27 maj – John Barth, amerikansk författare.
• 28 maj – Pat Saiki, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot (1987–91).
• 31 maj – Clint Eastwood, amerikansk skådespelare, regissör och producent.
• 2 juni
  • Charles P. Conrad, amerikansk rymdfarare, tredje mannen på månen.
  • Shri Babulal Gaur, indisk politiker.
• 6 juni – Annalisa Wenström, svensk skådespelare.
• 8 juni – Bo Widerberg, svensk filmregissör ^[1].
• 11 juni
  • Elisabeth Granneman, norsk skådespelare.
  • Charles B. Rangel, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot (1971-2017).
• 12 juni – Jim Nabors, amerikansk skådespelare.
• 19 juni – Gena Rowlands, amerikansk skådespelare.
• 20 juni – Magdalena Abakanowicz, polsk textilkonstnär.
• 28 juni – Joachim Hansen, tysk skådespelare.
• 30 juni – Donn F. Eisele, amerikansk rymdfarare.
• 11 juli – Harold Bloom, amerikansk litteraturvetare och litteraturkritiker.
• 14 juli – Ruth Drexel, tysk skådespelerska.
• 29 juli – Per Sjöstrand, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
• 1 augusti
  • Pierre Bourdieu, fransk sociolog.
  • Lawrence Eagleburger, amerikansk republikansk politiker och diplomat, USA:s utrikesminister 1992–1993.
• 2 augusti
  • Bertil Johansson, svensk lantbrukare och centerpartistisk politiker.
  • Inger Sandberg, svensk författare.
• 4 augusti – Hans Dahlberg, svensk skådespelare och TV-programledare.
• 5 augusti – Neil Armstrong, amerikansk rymdfarare, första mannen på månen.
• 7 augusti – Majken Johansson, svensk diktare.
• 8 augusti – Lars Björkman, svensk författare och manusförfattare.
• 10 augusti – Martha Keys, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot (1975–79).
• 16 augusti – Robert Culp, amerikansk skådespelare, regissör och författare.
• 20 augusti
  • Folke Asplund, svensk skådespelare.
  • Robert Wareing, brittisk parlamentsledamot för Labour.
• 22 augusti – Rolf Billberg, svensk jazzmusiker.
• 25 augusti – Sean Connery, skotsk skådespelare.
• 3 september – Catherine Baker Knoll, amerikansk demokratisk politiker.
• 9 september – Sonny Rollins, amerikansk jazzsaxofonist.
• 17 september
  • Edgar D. Mitchell, amerikansk rymdfarare, sjätte mannen på månen.
  • Thomas P. Stafford, amerikansk rymdfarare.
  • Radja Jerosjina, sovjetisk längdskidåkare.
• 18 september – Jan Askild, svensk bokförläggare.
• 23 september – Ray Charles, amerikansk pianist och sångare.
• 24 september – John W. Young, amerikansk rymdfarare, nionde mannen på månen.
• 28 september – Rune Hallberg, svensk skådespelare och sångare.
• 29 september – Colin Dexter, brittisk författare.
• 1 oktober – Richard Harris, skådespelare.
• 6 oktober – Hafez al-Assad, Syriens president (1971–2000).
• 10 oktober – Harold Pinter, brittisk dramatiker, regissör, skådespelare, poet och politisk aktivist.
• 11 oktober – Sam Johnson, amerikansk republikansk politiker.
• 14 oktober
  • Mobutu Sese Seko, president i Zaire.
  • Alan Williams, brittisk parlamentsledamot.
• 15 oktober – Ned McWherter, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Tennessee 1987–1995.
• 24 oktober – The Big Bopper, amerikansk rockmusiker och låtskrivare.
• 29 oktober
  • Bernie Ecclestone innehavare av de kommersiella rättigheterna i formel 1.
  • Niki de Saint Phalle, fransk konstnär.
• 31 oktober – Michael Collins, amerikansk rymdfarare.
• 4 november – Arjun Singh, indisk politiker, minister för personalutveckling 2004-.
• 9 november – Helena Fernell, svensk skådespelare och dansare.
• 13 november – Tage Severin, svensk skådespelare och sångare.
• 16 november – Orvar Bergmark, svensk fotbollsspelare och bandyspelare.
• 21 november – Gerard Lindqvist, svensk skådespelare.
• 22 november – Owen K. Garriott, amerikansk rymdfarare.
• 23 november – Bill Brock, amerikansk republikansk politiker.
• 30 november – G. Gordon Liddy, amerikansk radiopersonlighet.
• 3 december – Jean-Luc Godard, fransk filmregissör.
• 4 december – Ronnie Corbett, brittisk komiker.
• 8 december – Maximilian Schell, skådespelare, regissör och författare.
• 10 december – Clayton Yeutter, amerikansk republikansk politiker, USA:s jordbruksminister (1989–91).
• 16 december – Bill Young, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot (1971–2013).
• 20 december – Margareta Meyerson, svensk skådespelare och sångerska.
• 21 december – Kalevi Sorsa, finländsk politiker, statsminister (1972–75, 1977–79, och 1982–87).
• 29 december – Lissi Alandh, svensk skådespelare.
• 31 december
  • Lasse Holmqvist, svensk tv-programledare, journalist och författare.
  • Henry Sidoli, svensk manusförfattare och regissör.
• Paul Andersson, svensk poet.

• 14 februari – Fred Dubois, amerikansk politiker, senator 1891–1897 och 1901–1907.
• 22 februari – Mabel Normand, amerikansk skådespelare.
• 23 februari – Horst Wessel, tysk nazist.
• 26 februari – Rafael Merry del Val y Zulueta, spansk kardinal och teolog.
• 6 mars – Alfred von Tirpitz, tysk storamiral.
• 8 mars – William Howard Taft, amerikansk politiker, USA:s president 1909–1913.
• 16 mars – Miguel Primo de Rivera, spansk general och politiker.
• 19 mars – Arthur Balfour, före detta engelsk premiärminister.
• 29 mars – Anton Bettelheim, tysk skriftställare.
• 1 april – Cosima Wagner, dotter till Franz Liszt.
• 3 april – Emma Albani, kanadensisk operasångare (sopran).
• 4 april – Victoria av Baden, drottning av Sverige sedan 1907, gift med Gustaf V, död i sin villa i Rom, mestadels bosatt utanför Sverige sedan 1926 ^[2].
• 7 april – Octaviano Ambrosio Larrazolo, mexikansk-amerikansk politiker, guvernör i New Mexico 1919–1921, senator 1928–1929.
• 13 april – Agnes Branting, svensk textilkonstnär och författare.
• 14 april – Vladimir Majakovskij, rysk författare och bildkonstnär.
• 22 april – Jeppe Aakjær, dansk författare.
• 11 maj – Nils Kreuger, svensk konstnär.
• 13 maj – Fridtjof Nansen, norsk upptäcktsresande, polarforskare, nobelpristagare.
• 5 juni – Jacques Hermant, fransk arkitekt.
• 7 juli – Arthur Conan Doyle, 71, brittisk författare, skapare av berättelserna om detektiven Sherlock Holmes.
• 23 juli – Glenn Curtiss, amerikansk flygpionjär.
• 24 juli – Gustaf Johansson, finsk ärkebiskop sedan 1899.
• 28 juli – Allvar Gullstrand, svensk ögonläkare, nobelpristagare.
• 7 augusti – James D. Phelan, amerikansk demokratisk politiker och bankman, senator 1915–1921.
• 18 augusti – Clara Wæver, dansk textilkonstnär.
• 26 augusti – Thomas Sterling, amerikansk republikansk politiker, senator 1913–1925.
• 18 september – John Lind (politiker), svensk-amerikansk politker.
• 24 september – Otto Mueller, tysk expressionistisk målare och grafiker.
• 29 september – Ilja Repin, rysk målare.
• 1 oktober – Riccardo Drigo, italiensk tonsättare och dirigent.
• 5 oktober – Stina Berg, svensk skådespelare.
• 11 november – T. Coleman du Pont, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1921–1922 och 1925–1928.
• 15 november – Alfred Wegener, tysk meteorolog, geolog - kontinentaldriftsteorin.
• 26 november – Otto Sverdrup, polarforskare.
• 12 december – Lee Slater Overman, amerikansk politiker, senator 1903-1930.
• 17 december – Frank L. Greene, amerikansk republikansk politiker, senator 1923-1930.

• Fysik – Venkata Raman, Indien
• Kemi – Hans Fischer, Tyskland
• Medicin – Karl Landsteiner, Österrike
• Litteratur – Sinclair Lewis, USA
• Fred – Nathan Söderblom, Sverige

Fotnoter

• Wikimedia Commons har media som rör 1930.
  Bilder & media