1943

Januari

• 5 januari – Läger inrättas för vissa kategorier som behöver hållas under uppsikt bland de 30 000 flyktingar som finns i Sverige.^[1]
• 12 januari – I Sachsenhausen norr om Berlin prästvigs Hannelotte Reiffen och Ilse Härter inom den tyska Bekännelsekyrkan, de första kvinnorna i Tyskland som prästvigs till samma ämbete som manliga präster.
• 14 januari – Casablancakonferensen öppnas i Casablanca, Marocko. Den håller på till den 24 januari.
• 15 januari – Det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon invigs.
• 18 januari
  • Belägringen av Leningrad hävs.^[2]
  • Sveriges ÖB utfärdar en order till militära chefer i händelse av angrepp, där det heter att "varje meddelande om att motståndet skall uppges är falskt".^[1]
• 19 januari – Det svenska krigsfartyget HMS Älvsnabben sjösätts.
• 23 januari – Brittiska trupper erövrar Tripoli från axelmakterna.
• 31 januari – Tysklands kringrängda 6:e armé kapitulerar vid Stalingrad.^[3]

Februari

• 1 februari – Vidkun Quisling utses till norsk statsminister av ockupationsmakten Tyskland.
• 2 februari – Slaget vid Stalingrad avslutas när de tyska trupperna under ledning av fältmarskalk Friedrich Paulus kapitulerar.
• 8 februari – Ryska trupper återtar Kursk.
• 9 februari – Amerikanska trupper besegrar japanerna i slaget om Guadalcanal.
• 11 februari – General Dwight D. Eisenhower utses att leda de allierade styrkorna i västra Europa.
• 14 februari – Sista misslyckade motoffensiven av de tyska soldaterna i Afrika.^[4]
• 18 februari – Joseph Goebbels håller sportpalatstalet i Berlin.
• 28 februari – Norsk Hydros anläggning för tungt vatten, som används vid kärnklyvning, sprängs av norska och brittiska agenter som därmed hindrar Tysklands försök att utveckla en atombomb.^[3] Joachim Ronneberg leder sex norrmän och attacken utförs i Rjukan och kallas Operation Gunnerside.

Mars

• 4 mars – Den svenska sångerskan Zarah Leander lämnar Tyskland och slår sig åter ner i Sverige.^[4]
• 6 mars – I den så kallade Ränneslättsolyckan dör sex och skadas 29 personer (av vilka fyra dör senare) vid en kraftig explosion vid militära övningar.
• 14 mars
  • Brittiska u-båten HMS Thunderbolt sänks utanför Siciliens kust av en italiensk korvett, vilket blir andra gången fartyget går förlorat.^[5][6]
  • Nils "Mora-Nisse" Karlsson vinner Vasaloppet för första gången av nio.^[1]
• 26 mars – Sveriges regering häver transportförbudet för kommunisttidningarna Ny dag och Norrskensflamman.^[3]
• 27 mars – De fyra svenska kommunistiska morgontidningar, som belades med transportförbud 1940, får förbudet upphävt.
• Våren – Den svenska regeringen diskuterar, efter påstötningar från Jewish Agency, möjligheten att rädda 20 000 polsk-judiska barn till Sverige, men projektet blir aldrig av.

April

• 5 april – Ett opinionsmöte mot permittenttrafiken hålls i Auditorium i Stockholm och samlar 700 personer.^[7]
• 15 april – Den svenska ubåten HMS Ulven, med 33 mans besättning, försvinner.^[7]
• 19 april – Upproret i Warszawas getto startar när judarna i Warszawas getto gör uppror inför deportationer till Auschwitz, men får svag hjälp^[3] och upproret krossas.^[4]
• 27 april – Sverige inför skoransonering, lädersulor ersätts alltmer av träbottnar.^[3]

Maj

• 5 maj – Försvunna svenska u-båten HMS Ulven hittas minsprängd på svenskt vatten utanför Marstrand efter tre veckors sökande, ingen i besättningen har överlevt,^[3] 33 personer fanns i u-båten.^[4]
• 13 maj – Heeresgruppe Afrika under befäl av Generaloberst Hans-Jürgen von Arnim kapitulerar i Tunisien därmed avslutas det gemensamma tyska och italienska fälttåget i Nordafrika.^[3]
• 16 maj
  • Royal Air Forces 617:e division genomför Dambuster-räden mot dammarna Möhne, Eder och Sorpe i västra Tyskland.
  • Upproret i Warszawas getto nedslaget.^[2]
• 29 maj – Den allierade bombar den tyska staden Ronsdorf.
• 30 maj – Olle Tandberg, Sverige vinner Europamästerskapstiteln i tungviktsboxning på poäng mot Karel Sys, Belgien i en titelmatch på Råsunda fotbollsstadion.^[3]

Juni

• 16 juni – Sveriges kung Gustaf V hyllas som en enande nationell svensk gestalt på sin 85-årsdag.^[1]
• 19 juni – Tysklands propagandaminister Joseph Goebbels förklarar Berlin "judefritt".^[3]

Juli

• 1 juli – Arne Andersson, Sverige förbättrar världsrekord på en engelsk mil i löpning med tiden 4.02.06 vid friidrottsgala i Göteborg.^[3]
• 5 juli
  • Slaget vid Kursk, krigshistoriens största pansarslag inleds på morgonen och kommer att pågå till den 23 augusti.
  • Sveriges första så kallade "zigenarskola" öppnas på privat initiativ i en Stockholmsförort.^[1]
• 10 juli – 7:e amerikanska armén ledd av George S. Patton och British Eighth Army under Bernard Montgomery landstiger på Sicilien.^[3]
• 15 juli – Broschyren "Om kriget kommer" delas ut till Sveriges hushåll, och ger råd och vägledning vid eventuell evakuering.^[7]
• 16 juli – Sandöbron över Ångermanälven invigs.^[3] Med 264 meter har den världens längsta brospann.^[1]
• 24 juli – De allierade inleder en serie flygbombningar av Hamburg, vilket kräver 30 000 dödsoffer och utlöser en eldstorm.^[3] Brittiska och kanadensiska bombflygplan anfaller nattetid, amerikanska under dagtid. Vid operationens avslutande i november har 9 000 ton bomber fällts över staden, mer än 30 000 invånare har omkommit och cirka 280 000 byggnader har förstörts.
• 25 juli – Den italienske diktatorn Benito Mussolini avgår och makten övergår till marskalken Pietro Badoglio.^[4][8]
• 30 juli – General Charles de Gaulle tar över ledningen för den franska befrielserörelsen.

Augusti

• 15 augusti – Sveriges regering stoppar tågtrafiken med tyska permittenter genom Sverige,^[3] liksom transiteringen av tyskt krigsmateriel till Norge. På tre år har över två miljoner tyska soldater åkt tåg genom Sverige.^[7]
• 17 augusti
  • Hela Sicilien erövras av amerikanska soldater.^[2]
  • Arne Andersson, Sverige noterar nytt världsrekord på 1 500 meter löpning med 3.45.0.^[9]
• 24 augusti – Ett allierat bombplan störtar utanför Annelöv efter att ha träffats av luftvärn vid bombningar av Berlin.^[10]
• 28 augusti – Den första Sankt Eriks-Mässan öppnas i Stockholm.

September

• 3 september – Benito Mussolini tas till fånga och Italien kapitulerar till de allierade^[3] då italienska fastlandet invaderas.
• 9 september – Amerikanska soldater landstiger i Salerno.^[2]
• 10 september – Tyska soldater ockuperar i Rom.^[2]
• 12 september – Vid en kupp planerad av SS-kaptenen Otto Skorzeny fritar tyskarna Benito Mussolini ur fångenskapen och kriget startar på nytt i norra Italien.^[3]
• 13 september – Chiang Kai-shek blir president i Kina.^[2]
• 30 september – Motståndet mot nazismen växer i Danmark, och Danmarks frihetsråd bildas.^[3]
• September – Sverige sluter ett avtal med Sovjetunionen om att ryska inspektörer fritt skall få bestämma över de ryska interneringslägren i Sverige.

Oktober

• 1 oktober – Det första helt svensktillverkade militärplanet, SAAB:s lätta bombplan B17, provflygs.^[1]
• 2 oktober – Sedan nazisterna dagen innan börjat arrestera danska judar meddelar Sverige offentligt att samtliga danska judar är välkomna till Sverige.
• 11 oktober – Filmen Casablanca, med Humphrey Bogart och Ingrid Bergman, har svensk premiär.^[4]
• 13 oktober – Italien förklarar Tyskland krig.^[2]
• 14 oktober – Filippinerna förklarar sig självständigt.^[2]
• 17 oktober – Tyska kryssaren hilfskreuzer Michel, sänks utanför Japan av amerikanska u-båten Tarpon.^[11]
• 22 oktober – Tyskt flyg skjuter ner det svenska flygplanet SE-BAG Gripen 75 kilometer väster om Smögen. Flygplanet havererar senare mot klipporna på Hållö, varvid 13 personer dör och två överlever.
• 30 oktober - det japanska passagerarfartyget Shanghai Maru kolliderar med Sakito Maru 75 Mil utanför Shanghai.
• Oktober – Cirka 7 500 danska judar flyr till Sverige. Reportageböcker om förintelsen publiceras och Erik Brandt^{[särskiljning behövs]} meddelar i den svenska riksdagen att tyskarna dödar judar med gas.

November

• 16 november – 160 amerikanska bombplan angriper kraftverket och tungvattenfabriken i Rjukan i Norge.
• 18 november
  • Brittiska bombflygplan bombar av misstag Lund.^[12]
  • Lars Ahlin debuterar med romanen Tåbb med manifestet.^[1]
• 22 november – Stora delar av Berlin ödeläggs efter några dagars massiva flygbombningar.^[4]
• 23 november – Den svenske sol-och-våraren Gustaf Raskenstam ställs inför rätta. Han döms senare till 3,5 års straffarbete.^[4]
• 28 november–1 december – En konferens hålls i Teheran mellan Winston Churchill, Josef Stalin och Franklin D. Roosevelt.^[2] Man diskuterar möjligheten att öppna en andra front mot tyskarna i Europa.
• 30 november – Lärare och manliga studenter vid Oslo universitet arresteras, vilket väcker harm i Sverige.
• November – Inga tidningsbeslag sker längre i Sverige utan rättegång.

December

• 3 december – Den svenska regeringen beslutar om utbildning av 7 500 danska och 11 000 norska flyktingar till polistrupper, att insättas när Tysklands ockupation bryter samman.^[1]
• 9 december – Marskalk Josip Broz "Tito" bildar en jugoslavisk partisanregering.^[3]
• 16 december – Den svenska riksdagen antar en ny arrendelag, som säger, att arrende skall erläggas i pengar, inte in natura eller i dagsverken.^[7]
• 20 december – En svensk handelsdelegation avreser till USA för att förbereda de svensk-amerikanska förbindelserna efter kriget.^[1]
• 24 december – Dwight D Eisenhower blir allierad överbefälhavare.
• 25 december – Det tyska slagskeppet Scharnhorst sänks av brittiska flottstyrkor vid Norges kust.

Okänt datum

• 1 400 personer omkommer vid en jordbävning i Istanbul.^[13]
• Den svenske sångboken Nu ska vi sjunga utkommer i Sverige på initiativ av Alice Tegnér.
• Schweiziske kemisten Albert Hofmann prövar det LSD han framställde 1938 på sig själv.^[14]
• Då Komintern läggs ner står SKP utan international.
• Det svenska Bondeförbundet byter namn till Landsbygdspartiet Bondeförbundet.
• Det svenska Kvinnoorganisationernas samarbetsråd i alkohol- och narkotikafrågor bildas.
• Svenska staten övertar genom finansdepartementet ägandet av Tipstjänst AB. Vinsten skall nu gå till idrotten.
• Kommunisterna vinner valet till representantskapet i svenska Metallindustriarbetareförbundets avdelning 1, varmed de får majoriteten i Metalls avtalsråd.
• Sverige går ur Internationella kriminalpoliskommissionen, som efter kriget skulle bli känt som Interpol, som på den tiden styrdes av Tyskland.
• Brittiska nattbombare flyger över Sverige på väg till och från Tyskland, med den svenska regeringens goda minne.
• Ingvar Kamprad grundar det svenska företaget Ingvar Kamprad Elmtaryd Agunnaryd (IKEA).
• Deckarförfattaren Stieg Trenter debuterar med kriminalromanen Ingen kan hejda döden.
• Solna stad och Sandvikens stad får stadsrättigheter.
• AB Svenska Tobaksmonopolet får importmonopol och kontroll över den svenska detaljhandeln av tobak.
• Sveriges riksdag inför nöjesskatt på dans.
• Sverige slår Ungern i friidrottslandskamp.^[1]
• Svensk polis slår till mot tysk värvningscentral i Stockholm.^[1]

• 3 januari
  • Jarl Alfredius, svensk journalist och nyhetspresentatör i TV.
  • Mouloud Hamrouche, före detta regeringschef i Algeriet.
• 8 januari – Andrew Hunter, brittisk politiker.
• 9 januari
  • Lennart Hegland, svensk musiker (basist).
  • Eva Persson, svensk skådespelare och dramapedagog.
• 13 januari – Anita Ekström, svensk skådespelare.
• 14 januari
  • Angelo Bagnasco, italiensk kardinal, ärkebiskop av Genua.
  • Lena Hjelm-Wallén, svensk socialdemokratisk politiker, utbildningsminister 1982–1985, utrikesminister 1994–1998 och vice statsminister 1998–2002.^[1]
  • Shannon Lucid, amerikansk astronaut.
• 16 januari – Mona Seilitz, svensk skådespelare.
• 17 januari
  • Chris Montez, amerikansk sångare.
  • René Préval, Haitis president 1996–2001.
• 18 januari
  • Kay Granger, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1997-.
  • Charlie Wilson, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2007–2011.
• 19 januari
  • Joe Butler, amerikansk musiker, medlem av The Lovin' Spoonful.
  • Janis Joplin, amerikansk sångare.
  • Margriet Francisca, nederländsk prinsessa.
• 22 januari – Jim Saxton, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1984–2009.
• 24 januari – Sharon Tate, amerikansk fotomodell och skådespelare.
• 25 januari
  • Tobe Hooper, amerikansk filmregissör för skräckfilmer.
  • Hans-Erik Philip, dansk kompositör och musikarrangör.
• 26 januari – Bernard Tapie, fransk skådespelare.
• 27 januari
  • John Mica, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1993-.
  • Alfred Karamuço, albansk politiker och justitieminister.
• 28 januari – John Beck, amerikansk skådespelare.
• 2 februari – Per Gahrton, svensk miljöpartistisk politiker, språkrör 1984–1985.^[1]
• 5 februari – Michael Mann, amerikansk filmregissör, producent och manusförfattare.
• 9 februari
  • Nalle Knutsson, svensk festfixare och TV-personlighet.
  • Joe Pesci, amerikansk skådespelare.
  • Jonny Nilsson, svensk skridskoåkare
• 10 februari – Walter B. Jones, amerikansk republikansk politiker.
• 12 februari – Cowboy-Laila, norsk countryartist.
• 14 februari – Aaron Russo, amerikansk filmproducent och politisk aktivist.
• 18 februari – K.G. Hammar, svensk teolog och kyrkoman, svensk ärkebiskop 1997–2000, Svenska kyrkans ärkebiskop 2000-2006.
• 20 februari
  • Aleksandr Aleksandrov, rysk kosmonaut.
  • Mike Leigh, brittisk regissör och författare av teaterpjäser, TV-pjäser och filmer.
• 25 februari – George Harrison, brittisk gitarrist, sångare och låtskrivare, medlem i The Beatles.
• 2 mars – Rosa DeLauro, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1991-.
• 4 mars – Berit Carlberg, svensk sångare, skådespelare, regissör och revyprimadonna.
• 6 mars – Eva Bysing, svensk skådespelare, underhållare.
• 7 mars
  • Gunilla Söderström, svensk operasångerska.
  • Björn Wittenmark, svensk civilingenjör, professor, vicerektor vid Lunds universitet.
• 9 mars
  • Bobby Fischer, amerikansk schackspelare.
  • Peter Luckhaus, svensk skådespelare, dramaturg och teaterregissör.
• 11 mars – Margareta Blomberg, svensk konstnär.
• 15 mars
  • Val Lehman, australisk skådespelare.
  • Sahib Singh Verma, indisk politiker, chefsminister i Delhi 1996–1998.
• 17 mars – Said Oveissi, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör.
• 19 mars – Mario J Molina, amerikansk kemist. Nobelpristagare.
• 20 mars – Kim Anderzon, svensk skådespelare.
• 22 mars – George Benson, sångare och jazzgitarrist.
• 23 mars – Nils-Aslak Valkeapää, finländsk-samisk författare, musiker och konstnär.
• 25 mars – Martin Berggren, svensk skådespelare och teaterregissör.
• 26 mars
  • Kjell Larsson, svensk socialdemokratisk politiker, miljöminister 1998–2002.
  • Bob Woodward, amerikansk journalist.
• 28 mars – Conchata Ferrell, amerikansk skådespelare.
• 29 mars
  • Eric Idle, brittisk komiker och skådespelare, medlem av Monty Python.
  • John Major, brittisk premiärminister 1990–1997.
  • Vangelis, grekisk musiker.
• 31 mars – Christopher Walken, amerikansk skådespelare.
• 1 april
  • Mario Botta, schweizisk arkitekt.
  • Herman Lindqvist, svensk författare och kåsör.
  • Anne Otto, svensk filmproducent och produktionsledare
• 2 april – Bill Öhrström, svensk musiker.
• 3 april – Richard Manuel, kanadensisk musiker, pianist och trummis i The Band.
• 7 april – Evabritt Strandberg, svensk skådespelare och sångare.
• 8 april
  • Bengt Alsterlind, svensk skådespelare och programledare i TV.
  • Tony Banks, brittisk parlamentsledamot för Labour.
  • Giridhar Gamang, indisk politiker, chefsminister i Orissa 1999.
• 13 april – Bill Conti, amerikansk kompositör av filmmusik.
• Lennart Prytz - politiker från Lund
• 18 april – Leif Nymark, svensk skådespelare.
• 19 april – Randy Kuhl, amerikansk republikansk politiker.
• 20 april
  • Alan Beith, brittisk parlamentsledamot för Liberal Democrats.
  • Jamie Gillis, amerikansk porrskådespelare och regissör.
• 25 april – Ljubov Tiurina, sovjetisk volleybollspelare.
• 29 april – Ian Kershaw, brittisk historiker.
• 30 april – Bobby Vee, amerikansk sångare.
• 3 maj – Jim Risch, amerikansk republikansk politiker, senator 2009-.
• 5 maj
  • Nils Moritz, svensk skådespelare.
  • Michael Palin, brittisk skådespelare, medlem i Monty Python.
  • Claes-Bertil Ytterberg, svensk biskop i Västerås stift.
• 6 maj – Andreas Baader, västtysk terrorist, en av ledarna för terroristgruppen Baader-Meinhof-ligan.
• 7 maj – Harriet Colliander, svensk antikvarie och politiker (nydemokrat), riksdagsledamot 1991–1994, partiordförande april–juni 1994.
• 8 maj – Tomas von Brömssen, svensk skådespelare.
• 9 maj
  • Vincent Cable, brittisk parlamentsledamot för Liberal Democrats.
  • Ove Grahn, svensk fotbollsspelare.
• 14 maj
  • Jack Bruce, brittisk musiker, medlem i Cream.
  • Ólafur Ragnar Grímsson, Islands president sedan 1996.
  • Alan Mollohan, amerikansk demokratisk politiker.
• 16 maj – Dan Coats, amerikansk republikansk politiker och diplomat.
• 17 maj
  • Anna Sundqvist, svensk skådespelare.
  • Syed Sirajuddin ibni Putra Jamalullail, sultan av Perlis.
• 21 maj
  • Michael Noonan, irländsk politiker.
  • Hilton Valentine, brittisk musiker, medlem av The Animals.
• 22 maj – Ann-Christine Gry, svensk konstnär, skådespelare och rekvisitör.
• 25 maj – Ed Whitfield, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1995-.
• 27 maj
  • Bruce Weitz, amerikansk skådespelare.
  • Cilla Black, brittisk populärsångare.
• 4 juni
  • Ann-Charlotte Björling, svensk skådespelare och operettsångare.
  • Sandra Haynie, amerikansk professionell golfspelare.
  • Joyce Meyer, amerikansk predikant, författare och TV-programledare.
• 6 juni – Richard E Smalley, amerikansk kemist. Nobelpristagare.
• 9 juni – Joe Haldeman, amerikansk science fiction-författare.
• 10 juni – Leif Ahrle, svensk skådespelare och konstnär.
• 13 juni – Jim Guy Tucker, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Arkansas 1992–1996.
• 14 juni – Jim Sensenbrenner, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1979-.
• 15 juni
  • Johnny Hallyday, fransk rockmusiker.
  • Poul Nyrup Rasmussen, dansk statsminister 1993–2001.
• 23 juni – James Levine, amerikansk dirigent och pianist.
• 26 juni – Georgie Fame, brittisk sångare.
• 28 juni – Ed Pastor, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1991-2015.
• 29 juni – Little Eva, amerikansk sångare.
• 3 juli – Kurtwood Smith, amerikansk skådespelare.
• 5 juli – Robbie Robertson, kanadensisk musiker, gitarrist i The Band.
• 6 juli – John Cummings, brittisk parlamentsledamot för Labour Party 1987-.
• 7 juli
  • Jim Steffe, svensk skådespelare.
  • Björn Strand, svensk skådespelare.
• 10 juli – Arthur Ashe, amerikansk tennisspelare.
• 11 juli – Howard Gardner, lanserade teorin om "multipel intelligens"
• 15 juli – Bill Dinwiddie, amerikansk basketspelare.
• 20 juli
  • Chris Amon, nyzeeländsk racerförare.
  • Bob McNab, engelsk fotbollsspelare.
  • Wendy Richard, brittisk skådespelare.
• 21 juli – Daniel Tarschys, svensk statsvetare och politiker.
• 24 juli – Gunilla Thorgren, svensk journalist och politiker.
• 26 juli – Mick Jagger, sångare och låtskrivare, medlem i The Rolling Stones.
• 28 juli – Bill Bradley, amerikansk basketspelare och politiker, senator 1979–1997.
• 31 juli
  • Susan Flannery, amerikansk skådespelare.
  • Lobo, eg. Roland Kent LaVoie, amerikansk sångare och låtskrivare.
• 3 augusti – Prinsessan Christina, svensk prinsessa.
• 8 augusti – Daniel Börtz, svensk tonsättare.^[1]
• 9 augusti – Roger Jansson, åländsk politiker (frisinnad, SFP).
• 10 augusti – Antoine Ghanem, libanesisk politiker.
• 11 augusti – Pervez Musharraf, pakistansk yrkesmilitär och politiker, president från 1999.
• 13 augusti – Ertha Pascal-Trouillot, Haitis president 1990–1991.
• 15 augusti – Pierre Lindstedt, svensk skådespelare.
• 16 augusti – Kjell Alinge, svensk radiojournalist och sketchförfattare.
• 17 augusti – Robert De Niro, amerikansk skådespelare, filmproducent och filmregissör.
• 18 augusti – Gianni Rivera, italiensk fotbollsspelare.
• 23 augusti
  • Bengt Westerberg, svensk politiker, partiledare för Folkpartiet 1983–1995, vice statsminister 1991–1994.^[1]
  • Pino Presti, italiensk basist, arrangör, kompositör, dirigent och producent.
• 26 augusti – Johan Hederstedt, svensk överbefälhavare
• 27 augusti
  • Bob Kerrey, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Nebraska 1983–1987, senator 1989–2001.
  • Tuesday Weld, amerikansk skådespelare.
• 30 augusti – Jean Claude Killy, fransk alpin skidåkare.
• 7 september – Gunilla Norling, svensk skådespelare.
• 8 september – Negasso Gidada, president i Etiopien 1995–2001.
• 10 september – Neale Donald Walsch, författare inom New Age.
• 13 september – Lincoln Davis, amerikansk demokratisk politiker.
• 18 september – Kerstin Bäck, svensk kommunpolitiker, ståupp-komiker, föreläsare och författare.
• 20 september – Sani Abacha, president i Nigeria 1993–1998.
• 23 september
  • Steve Boone, amerikansk musiker, medlem av The Lovin' Spoonful.
  • Julio Iglesias, spansk sångare och fotbollsmålvakt.
  • Anders Kulläng, svensk rallyförare.
  • Antonio Tabucchi, italiensk författare.
• 25 september – Robert Gates, amerikansk ämbetsman, försvarsminister 2006-.
• 27 september – Jeja Sundström, svensk vissångare.
• 29 september – Lech Wałęsa, polsk politiker, president 1990–1995.
• 1 oktober – Ingela Thalén, svensk socialdemokratisk politiker, bland annat partisekreterare i socialdemokraterna 1996–1999.
• 3 oktober – Jeff Bingaman, amerikansk demokratisk politiker, senator 1983-
• 4 oktober – Stan Dragoti, amerikansk filmproducent.
• 5 oktober – Ginny Brown-Waite, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2003-.
• 6 oktober – Michael Durrell, amerikansk skådespelare.
• 7 oktober
  • Rolf Börjlind, svensk skådespelare.
  • Oliver North, amerikansk säkerhetsrådgivare till president Ronald Reagan, centralt inblandad i Iran-Contras-affären 1985–1987.
• 8 oktober – Chevy Chase, amerikansk skådespelare och komiker.
• 13 oktober
  • Peter Sauber, schweizisk stallägare i formel 1.
  • Anne Wibble, svensk politiker, finansminister.
• 16 oktober – Lou Rossling, svensk refräng- och körsångare.
• 18 oktober
  • Allison Parks, amerikansk fotomodell och skådespelare.
  • Giorgos Armenis, grekisk skådespelare.
• 22 oktober – Catherine Deneuve, fransk skådespelare.
• 24 oktober
  • Norman Hunter, brittisk fotbollsspelare.
  • José Serrano, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1990-.
• 29 oktober – Wolfgang Overath, tysk fotbollsspelare.
• 31 oktober – Oommen Chandy, indisk politiker, chefsminister i Kerala.
• 2 november – Patty Judge, amerikansk demokratisk politiker.
• 7 november
  • Silvia Cartwright, generalguvernör på Nya Zeeland från 2001.
  • Joni Mitchell, kanadensisk sångare.
  • Boris Gromov, Sovjetisk general och sedermera guvernör över Moskvaregionen.
• 9 november – Svante Grundberg, svensk skådespelare, författare, regissör och ståupp-komiker.
• 12 november
  • Brian Hyland, amerikansk popsångare.
  • Björn Waldegård, svensk rallyförare.
• 20 november – Veronica Hamel, amerikansk skådespelare.
• 21 november – Jacques Laffite, fransk racerförare.
• 22 november – Billie Jean King, amerikansk tennisspelare med 35 Grand Slam-titlar.
• 28 november – Randy Newman, amerikansk sångare, kompositör och musiker.
• 2 december – Maria Scherer, svensk journalist, programledare, krönikör och författare.
• 9 december – Lasse Holm, svensk musiker, låtskrivare och sångare.
• 11 december – John Kerry, amerikansk senator, presidentkandidat för Demokraterna i det amerikanska valet 2004.
• 17 december - Mary Brunner, en av Charle Mansons kvinnor.
• 18 december – Keith Richards, gitarrist, sångare och låtskrivare, medlem i The Rolling Stones.
• 19 december
  • James L. Jones, amerikansk general.
  • Sam Kelly, brittisk skådespelare.
• 20 december – Björn Wallde, svensk skådespelare och ståupp-komiker.
• 21 december
  • Lena Bergman, svensk skådespelare.
  • Jack Nance, amerikansk skådespelare.
• 23 december
  • Silvia Renate Sommerlath, drottning av Sverige 1976–, gift med Carl XVI Gustaf.
  • Jörgen Lantz, svensk skådespelare.
  • Harry Shearer, amerikansk skådespelare och komiker.
• 24 december – Tarja Halonen, Finlands president 2000–2012.
• 25 december – Hanna Schygulla, tysk skådespelare.
• 27 december
  • Sam Hinds, guyansk politiker, premiärminister 1992–1997, 1997–1999 och 1999-, Guyanas president 1997.
  • John Edward Robinson, amerikansk mördare.
• 28 december – Juan Luis Cipriani Thorne, peruansk kardinal.
• 30 december – Gösta Winbergh, svensk operasångare.
• 31 december
  • John Denver, amerikansk country- och popsångare.
  • Ben Kingsley, brittisk skådespelare.
  • Pete Quaife, brittisk musiker, basis i The Kinks 1963–1969.
• Rafael Baidavletov, politiker och regeringschef i Bashkortostan
• Wilton Sankawulo, president i Liberia 1995-1996
• Angel Parra, chilensk folkmusiker
• Amanda Feilding, brittisk konstnär.

• 7 januari – Nikola Tesla, kroatisk-amerikansk uppfinnare.
• 9 januari – Nils Flyg, riksdagsman och partiordförande för Socialistiska partiet sedan 1929.
• 19 januari – Arthur Natorp, svensk regissör och skådespelare.
• 22 februari
  • Sophie Scholl, tysk motståndskämpe (avrättad).
  • Hans Scholl, tysk motståndskämpe (avrättad).
• 26 februari – Theodor Eicke, tysk SS-officer.
• 4 mars – Alfred E. Reames, amerikansk demokratisk politiker, senator 1938.
• 12 mars – Gustav Vigeland, norsk skulptör.
• 15 mars – Betty Nansen, dansk skådespelare och teaterledare.
• 19 mars – Frank Nitti, amerikansk gangster.
• 20 mars – Frank Orren Lowden, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1917–1921.
• 28 mars – Sergej Rachmaninov, rysk tonsättare, pianist och dirigent.
• 30 mars – Syster Maria Restituta, österrikisk nunna och sjuksköterska; saligförklarad 1998.
• 7 april
  • Helmuth Groscurth, tysk officer.
  • Alexandre Millerand, fransk politiker, Frankrikes president 1920–1924.
• 18 april – Isoroku Yamamoto, japansk amiral.
• 22 april – Luren Dickinson, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1939–1941.
• 25 april – Kurt von Hammerstein-Equord, tysk general.
• 30 april – Beatrice Webb, brittisk socialistisk reformator.
• 7 maj
  • Ali Fethi Okyar, turkisk diplomat och politiker.
  • Heinrich Lüders, tysk indolog.
• 22 maj – Helen Taft, amerikansk presidentfru, gift med USA:s 27:e president, William Howard Taft.
• 25 maj – Nils Dardel, svensk konstnär.
• 26 maj
  • Edsel Ford, amerikansk chef för Ford Motor Company 1919-1943.
  • Alice Tegnér, svensk kompositör, skrev barnvisor^[1] som "Bä, bä, vita lamm" och "Mors lilla Olle".^[7]
• 21 juni – Oscar Johanson, svensk skådespelare.
• 8 juli – Jean Moulin, framstående fransk motståndsman under andra världskriget.
• 11 juli – Nils Lundell, svensk skådespelare.
• 13 juli
  • Alexander Schmorell, tysk student och soldat, medlem av Vita rosen (avrättad).
  • Kurt Huber, tysk professor, medlem av Vita rosen (avrättad).
• 21 juli – Charles Paddock, amerikansk sprinter med två OS-guld.
• 21 augusti – Henrik Pontoppidan, dansk författare, nobelpristagare.
• 24 augusti – Simone Weil, fransk filosof och mystiker.
• 25 augusti
  • Johan Petter Johansson, svensk uppfinnare.
  • Nils von Dardel, svensk konstnär.^[1]
• 6 september – Friend Richardson, amerikansk politiker, Kaliforniens 25:e guvernör.
• 11 september – Oswald Teichmüller, tysk matematiker.
• 21 september – Kingsley Wood, brittisk finansminister.
• 23 september
  • Wilhelm Kube, tysk SS-officer.
  • Ernst Trygger, svensk professor och politiker, Sveriges statsminister 1923–1924.
• 30 september – Conny Molin, svensk operasångare.
• 9 oktober – Pieter Zeeman, nederländsk fysiker, nobelpristagare.
• 21 oktober – Dudley Pound, brittisk amiral
• 6 november – Olga Andersson, svensk skådespelare.
• 11 november – Henry L. Myers, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1911–1923.
• 1 december – Frida Winnerstrand, svensk skådespelare.
• 3 december – Augusta Lindberg, svensk skådespelare.
• 15 december – Fats Waller, amerikansk jazzmusiker.
• 22 december – Beatrix Potter, brittisk barnboksförfattare och illustratör.
• 29 december – Hildur Malmberg, svensk skådespelare.
• Alexander James Carlyle, skotsk präst och historiker.

• Fysik – Otto Stern, USA
• Kemi – George de Hevesy, Ungern/Sverige
• Medicin
  • Henrik Dam, Danmark
  • Edward A Doisy, USA
• Litteratur – Inget pris utdelades
• Fred – Inget pris utdelades

Fotnoter

• Wikimedia Commons har media som rör 1943.
  Bilder & media