1976

Januari

• 1 januari – Vid en restaurangbrand i Belgien omkommer 16 personer.^[1]
• 4 januari – Transportbasen Hans Ericson vållar rabalder när han kommer hem efter en semesterresa i Spanien, som bojkottas av LO.^[2] Resan gick till Kanarieöarna.^[3]
• 18 januari – Två överlevande från norska supertankern MS Berge Istra hittas på en flotte.^[1]
• 21 januari
  • Den första kommersiella flygningen med Concorde sker.^[4]
  • TV-serien Raskens, baserad på Vilhelm Mobergs roman med samma namn, börjar sändas i Sveriges Radio-TV.^[2]
• 30 januari – Ingmar Bergman hämtas av svensk polis på Dramaten misstänkt för skattebrott. Åtalet, som snart läggs ner, utlöser debatt om det svenska skattesystemet och rättssäkerheten.^[3]
• 31 januari – Jordens befolkning når 4 miljarderstrecket.

Februari

• 4 februari
  • 22 000 personer omkommer och över 2 miljoner blir hemlösa vid ett jordskalv i Guatemala.^[5]
  • De 12:e olympiska vinterspelen invigs i Innsbruck, för första gången under stor säkerhetsbevakning.^[2]
• 15 februari – Olympiska vinterspelen i Innsbruck har bland annat resulterat i svenska medaljer som Ingemar Stenmarks brons i storslalom och Benny Södergrens brons i 50 kilometer längdskidåkning.^[6]
• 7 februari – Hua Guofeng tar över som Kinas regeringschef efter avlidne Zhou Enlai.^[7]
• 16 februari – Sverige är ett av de länder som erkänner MPLA-regimen i Angola efter gerillans seger medan Sydafrika drar tillbaka sina trupper, som stöder rivalerna UNITA.^[6]
• 18 februari – Ett oljebälte vid Ölands norra udde skadar cirka 30 000 alfåglar. Mellan 20 000 och 30 000 fåglar måste avlivas.^[8]

Mars

• 1 mars – Fem personer omkommer då en norsk oljeborrplattform stöter på grund norr om Bergen i kraftigt oväder.^[2]
• 10 mars – Med sagan om häxan Pomperipossa i Monismanien som får skatt på 102 procent angriper Astrid Lindgren det svenska skattesystemet, och Pomperipossaskatt blir ett begrepp.^[3] Gunnar Sträng lägger senare under den svenska våren fram en proposition som skall förhindra att småföretagare betalar över 100 % i skatt.^[6]
• 11 mars – Vid en linbaneolycka i Italien dödas 42 personer.^[1]
• 12 mars – Carl XVI Gustaf förlovar sig med Silvia Sommerlath.^[3]
• 14 mars – Ingemar Stenmark, Sverige vinner i slalomtävlingen i Aspen och säkrar slutsegern i världscupen i alpin skidåkning för första gången.^[2]
• 24 mars
  • En militärjunta i Argentina störtar president Isabel Perón och griper makten. General Jorge Videla utses till ny president.^[2]
  • Clark Olofsson, som rymt vid en permission 1975, grips efter ett väpnat bankrån.^[7]

April

• 1 april
  • Den svenska riksdagen beslutar att 150 000 daghems- och 50 000 fritidshemsplatser skall byggas till 1980.^[3]
  • Apple Computer startas av Steve Jobs och Steve Wozniak.
• 5 april – Den svenske rocksångaren Ulf Lundells debutbok Jack utkommer och kommer att betecknas som 1970-talets generationsroman.^[2]
• 7 april – Kinas regeringschef Deng Xiaoping fråntas alla sina poster, anklagad för "högeravvikelser".^[2]
• 8 april – Riksbankshuset i Stockholm invigs.^[9]
• 13 april – 40 personer omkommer vid en explosion i en ammunitionsfabrik i Finland.^[1]
• 20 april – Den svenska regeringen lägger fram en bantad version av Stålverk 80 sedan Norrbottens järnverk gått med jätteförlust.^[3]
• 22 april – Den svenske filmregissören Ingmar Bergman lämnar Sverige då svenska myndigheter beskyllt honom för skattefusk.^[2]

Maj

• 4 maj – 23 personer omkommer vid en tågkollision utanför Rotterdam, Nederländerna.^[1]
• 7 maj – 1 000 personer omkommer vid ett jordskalv i Italien.^[5]
• 12 maj – Spanska tankern Urquiola går på grund i inloppet till hamnen i La Coruña, Spanien och fattar eld. Flera explosioner sker, och mellan 70 000 och 90 000 ton olja läcker ut och förstör mussel- och ostronodlingar, skadar fisket och förorenar sträckor av de omgivande stränderna.^[8]
• 13 maj – Pol Pot tillträder som premiärminister i Kambodja.
• 20 maj – Curt Nicolin utses till ny ordförande för SAF efter Tryggve Holm.^[6]
• 27 maj – Sveriges riksdag beslutar att avskaffa mellanölet från den 1 juli 1977.^[3]
  • USA:s utrikesminister Henry Kissinger besöker Sverige. 13 000 personer demonstrerar mot besöket, trots att Vietnamkriget är slut sedan året innan.
  • "Bordellmamman" Doris Hopp grips av polis i Stockholm, och det rättsliga efterspelet kommer av media att betecknas "bordellhärvan".
• 29 maj – Sveriges riksdag beslutar om den så kallade modersmålsreformen, som innebär att de svenska kommunerna åläggs att anordna hemspråksundervisning i grund- och gymnasieskolan.^[10]

Juni

• 2 juni – Sveriges riksdag antar den svenska medbestämmandelagen (MBL) som upphäver arbetsgivarens rätt "att ensam leda och fördela arbetet"^[2] och ger rätt till information och förhandlingar i alla frågor med fackliga organisationer på arbetsplatserna i Sverige, men arbetsgivarens beslutanderätt behålls.^[6]
• 5 juni – Nybyggda Tetondammen i Idaho, USA brister och vatten och lera förstör en av delstatens bördigaste delar.^[8]
• 15 juni – LO-kongressen antar Rudolf Meidners förslag om löntagarfonder.^[11]
• 16 juni – Minst 70 människor dödas när polis slår ner ett upplopp i det svarta gettot Soweto utanför Johannesburg^[2] då svarta protesterar mot att skolundervisningen skall ske på de vitas språk afrikaans.^[7]
• 18 juni – Abba framför låten Dancing Queen på en TV-sänd gala tillägnad Carl XVI Gustaf och Silvia Sommerlath, som dagen efter skall bli Sveriges drottning ^[12].
• 19 juni – Carl XVI Gustaf gifter sig i Storkyrkan i Stockholm med Silvia Sommerlath, som blir Sveriges nya drottning. De träffades under olympiska sommarspelen 1972 i München, där Silvia var olympisk värdinna.^[2] Silvia blir kungahuset Bernadottes sjunde drottning.^[6]
• 24 juni – Nord- och Sydvietnam förenas i ett enat Vietnam, med Hanoi som huvudstad.^[7]

• 25 juni – 9 000 personer omkommer vid ett jordskalv på Nya Guinea.^[5]
• 28 juni
  • Seychellerna utropas till självständig republik vid en ceremoni på fotbollsstadion i Victoria efter att ha varit brittisk besittning sedan 1794.^[13]
  • 15 personer omkommer då ett persontåg kolliderar med ett godståg i Raus utanför Helsingborg.^[1]
• 29 juni – Storbritannien överlämnar Aldabra, Farquhar och Desrochesöarna till Seychellerna.

Juli

• 1 juli – Den svenska pensionsåldern sänks från 67 till 65 år enligt beslut i Sveriges riksdag 1974,^[6] men man inför också rörlig pensionsålder. Detta efter en uppgörelse mellan Socialdemokraterna och Folkpartiet 1974.
• 2 juli – USA:s högsta domstol säger i ett utslag att dödsstraffet inte strider mot USA:s konstitution, senaste avrättningen genomfördes 1967.^[14]
• 3 juli – Björn Borg vinner, som förste svensk, herrsingeln i Wimbledonmästerskapen.^[3] I finalen åker rumänen Ilie Nastase på stryk med 3-0 i set.^[6]

• 

• 4 juli – USA firar 200-årsjubileet av självständighetsdeklarationen 1776.^[15]
• 10 juli – En kemisk fabrik i Seveso utanför Milano släppte ut ett giftgasmoln som dödar växter och djur inom en trekilometersradie och orsakade allvarliga hudskador hos människor.^[2] TCDD sprids i och kring staden och 4 000 personer uppmanas att avstå från att skaffa barn; gravida erbjuds abort.^[8]
• 17 juli
  • De 21:a olympiska sommarspelen invigs i Montréal, men 21 afrikanska stater kommer inte eftersom Nya Zeeland tillåts delta, fast man brutit idrottsbojkotten mot Sydafrika.^[2] Anders Gärderud tar vid spelen Sveriges första olympiska friidrottsguld sedan 1948, genom vinst på 3 000 meter hinderlöpning.^[6]
  • Indonesien annekterar Östtimor, vilket Portugal inte erkänner.^[16]
• 20 juli – USA:s fjärrstyrda Vikingsond landar på Mars.^[17]
• 22–23 juli – Helikoptrar från fem amerikanska flottfartyg evakuerar omkring 250 amerikaner och européer från Libanon under stridigheter mellan libanesiska falanger sedan en konvojevakuering blockerats under oroligheterna.^[18]
• 28 juli – 225 000 personer omkommer vid ett jordskalv i Kina som varar ett par veckor.^[5]

Augusti

• 1 augusti – Trinidad och Tobago blir republik.^[19]
• 4 augusti - Linköpings HC grundas.
• 8 augusti Första demonstrationsmarschen mot Barsebäcks kärnkraftverk. Ca 5000 personer deltog.
• 11 augusti – 52 kilo amfetamin hittas i Stockholmsförorten Vårberg – det största knarkbeslaget dittills i Sverige.^[7]
• 16 augusti – Mindanao, Filippinerna drabbas av ett jordskalv följt av en flodvåg, och 8 000 personer omkommer.^[5]
• 26 augusti – Brand vid Notodden 10 mil sydväst om Oslo, Norge förstör 10 kvadratkilometer skog.^[8]
• 27 augusti – Azorerna och Madeira blir självstyrande regioner inom Portugal.^[20][21]

September

• 1 september – Olof Palme och Thorbjörn Fälldin deltar i en TV-sänd debatt. Palme angriper hårt Fälldin och förlorar debatten, då han anses för aggressiv.

• 6 september – Åtta liter av ett gift som legat där i giftflaskor i 20 år hittas i ett övergivet uthus med trasiga fönster och trasig dörr norr om Simrishamn, Sverige. Giftet hade räckt till att döda hela Österlens befolkning.^[8]
• 9 september – PLO går med i Arabförbundet.^[22]
• 10 september – 147 personer omkommer då ett brittiskt och ett jugoslaviskt flygplan kolliderar nära Zagreb, SR Kroatien, Jugoslavien.^[1]
• 19 september
  • SAP förlorar riksdagsvalet i Sverige efter 40 år.^[2] Skiftet i röstetalet är dock litet.^[3] Kärnkraften, till vilken Centerpartiet är negativa, är en dominerande fråga.^[6] Antalet mandat minskas från 350 till 349 för att i framtiden förhindra dödläge mellan blocken.^[23] SAP och VPK går tillbaka med 1,3 %.
  • 154 personer omkommer då ett turkiskt Boeingflygplan störtar.^[1]
• 21 september – Ankistförbundet NAFS(k) grundas.
• 24 september – P. C. Jersilds roman Barnens ö utkommer.^[2]

Oktober

• 6 oktober – 73 personer omkommer då ett kubanskt passagerarflygplan störtar utanför Barbados.^[1] Bomben har placerats av Fidel Castro-oppositionella terrorister efter att flygplanet lyft från Bridgetown. Alla 73 ombord dödas.^[24]
• 7 oktober – En borgerlig trepartiregering ledd av Centerledaren Thorbjörn Fälldin tillträder i Sverige.^[2] Olof Palme avgår som svensk statsminister och Thorbjörn Fälldin blir Sveriges första borgerliga statsminister sedan Axel Pehrsson-Bramstorp 1936.
• 8 oktober – Den svenska regeringen ger klartecken till laddningen av Barsebäcks kärnkraftverk 2 vilket gör att Thorbjörn Fälldin anklagas för svek.^[3]
• 16 oktober – Vid Arabförbundets kongress i Riyadh, Saudiarabien beslutas att skicka fredsbevarande styrkor till Libanon för att få slut på inbördeskriget där.
• 20 oktober – Styrelsen för Norrbottens Järnverk meddelar att Stålverk 80 skjuts på framtiden.^[3]

November

• 2 november – Demokraten Jimmy Carter, guvernör i Georgia, besegrar republikanen Gerald Ford vid presidentvalet i USA.^[2]
• 11 november
  • Den svenska regeringen ger ekonomiska garantier för fortsatt utbyggnad av kärnkraftverket i Forsmark.^[3]
  • 240 000 invånare i Mississauga, Ontario, Kanada evakueras då ett kemikalielastat tåg spårat ur, fattat eld och spritt giftiga gaser över staden.^[8]
• 21 november – Syriska soldater ockuperar Libanon.^[25]
• 23 november – Jacques Mayol blir den första människan som fridyker till ett djup på 100 meter.
• 24 november – 6 000 personer omkommer vid ett jordskalv i Turkiet.^[5]
• 25 november – Ekonomidepartementet och Budgetdepartementet inrättas, när det svenska Finansdepartementet delas.

December

• December – Tankern "MT Haven" havererar vid Messinasundet och läcker ut 40 000 ton olja. Djurliv och stränder skadas svårt.^[8]
• 7 december – Prins Bertil och Lilian Craig gifter sig i Drottningholms slottskapell och Lillian Craig blir därmed svensk prinsessa.^[2]
• 9 december – Volvo meddelar att produktionsinskränkningar kommer beröra 15 000 personer som delvis kommer friställas då lågkonjunkturen ger minskad efterfrågan.^[6]
• 10 december – Högljudda protester sker mot att Milton Friedman, som anklagas för att ha planlagt Chiles militärdiktaturs nya ekonomi, får Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.^[26]
• 15 december – Liberianska tankfartyget MV Argo Merchant går på grund vid USA:s östkust, sydost om ön Nantucket. Under en storm bryts fartyget i två delar, och hela oljelasten på cirka 30 miljoner liter rinner ut och ödelägger fiskebankarna.^[8]
• 18 december – Dragshowen After Dark har premiär på krogen Dambergs i Stockholm.

Okänt datum

• USA skickar soldater till Koreahalvön då två amerikanska soldater som huggit träd i den demilitariserade zonen mellan Nord- och Sydkorea dödats av nordkoreanska soldater.^[18]
• USA evakuerar omkring 250 amerikaner och européer från Libanon under stridigheter mellan libanesiska falanger sedan en konvojevakuering blockerats under oroligheterna.^[18]
• Early Academic Outreach Program (EAOP) grundas av Kaliforniens universitet sedan Kaliforniens lagstiftande församling rekommenderat att utöka möjligheten till postsekundär utbildning till alla studerande, även förstagenerations-engelska-studerande, och är socioekonomiskt missgynnade.^[27]
• I Mauritius blir utbildningen gratis på primär- och sekundärstadiet.
• Distansbibelskolan ICBI som är en missionsgren inom pingströrelsen bildas.
• Produktionsbidraget i det svenska presstödet höjs.
• Den svenska massmedieutredningen tillsätts för att utreda förslag till ny svensk yttrandefrihetsgrundlag.
• Sverige devalverar kronan och lämnar det västeuropeiska valutasamarbete landet tidigare ingått i.
• Den internationella stagflationen drabbar Sverige.
• Sverige upplever strukturkris inom gruv-, stål, massa- och varvsindustri.^[28]
• Ericsson lanserar den nya AXE-växeln och blir världsledande. Den är utvecklad av Bengt Gunnar Magnusson.
• Den svenska inkomstskatten sänks.
• NK och Åhléns slås ihop.^[3]
• Den svenska exporten går ner och underskottet i bytesbalansen ökar.
• Skateboarden lanseras i Sverige.^[29]
• Europeiska säkerhetskonferensen i Helsingfors sluter avtal om ökat vetenskapligt och kulturellt utbyte mellan de europeiska staterna.
• Indiens premiärminister Indira Gandhi inleder ett tvångssteriliseringsprogram för att minska nativiteten i landet.
• Sverige inför fri sterilisering.^[30]
• Sverige höjer räntan till 8 % på grund av valutautflödet.^[3]
• Tullen i Norrköping beslagtar 13,5 kilo rent heroin i konservburkar, värt 130 miljoner SEK på illegala marknaden.^[3]
• SCB meddelar att 1974 ägde 26 802 skilsmässor rum i Sverige, vilket är det högsta antalet fram till 2013 (SCB började bokföra skilsmässor 1831)^[31].
• Sverige tvingar stora företag att i förväg informera Sveriges regering var man tänker investera.^[3]
• Sju tjänstemän på Nordkoreas Sverige-ambassad lämnar Sverige då det avslöjas att de illegalt sålt sprit och tobak.^[3]
• Sveriges regering meddelar att det inte blir någon uranbrytning i Billingen.^[3]
• Sverige skriver in utlänningars fri- och rättigheter i regeringsformen.^[32]
• KF antar ett konsumentkooperativt handlingsprogram.^[33]
• Carl-Arne Bergers formgjutna cykelbarnsits i plast lanseras.^[34]

• 1 januari – Mile Smodlaka, kroatisk vattenpolospelare.
• 2 januari – Paz Vega, spansk skådespelare.
• 3 januari
  • Dinara Drukarova, rysk skådespelare.
  • Björn Söder, svensk politiker, Sverigedemokraternas partisekreterare 2005–2015, riksdagsledamot 2010–.
• 6 januari
  • Pilvi Torsti, finländsk socialdemokratisk politiker.
  • Richard Zedník, slovakisk ishockeyspelare.
• 8 januari – Jenny Lewis, amerikansk sångerska och skådespelare.
• 20 januari – Anastasia Volochkova, rysk ballerina.
• 21 januari – Emma Bunton, brittisk sångerska, medlem i Spice Girls.
• 23 januari – Lisen Bratt Fredricson, svensk ryttare, hoppning.
• 3 februari – Isla Fisher, australisk skådespelare och fotomodell.
• 7 februari – Florent Brard, fransk tävlingscyklist.
• 11 februari – Ricardo Pereira, portugisisk fotbollsmålvakt.
• 12 februari – Sylvia Saint, tjeckisk-amerikansk porrskådespelare.
• 14 februari
  • Milan Hejduk, tjeckisk ishockeyspelare.
  • Liv Kristine, norsk musiker och sångerska i Leaves' Eyes.
  • Erica Leerhsen, amerikansk skådespelare.
• 15 februari – Henrik Nilsson, svensk kanotist.
• 18 februari – Tytti Tuppurainen, finländsk socialdemokratisk politiker.
• 28 februari
  • Ali Larter, amerikansk skådespelare.
  • Ja Rule, rapmusiker.
• 4 mars
  • Johan Hallström, svensk skådespelare.
  • Tommy Jönsson, svensk fotbollsspelare.
• 7 mars – Hanna Halmeenpää, finländsk grön politiker.
• 8 mars
  • Freddie Prinze Jr., amerikansk skådespelare.
  • Therese Torgersson, svensk seglare.
• 11 mars – Nils Ekman, svensk ishockeyspelare.
• 16 mars – Susanne Ljungskog, svensk cyklist.
• 20 mars – Chester Bennington, amerikansk musiker, sångare i Linkin Park.
• 22 mars
  • Sylvester Schlegel, svensk musiker, trummis i The Ark.
  • Reese Witherspoon, amerikansk skådespelare.
• 23 mars
  • Keri Russell, amerikansk skådespelare.
  • Ricardo Zonta, brasiliansk racerförare.
• 26 mars
  • Bettina Galvagni, italiensk, tyskspråkig författare.
  • Maddalena Musumeci, italiensk vattenpolospelare.
• 31 mars – Åsa Widéen, svensk skådespelare.
• 3 april – Pia Örjansdotter, svensk skådespelare.
• 5 april
  • Kim Collins, sprinter från Saint Kitts och Nevis.
  • Fernando Morientes, spansk fotbollsspelare.
  • Sandy Bar, israelisk skådespelare och fotomodell.
• 13 april
  • Robert Biedroń, polsk politiker.
  • Jonathan Brandis, amerikansk skådespelare.
  • Patrik Elias, tjeckisk ishockeyspelare.
• 15 april – Mikael Riesebeck, svensk skådespelare och komiker
• 17 april – Mathew Quinn, sydafrikansk friidrottare.
• 18 april
  • Melissa Joan Hart, amerikansk skådespelare.
  • Staffan Strand, svensk höjdhoppare.
• 24 april
  • Steve Finnan, irländsk fotbollsspelare.
  • Hedda Berntsen, norsk skidåkare
• 1 maj – Anna Dahlberg, sedermera Anna Olsson, svensk längdåkare.
• 11 maj – Anna Sahlin, svensk skådespelare.
• 13 maj – Adam Beyer, svensk DJ och technoproducent.
• 14 maj – Martine McCutcheon, brittisk sångerska, skådespelare och TV-personlighet.
• 19 maj – Stefan Nykvist, svensk musiker, medlem i Larz-Kristerz.
• 24 maj – TQ, eg. Terrance Quaites, amerikansk R&B-sångare.
• 25 maj
  • Stefan Holm, svensk höjdhoppare.
  • Cillian Murphy, irländsk teater- och filmskådespelare.
• 26 maj – Alexander Karim, svensk regissör och skådespelare.
• 30 maj – Magnus Norman, svensk tennisspelare.
• 31 maj – Colin Farrell, irländsk skådespelare.
• 2 juni – Antônio Rogério Nogueira, brasiliansk MMA-utövare.
• 8 juni – Lindsay Davenport, amerikansk tennisspelare.
• 9 juni – Isabel Munshi, svensk skådespelare.
• 10 juni – Hadi Saei, iransk taekwondoutövare.
• 12 juni – Thomas Sørensen, dansk fotbollsmålvakt.
• 20 juni
  • Astrid Kakuli, svensk dansare, koreograf och skådespelare.
  • Erik Zsiga, svensk journalist, författare till boken Popvänstern.
• 23 juni
  • Emmanuelle Vaugier, kanadensisk skådespelare och fotomodell.
  • Patrick Vieira, fransk fotbollsspelare.
• 1 juli – Patrick Kluivert, nederländsk fotbollsspelare.
• 2 juli – Tomáš Vokoun, tjeckisk ishockeyspelare.
• 3 juni – Yuri Ruley, amerikansk musiker, trummis i punkbandet MxPx.
• 5 juli – Bizarre (född Rufus Johnson), amerikansk rapp-artist och en av medlemmarna i hiphop-gruppen D12.
• 8 juli – Ellen MacArthur, brittisk seglare.
• 9 juli – Fred Savage, amerikansk skådespelare.
• 12 juli
  • Anna Friel, brittisk skådespelare.
  • Dan Boyle, kanadensisk ishockeyspelare.
  • Kyrsten Sinema, amerikansk politiker.
• 15 juli – Diane Kruger, tysk skådespelare och fotomodell.
• 16 juli – Suzanna Dilber, svensk skådespelare.
• 17 juli – Marcos Senna, spansk fotbollsspelare.
• 18 juli – Elsa Pataky, spansk skådespelare.
• 19 juli – Benedict Cumberbatch, brittisk skådespelare
• 24 juli – Tiago Monteiro, portugisisk racerförare.
• 2 augusti – Sam Worthington, australiensk skådespelare
• 3 augusti – Fredric Lundqvist, svensk fotbollsspelare.
• 9 augusti
  • Jessica Capshaw, amerikansk skådespelare.
  • Rhona Mitra, brittisk skådespelare.
  • Audrey Tautou, fransk skådespelare.
• 12 augusti – Mikko Viljami Lindström, finsk musiker. HIM Daniel Lioneye
• 15 augusti – Robert Kronberg, svensk häcklöpare.
• 20 augusti – Leonard Terfelt, svensk skådespelare.
• 22 augusti – Alice DeeJay, nederländsk sångerska.
• 22 augusti – Scott Caan, amerikansk skådespelare.
• 24 augusti – Ruut Sjöblom, finländsk politiker.
• 25 augusti – Alexander Skarsgård, svensk skådespelare.
• 27 augusti
  • Mark Webber, australisk racerförare.
  • Sarah Chalke, kanadensisk skådespelare.
• 2 september – Parul Sharma, svensk människorättsjurist.
• 3 september – Ashley Jones, amerikansk skådespelare.
• 6 september – Naomie Harris, brittisk skådespelare.
• 10 september
  • Andreas Halldén, svensk designer och TV-programledare.
  • Linus Wahlgren, svensk skådespelare och musikalartist.
• 13 september
  • Puma Swede, sverigefinsk porrskådespelare.
  • José Théodore, kanadensisk ishockeyspelare (målvakt).
• 15 september
  • Big Lurch, amerikansk rappare.
  • Suna Kymäläinen, finländsk socialdemokratisk politiker.
• 16 september – Tina Barrett, brittisk musiker.
• 18 september
  • Måns Nathanaelson, svensk skådespelare.
  • Ronaldo, brasiliansk fotbollsspelare.
• 21 september – Carlo Fidanza, italiensk politiker.
• 22 september – Sala Baker, nyzeeländsk skådespelare.
• 23 september – Kip Pardue, nyzeeländsk skådespelare.
• 26 september – Michael Ballack, tysk fotbollsspelare.
• 1 oktober – Emma Gray, svensk programledare, redaktör, reporter och filmkritiker.
• 3 oktober – Seann William Scott, amerikansk skådespelare.
• 4 oktober
  • Alicia Silverstone, amerikansk skådespelare.
  • Mia Skäringer, svensk skådespelare och komiker.
• 12 oktober – Kajsa Bergqvist, svensk friidrottare (höjdhoppare).
• 15 oktober – Carlo Gambino, italiensk-amerikansk gangsterledare.
• 17 oktober – Sebastián Abreu, uruguayansk fotbollsspelare.
• 20 oktober – Tom Wisniewski, amerikansk musiker, gitarrist i punkbandet MxPx.
• 21 oktober – Jani Mäkelä, finländsk politiker.
• 23 oktober – Ryan Reynolds, kanadensisk skådespelare
• 26 oktober – Miikka Kiprusoff, finländsk ishockeymålvakt.
• 31 oktober – José María Gutiérrez, spansk fotbollsspelare
• 6 november – Mike Herrera, amerikansk musiker, sångare och basist i punkbandet MxPx.
• 7 november
  • Mark Philippoussis, australisk tennisspelare.
  • Jimmy Samuelsson, svensk brottare.
• 14 november – Brad Turcotte, kanadensisk musiker.
• 15 november
  • Brandon DiCamillo, amerikansk manusförfattare och skådespelare.
  • Claudia Llosa, peruansk filmregissör, manusförfattare och producent.
• 19 november – Petr Sykora, tjeckisk ishockeyspelare.
• 22 november – Ville Valo, finländsk musiker, sångare i HIM.
• 23 november – Tony Renna, amerikansk Indycarförare.
• 29 november
  • Anna Faris, amerikansk skådespelare.
  • Chadwick Boseman, amerikansk skådespelare
• 30 november – Gail Miller, australisk vattenpolospelare.
• 1 december – Matthew Shepard, mordoffer.
• 2 december – Jonatan Rodriguez, svensk skådespelare.
• 5 december – Amy Acker, amerikansk skådespelare.
• 6 december – Lindsay Price, amerikansk skådespelare.
• 8 december – Dominic Monaghan, brittisk skådespelare.
• 10 december – Kuniva (född Von Carlisle), amerikansk rapp-artist och en av medlemmarna i hiphop-gruppen D12.
• 23 december – Mikael Samuelsson, svensk ishockeyspelare.
• 24 december – Ángel Matos, före detta kubansk taekwondoutövare.
• 25 december – Armin van Buuren, nederländsk DJ och producent.
• 28 december – Joe Manganiello, amerikansk skådespelare

Första kvartalet

Januari

• 2 januari – Hans Ellis, 58, svensk skådespelare.
• 5 januari – William A. Blakley, 77, amerikansk demokratisk politiker och affärsman, senator 1957 och 1961.
• 8 januari – Zhou Enlai, 77, kinesisk kommunistledare ^[35].
• 12 januari – Agatha Christie, 85, brittisk författare.
• 19 januari – Dan Thornton, 64, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Colorado 1951–1955.
• 24 januari – Gösta Theselius, 53, svensk musikarrangör, kompositör och jazzmusiker (klarinett, tenorsaxofon och piano).
• 30 januari – Emy Hagman, 69, svensk skådespelare.
• 31 januari – Evert Taube, 85, svensk författare, konstnär, trubadur och kompositör ^[3].

Februari

• 12 februari – Sal Mineo, 37, amerikansk skådespelare.
• 15 februari – Gösta Hammarbäck, 68, svensk filmproducent.
• 21 februari – Tage Aurell, 80, svensk författare, journalist och översättare.

Mars

• 2 mars – Kirsten Heiberg, 68, norsk-tysk skådespelare.
• 7 mars – Tove Ditlevsen, 58, dansk författare.
• 11 mars – Eva Alw, 81, svensk skådespelare.
• 14 mars – Busby Berkeley, 80, amerikansk filmregissör, koreograf och skådespelare.
• 20 mars – Wilhelm Marschall, 89, tysk sjömilitär, generalamiral 1943.
• 21 mars – Walter J. Kohler Jr., 71, amerikansk republikansk politiker och affärsman, guvernör i Wisconsin 1951–1957.
• 24 mars
  • Bernard Law Montgomery, viscount of El Alamein, 88, brittisk fältmarskalk.
  • Arvid Nilssen, 62, norsk skådespelare.
• 31 mars – Folke "Göken" Andersson, 73, svensk kompositör, orkesterledare och jazzmusiker (violin).

Andra kvartalet

April

• 1 april – Max Ernst, 84, tysk konstnär.
• 5 april – Howard Hughes, 70, amerikansk filmproducent, flygare, flygplanstillverkare och industriledare.
• 8 april – Siegfried Fischer, 81, svensk skådespelare, teaterledare, manusförfattare och författare.
• 9 april – Phil Ochs, 35, amerikansk sångare och kompositör.
• 28 april – Karin Högel, 82, svensk skådespelare.

Maj

• 9 maj
  • Sven-Eric Gamble, 51, svensk skådespelare.
  • Otto Kerner, 67, amerikansk demokratisk politiker, militär och jurist.
  • Ulrike Meinhof, 41, västtysk terrorist.
• 11 maj – Alvar Aalto, 78, finländsk arkitekt och formgivare.
• 13 maj – Palle Brunius, 66, svensk radioman och skådespelare.
• 14 maj – Keith Relf, 33, sångare i The Yardbirds.
• 17 maj – Lars Gullin, 48, svensk jazzmusiker.
• 21 maj – Lee E. Emerson, 77, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1951–1955.
• 26 maj – Martin Heidegger, 86, tysk filosof.
• 31 maj
  • Jacques Monod, 66, fransk biokemist, nobelpristagare.
  • Karl Witzell, 91, tysk sjömilitär, generalamiral 1941.

Juni

• 24 juni – Karl Segrell, 68, svensk militär.
• 25 juni – Johnny Mercer, 66, amerikansk textskrivare till populärmusik.

Tredje kvartalet

Juli

• 3 juli – Stina Bergman, 88, svensk manusförfattare, författare och teaterregissör.
• 4 juli
  • Jonathan Netanyahu, 30, israelisk militär.
  • Wilfried Böse, 27, tysk terrorist.
  • Brigitte Kuhlmann, 29, tysk terrorist.
• 7 juli – Gustav Heinemann, 76, tysk politiker, inrikesminister 1949–1950, justitieminister 1966–1969 och förbundspresident 1969–1974.
• 13 juli – Joachim Peiper, 61, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
• 16 juli – Sten Axelson, 73, svensk kompositör, sångare och pianist.
• 18 juli – Sally Salminen, 70, finländsk författare.^[36]

Augusti

• 2 augusti – Fritz Lang, 85, österrikisk-tysk-amerikansk filmregissör.
• 10 augusti – Karl Schmidt-Rottluff, 91, tysk målare och grafiker.
• 13 augusti – Willy Peters, 61, svensk skådespelare och regissör.
• 17 augusti – Alice Skoglund, 68, svensk skådespelare.
• 22 augusti – Juscelino Kubitschek, 73, brasiliansk politiker, Brasiliens president 1956–1961.
• 25 augusti
  • Paul Andersson, 46, svensk poet.
  • Eyvind Johnson, 76, svensk författare, nobelpristagare, ledamot av Svenska Akademien ^[3].
• 29 augusti – Jimmy Reed, 50, amerikansk musiker.
• 31 augusti – Frederick H. Mueller, 82, amerikansk republikansk politiker.

September

• 9 september – Mao Zedong, 82, kinesisk politiker och diktator ^[2].
• 21 september
  • Orlando Letelier, 44, chilensk politiker och diplomat.
  • Nils Nygren, 50, svensk skådespelare.
• 24 september – Paul Douglas, 84, amerikansk ekonom och demokratisk politiker, senator 1949–1967.

Fjärde kvartalet

Oktober

• 23 oktober – Rolf Bengtsson, 45, svensk skådespelare.

November

• 1 november – Jerry Högstedt, 62, svensk kompositör och kapellmästare.
• 9 november – Öyvind Fahlström, 47, svensk konstnär.
• 11 november – Alexander Calder, 78, amerikansk skulptör.
• 15 november – Jean Gabin, 72, fransk skådespelare.
• 18 november – Man Ray, 86, amerikansk dadaistisk fotograf och filmregissör.
• 20 november – Trofim Lysenko, 78, sovjetisk biolog.
• 23 november – André Malraux, 75, fransk författare och politiker.

December

• 4 december
  • Tommy Bolin, 25, brittisk rockgitarrist, medlem i Deep Purple.
  • Benjamin Britten, 63, brittisk kompositör.
  • Hildur Lindberg, 72, svensk skådespelare.
• 6 december – Ragnar Klange, 83, svensk skådespelare och teaterchef.
• 7 december – Finn Lange, 81, norsk skådespelare.
• 8 december
  • Dan-Axel Broström, 61, svensk skeppsredare.
  • Georg Skarstedt, 76, svensk skådespelare.
• 12 december – Gaston Dupray, 90, belgisk skådespelare.
• 15 december – Grégoire Kayibanda, 52, Rwandas förste president.
• 21 december – Karin Ekelund, 63, svensk skådespelare, regissör och sångerska.
• 26 december
  • Philip Hart, 64, amerikansk demokratisk politiker, senator 1959-1976.
  • Jens Einar Meulengracht, 89, dansk läkare.
• 29 december – Hanny Schedin, 76, svensk skådespelare.

• Fysik
  • Burton Richter, USA
  • Samuel C.C. Ting, USA
• Kemi – William Lipscomb, USA
• Medicin
  • Baruch S. Blumberg, USA
  • Daniel Carleton Gajdusek, USA
• Litteratur – Saul Bellow, USA
• Fred
  • Betty Williams, Storbritannien
  • Mairead Corrigan, Storbritannien
• Ekonomi – Milton Friedman, USA

• 21 februari – Den fiktive karaktären Bert Ljung och hans klasskamrater är enligt boken Berts första betraktelser född detta datum 1976,^[38] även om anakronismer förekommer.

Fotnoter

• Wikimedia Commons har media som rör 1976.
  Bilder & media