1979

Januari

• 1 januari
  • USA och Folkrepubliken Kina upprättar diplomatiska relationer.
  • 29 personer omkommer då grekiska supertankern Andros Patria fattar eld utanför Spanien ^[1].
• 8 januari
  • Pol Pot-regimen störtas i Kampuchea (nuvarande Kambodja.)
  • 50 personer omkommer då en fransk supertanker exploderar under lossning på Irland ^[1].
• 9 januari – Aktiespararna säger nej till Volvos Norgeavtal.
• 12 januari – Ett 18-årigt vårdbiträde på Malmö Östra Sjukhus erkänner sig ligga bakom den våg av förgiftningar som drabbat äldre patienter sedan oktober 1978, genom att hälla rengöringsmedel i saft ^[2].
• 16 januari – Shahen av Iran, Mohammad Reza Pahlavi, och hans familj, bland annat hans fru Farah Diba, flyr från landet efter ökande protester ^[3].
• 18 januari – Björn Borg utses till världsmästare i tennis.
• 20 januari – 4 personer omkommer vid krock bil–tåg vid Malung, Sverige ^[1].
• 26 januari – Det svenska strålskyddsinstitutet slår larm om att den cancerframkallande gasen radon kan finnas i tusentals hus ^[2].
• 29 januari
  • Kinas vice premiärminister Deng Xiaoping gästar USA som ett led i Kinas nya, alltmer öppna, relationer till västvärlden ^[3].
  • 16-åriga skolflickan Brenda Ann Spencer skjuter ihjäl två och skadar åtta skolbarn samt en väktare då hon skjuter med ett gevär från sitt fönster mot skolan Cleveland Elementary School i San Diego i Kalifornien.
• 31 januari – Varusortimentet Blåvitt introduceras i Sverige.^[4]

Februari

• 1 februari – Ayatollah Khomeini återvänder till Iran efter exil i Paris, och ställer sig i spetsen för protesterande muslimer ^[3].
• 11 februari – Irans nationalförsamling upplöses ^[5]. Monarkin störtas, när islamister, nationalister och kommunister gör revolution.
• 13–18 februari – En mycket kraftig snöstorm rasar i södra Skåne ^[6].
• 16 februari – Bilder på Stockholms finansborgarråd Ulf Adelsohn dansande i bastkjol på en nattklubb på Filippinerna under en tjänsteresa väcker uppseende ^[7][8].
• 17 februari – Kina går över gränsen in i norra Vietnam.
• 22 februari
  • Det svenska kyrkomötet säger nej till förslaget om att skilja kyrkan och staten.
  • BT Kemis fabrik i Teckomatorp sprängs.
• 26 februari – Kvinnor tillåts för första gången sedan 1923 delta i det öppna spåret i Vasaloppet ^[2]. Lena Wallin vinner premiärupplagan, och 126 åkare deltar ^[9].
• 27 februari – Ett sovjetiskt fartyg grundstöter vid Baltiska kusten ^[10].

Mars

• 5 mars – Voyager 1 upptäcker Jupiters måne Thebe.
• 8 mars
  • Sveriges Radio-TV börjar sända den amerikanska TV-serien "Förintelsen" ^[7].
  • Under protesterna i Teheran i mars 1979 demonstrerar tusentals kvinnor i sex dagar mot införandet av slöjtvång och försämrade rättigheter för kvinnor under den islamiska revolutionen.
• 12 mars – Sveriges Radio-TV lanserar text-TV.
• 13 mars – En oblodig statskupp genomförs i Grenada.
• 15 mars – Förbud mot att utsätta barn för aga eller annan kränkande behandling införs i den svenska föräldrabalken.
• 18 mars – 10 gruvarbetare dödas i en metangasexplosion i kolgruvan i Golborne utanför Wigan, Lancashire.^[11]
• 19 mars – Ingemar Stenmark, Sverige vinner sin tionde raka världscupseger i storslalom.
• 20 mars – 42 år gamle före detta FN-officeren och Säpo-mannen Stig Bergling grips av israelisk polis i Tel Aviv misstänkt för olovlig underrättelsetjänst åt Sovjetunionen, och utlämnas till Sverige ^[3].
• 26 mars – Egypten och Israel undertecknar ett fredsavtal.
• 28 mars
  • En kärnreaktor i kärnkraftverket Three Mile Island i Harrisburg i delstaten Pennsylvania i USA havererar ^[3]. Tusentals personer evakueras tillfälligt ^[10].
  • I Storbritannien förlorar Jim Callaghans Labourminoritetsregering en förtroendeomröstning med en röst, vilket leder till att allmänna val utlyses till 3 maj.^[12]
• 31 mars – Eriksbergsvarvet i Göteborg läggs ner.

April

• 1 april – Ayatollah Khomeini utropar en islamisk republik i Iran ^[5].
• 3 april
  • Chicago får sin första kvinnliga borgmästare.
  • Kina säger upp ett 30-årigt vänskapsavtal med Sovjetunionen.
• 4 april – Efter reaktorhaveriet i Harrisburg i USA stöder nu SAP kravet från Centern på folkomröstning om kärnkraften i Sverige ^[2].
• 5 april
  • Den första gruppen med 48 båtflyktingar från Sydvietnam anländer till Sverige, och har fått sitt namn då de flyr i skrangliga båtar ^[9].
  • Oljan från det sovjetiska fartyg som grundstött vid baltiska kusten läcker ut i Stockholms skärgård, Sverige. Sverige sätter in Kustbevakningen, marinen, värnpliktiga, flera brandkårer samt tusentals frivilliga ^[10].
• 10 april – Tanzaniska trupper intar Ugandas huvudstad och tvingar diktatorn Idi Amin att fly utomlands ^[3].
• 19 april – Socialdemokraterna firar 90-årsjubileum.
• 21 april – Abel Muzorewa får flest röster vid första fria parlamentsvalet i Rhodesia ^[7].
• April – Socialdemokraterna och Centerpartiet enas om att fälla den svenska regeringens förslag till marginalskattesänkningar, förslaget om husläkare och lagen om jämställdhet mellan könen.

Maj

• 2 maj – Ett drivande tjockoljebälte drabbar Gotska Sandöns stränder, och militär sätts in för sanering ^[10].
• 4 maj – Margaret Thatcher blir premiärminister i Storbritannien, och Europas första kvinnliga regeringschef ^[3]. (efter valet 3 maj).
• 20 maj – Stort oljebälte hotar Fårö ^[10].
• 25 maj – 273 personer omkommer då en DC-10 från American Airlines störtar vid Chicago, Illinois, USA ^[1].
• 30 maj – Fotbollsklubben Malmö FF blir det första svenska laget att spela final i Europacupen nuvarande UEFA Champions League.

Juni

• 3 juni
  • En statskupp genomförs i Ghana.
  • Oljeborrtornet Ixtoc 1 i Mexikanska golfen sprutar vid blowout ut 30 000 fat olja i havet dagligen innan utflödet minskar till 20 000 fat. Ungefär hälften brinner upp, resten bildar oljebälten som ger stora skador på växt- och djurlivet ^[10].
• 7–10 juni – Val till det första direktvalda EG-parlamentet.
• 15 juni – 6 personer dödas då en bil och en buss krockar norr om Härnösand, Sverige ^[1].
• 18 juni – SALT 2-avtalet undertecknas i Wien av Jimmy Carter och Leonid Brezjnev ^[3].
• 21 juni
  • Den svenska regeringen godkänner laddningen av reaktorerna vid Forsmark 1 och Ringhals 3 ^[2].
  • Tipstjänst får tillstånd att anordna ett nytt spel, Lotto, med en miljon kronor som maxvinst ^[2].

Juli

• 1 juli
  • Den svenska regeringen beslutar att utvidga Sveriges territorialvatten från 4 till 12 nautiska mil ^[2].
  • Sverige förbjuder barnaga helt.
  • Sverige förbjuder reklam för vin, sprit och starköl ^[3].
• 10 juli – En halv miljon tittare beräknas smita från TV-avgiften. Den svenska regeringen vill därför införa elektronisk kontroll av apparatinnehav ^[2].
• 11 juli – USA:s rymdstation Skylab störtar i Indiska oceanen.
• 12 juli – Vid en hotellbrand i Zaragoza omkommer minst 83 personer ^[1].
• 17 juli – Nicaraguas diktator Anastasio Somoza Debayle flyr till USA efter ett och ett halvt års inbördeskrig mot sandinistgerillan ^[7].
• 22 juli – Sverige erkänner den nya sandinistiska regimen i Nicaragua ^[9].
• 25 juli – Israel återlämnar den ockuperade delen av Sinaihalvön till Egypten ^[5].
• 26 juli
  • Charan Singh blir premiärminister i Indien.
  • 26 personer omkommer då två supertankers kolliderar utanför Tobago ^[1]. Den ena heter MV Aegean Captain och är lastad med 200 000 ton nafta då den fattar eld medan den andra heter SS Atlantic Empress och bryts i två delar och sjunker. 275 000 ton olja läcker ut och driver in mot land ^[10].
• 31 juli – 17 personer omkommer då ett brittiskt flygplan störtar strax efter starten från Shetlandsöarna ^[1].

Augusti

• Augusti
  • Oljan som sprutade ut under läckan vid oljeborrtornet Ixtoc 1 i Mexikanska golfen når den 3 juni 1979 kusten i Texas, USA ^[10].
  • Oljesaneringen i Stockholms skärgård efter olyckan tidigare under året beräknas ha kostat 100 miljoner SEK.^[10]
• Augusti–september – Orkanen David drabbar östra Karibien och USA.
• 1 augusti – Maria de Lourdes Pintasilgo blir premiärminister i Portugal.
• 3 augusti – Vulkanen Etna får ett häftigt utbrott.
• 4 augusti – Stockholm Maraton arrangeras för första gången, med över 2 000 deltagare.^[2][7]
• 5 augusti – Francesco Cossiga blir premiärminister i Italien.
• 7 augusti – 21 personer omkommer vid skogsbrand i Spanien.^[1]
• 10–15 augusti – 12 000 hektar skog ödeläggs vid skogsbränder på Frankrikes medelhavskust ^[10].
• 11 augusti – Minst 150 personer omkommer då två sovjetiska passagerarflygplan störtar vid Chicago, Illinois, USA ^[1].
• 15 augusti – 5 personer omkommer då en helikopter störtar norr om Ritsem, Sverige efter krock med kraftledning ^[1].
• 16 augusti – Shehu Shagari ny president i Nigeria.
• 21 augusti – Lars "Laban" Arnesson utses till förbundskapten för Sveriges herrlandslag i fotboll efter Georg "Åby" Ericson ^[3].
• 23 augusti – Sveriges regering föreslår att Sverige ändrar begreppet "socialvård" till "socialtjänst".^[3][9]
• 29 augusti - HBTQ-aktivister ockuperar Socialstyrelsen och spärrar av trappan för att få Socialstyrelsen att avklassificera homosexualitet som en psykisk sjukdom.

September

• 3 september – Ett Atlas Copco-chartrat flygplan havererar utanför Nice, Frankrike och alla 10 passagerarna i flygplanet omkommer ^[1].
• 13 september – 31 personer omkommer då ett italienskt inrikesflygplan krossas mot en bergvägg ^[1].
• 14 september – En statskupp genomförs i Afghanistan.

• 16 september – De borgerliga vinner det svenska riksdagsvalet med ett mandat (175-174) ^[3]. Moderaterna ökar med 18 mandat medan Centern förlorar 22 ^[2].
• 28 september – 26 personer omkommer vid en hotellbrand i Wien ^[1].

Oktober

• 7 oktober – 14 personer omkommer då ett Swissair-flygplan glider av landningsbanan i Aten, Grekland och fattar eld ^[1].
• 11 oktober – Thorbjörn Fälldin tillträder som statsminister i en ny trepartiregering ^[2], bestående av Moderaterna, Centern och Folkpartiet och efterträder därmed Ola Ullsten.
• 15 oktober – 4 personer omkommer då ett finländskt taxiflygplan störtar utanför Växjö, Sverige ^[1].
• 19 oktober – Svenska Socialstyrelsen stryker homosexualitet som psykisk sjukdom ^[13].
• 31 oktober – 70 personer omkommer och 19 överlever då ett amerikanskt passagerarflygplan havererar vid Mexico City, Mexiko ^[1].

November

• 4 november – Revolutionsgardister ockuperar USA:s ambassad i Teheran, Iran och tar ambassadpersonalen som gisslan ^[3]. Totalt 80 personer tas tillfånga ^[7].
• 7 november
  • Den nya successionsordningen antas slutgiltigt av den svenska riksdagen vilket gör prinsessan Victoria till Sveriges tronföljare från 1 januari 1980 ^[2].
  • Sveriges riksdag beslutar att Sverige från 1980 skall införa sommartid under perioden 6 april–28 september ^[9].
• 19 november
  • Carl Bridgewater-mordrättegången i England slutar med att alla fyra män befinns skyldiga. James Robinson, 45, och 25-årige Vincent Hickey döms till livstids fängelse, med 25 år som rekommenderade minimistraffet för mord. 18-årige Michael Hickey befinns också skyldig och döms till obestämd internering. Patrick Molloy, 53, befinns skyldig för dråp och döms till 12 års fängelse.^[14]
  • Falsklarm om kärnvapen utlöses, då NORAD-datorerna och Alternate National Military Command Center i Fort Ritchie, Maryland upptäcker påstådda sovjetiska kärnvapenanfall. Efter en genomgång av rådata från satelliter och kontroll avbryts alarmet.^[15]
• 21 november – Shiamuslimer tar över 100 som gisslan vid Masjid al-Haram-moskén i Mekka, över 150 dödas vid fritagningen ^[7].
• 26 november – 156 personer omkommer då ett saudiskt passagerarflygplan störtar strax efter starten från Jeddah, Saudiarabien ^[1].

December

• 7 december – Stig Bergling döms till livstids fängelse för spioneri åt Sovjetunionen ^[2].
• 10 december – Moder Teresa får Nobels fredspris för sitt arbete för Indiens fattiga ^[7].
• 13 december – Alkoholpåverkad 15-åring knivhugger en lärare på Svartedalsskolan i Biskopsgården, Göteborg, till döds.^[16][17]
• 15 december – Två bröder uppfinner spelet Trivial Pursuit i köket hemma i Montréal, Kanada.
• 19 december – Renault blir delägare i Volvo ^[18].
• 22 december – Baskien i Spanien blir en autonom region.^[19]
• 24 december
  • Sovjetunionen invaderar Afghanistan ^[7], vilket fördöms av en enig svensk opinion.
  • Europas första rymdraket, Ariane 1, skjuts upp.
• 27 december – Sovjetiska soldater intar Kabul när Sovjetunionens för första gången efter andra världskriget går in i ett land utanför Warszawapaktsblocket ^[3]. Kalla kriget får en "nystart" med "80-talskrisen".^[20]

Okänt datum

• Japan lagstiftar om specialskolsystem inom den obligatoriska utbildningen.
• Den svenska riksdagen antar en särskild jämställdhetslag, för att främja kvinnors och mäns lika rättigheter i arbetslivet.
• Det svenska Statens Avtalsverk byter namn till Statens Arbetsgivarverk.
• Sven Erik Sjöstrand på läkemedelsföretaget Astra patenterar magmedicinen Losec.
• Håkan Lans får patent på färggrafik till datorer.
• Svenska kungafamiljen beslutar flytta till Drottningholm.^[2]
• Sverige inför hastighetsbegränsningar i trafiken för att minska energiåtgången.^[2]
• UHB och Sandvik AB bildar ett gemensamt bolag, USAB.^[21]

• 8 januari
  • Adrian Mutu, rumänsk fotbollsspelare.
  • Sarah Polley, kanadensisk skådespelare.
• 10 januari – Henrik Tallinder, svensk ishockeyspelare.
• 11 januari – Siti Nurhaliza, malaysisk R&B-sångare.
• 12 januari – Marián Hossa, slovakisk ishockeyspelare.
• 14 januari – Whynter Lamarre, kanadensisk vattenpolomålvakt.
• 15 januari – Busy Philipps, amerikansk skådespelare och manusförfattare.
• 16 januari – Aaliyah, amerikansk sångerska och skådespelare.
• 18 januari – Ruslan Fedotenko, ukrainsk ishockeyspelare.
• 20 januari – Rob Bourdon, amerikansk musiker, trummis i Linkin Park.
• 24 januari
  • Aino-Kaisa Pekonen, finländsk politiker.
  • Tatyana Ali, amerikansk skådespelare.
• 25 januari – Wali Razaqi, afghansk skådespelare.
• 29 januari
  • Marvin Agustin, filippinsk skådespelare.
  • Andrew Keegan, amerikansk skådespelare.
  • Ken Ring, svensk rappare.
• 1 februari – Julie Roberts, amerikansk countryartist.
• 4 februari – Giorgio Pantano, italiensk racerförare.
• 9 februari
  • Viktor Ginner, svensk skådespelare.
  • Mena Suvari, amerikansk skådespelare.
  • Zhang Ziyi, kinesisk skådespelare.
• 11 februari – Brandy, amerikansk grammybelönad R&B-sångare.
• 13 februari – Anders Behring Breivik, norsk terrorist som utförde terrorattackerna i Norge 2011.
• 15 februari – Valentino Rossi, femfaldig MotoGP-mästare.
• 17 februari – Osvaldo Palma, svensk thaiboxare.
• 21 februari
  • Andre Noble, kanadensisk skådespelare.
  • Denis In-Fa-Lin, rysk bandyspelare.
  • Jennifer Love Hewitt, amerikansk skådespelare.
• 23 februari
  • Robin Beauregard, amerikansk vattenpolospelare.
  • Sascha Zacharias, svensk skådespelare.
• 1 mars – Mustafa Mohamed, svensk friidrottare, 3000 m hinder.
• 2 mars – Kristina Ohlsson, svensk författare och säkerhetspolitisk analytiker
• 6 mars – Tim Howard, amerikansk fotbollsmålvakt.
• 9 mars
  • Erik Lundin, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
  • Oscar Isaac, guatemalansk-amerikansk skådespelare
• 11 mars
  • Benji Madden, amerikansk musiker, gitarrist i pop/punkbandet Good Charlotte.
  • Joel Madden, amerikansk musiker, sångare i pop/punkbandet Good Charlotte.
• 12 mars – Pete Doherty, engelsk musiker.
• 13 mars
  • Krille Kellerman, svensk gitarrist och låtskrivare i Aggressive Chill.
  • Sandra Dahlberg, svensk sångare.
• 14 mars – Nick Atkinson, svensk skådespelare.
• 18 mars – Danneel Harris, amerikansk skådespelare.
• 30 mars – Norah Jones, amerikansk artist.
• 3 april – Steve Simonsen, engelsk fotbollsmålvakt.
• 4 april
  • Heath Ledger, australisk skådespelare.
  • Natasha Lyonne, amerikansk skådespelare.
• 8 april – Alexi Laiho, finländsk musiker, gitarrist i Children of Bodom och Sinergy.
• 10 april
  • Sophie Ellis-Bextor, brittisk sångare.
  • Tsuyoshi Doumoto, japansk skådespelare och musiker, sångare i Kinki Kids.
• 12 april
  • Claire Danes, amerikansk skådespelare.
  • Oliver Loftéen, svensk skådespelare.
• 16 april – Christijan Albers, nederländsk racerförare.
• 17 april – Silvia Bosurgi, italiensk vattenpolospelare.
• 19 april – Kate Hudson, amerikansk skådespelare.
• 21 april – Tobias Linderoth, svensk fotbollsspelare.
• 23 april – Lauri Ylönen, finländsk kompositör och musiker, sångare och låtskrivare i The Rasmus.
• 23 april
  • Jaime King, amerikanska skådespelare och modell.
  • Mia Kihl, svensk röstskådespelare.
• 24 april
  • Emma Andersson, svensk dokusåpadeltagare, programledare i TV.
  • Rebecca Lynn Howard, amerikansk countryartist.
  • Marie Picasso, svensk sångare.
• 28 april – Jorge Garcia, amerikansk skådespelare.
• 29 april – Jo O'Meara, brittisk musiker.
• 4 maj – Lance Bass, bassångare i N*sync.
• 5 maj – Bipasha Basu, indisk skådespelare.
• 9 maj – Pierre Bouvier, sångare i bandet Simple Plan.
• 13 maj
  • Prins Carl Philip av Sverige.^[2]
  • Sara Larsson, svensk fotbollsspelare.
• 17 maj – Jimmie Åkesson, svensk politiker, partiledare för Sverigedemokraterna 2005–, riksdagsledamot 2010–.
• 18 maj – Jens Bergensten, svensk speldesigner
• 24 maj – Tracy McGrady, amerikansk NBA basketspelare, från Auburndale
• 28 maj – Jesse Bradford, amerikansk skådespelare.
• 1 juni – Markus Persson, svensk spelutvecklare, grundare av Mojang AB och skapare av sandlådespelet Minecraft
• 4 juni – Behrang Ehteshamy, svensk it-pionjär, grundare av bland annat Kimura.se, Klart.se och Eltiempo.es samt Mobilchef på Blocket.se
• 6 juni – Emil Lindroth, svensk musikproducent och skådespelare.
• 9 juni – Stefano Tempesti, italiensk vattenpolomålvakt.
• 10 juni
• Svetlana Zakharova, ukrainsk prima ballerina.
• Assi Azar, israelisk programledare
• 12 juni
  • Joanne Fox, australisk vattenpolospelare.
  • Robyn, svensk sångerska.
• 14 juni – Johan Arneng, svensk fotbollsspelare.
• 22 juni – Thom Filicia, amerikansk TV-programledare.
• 24 juni – Petra Němcová, tjeckisk fotomodell.
• 25 juni – Daniel Jensen, dansk fotbollsspelare.
• 30 juni – Matisyahu, reggaesångare.
• 14 juli – Jenny Olsson, svensk längdskidåkare.^[22]
• 15 juli – Travis Fimmel, australisk skådespelare och fotomodell för Calvin Klein.
• 16 juli – Jayma Mays.
• 17 juli – Mike Vogel, amerikansk skådespelare och fotomodell.
• 19 juli – Piritta Rantanen, finländsk socialdemokratisk politiker.
• 25 juli – Timo Räisänen, svensk rockmusiker.
• 26 juli
  • Derek Paravicini, blind och autistisk pianist.
  • Franck Nivard, fransk travkusk och travtränare.
• 1 augusti – Jason Momoa, amerikansk skådespelare och modell
• 2 augusti – Riitta Mäkinen, finländsk socialdemokratisk politiker.
• 3 augusti
  • Evangeline Lilly, kanadensisk skådespelare och fotomodell.
  • Maria Haukaas Storeng, norsk sångerska.
• 6 augusti – Megumi Okina, japansk skådespelare, fotomodell och sångare.
• 7 augusti – Mathias Alexandersson, svensk skådespelare.
• 16 augusti – Sarah Balabagan, filippinska som straffades för att ha dödat sin arbetsgivare den 19 juni 1994 då hon arbetade som hembiträde i Förenade arabemiraten.
• 29 augusti – Paulinho Guará, brasiliansk fotbollsspelare.
• 5 september – John Carew, norsk fotbollsspelare.
• 8 september – Pink, amerikansk sångare.
• 18 september
  • High Contrast, egentligen Lincoln Barrett, walesisk liquid funk-/drum and bass-artist och producent.
  • Alison Lohman, amerikansk skådespelare.
  • Liv Mjönes, svensk skådespelare.
• 19 september – Mikael Tellqvist, svensk ishockeyspelare.
• 26 september
  • Nikita Cuffe, australisk vattenpolospelare.
  • Jenny Ulving, svensk skådespelare.
• 28 september – Bam Margera, amerikansk skateboardåkare och TV-programledare, känd från Jackass.
• 2 oktober – Maja Ivarsson, svensk musiker, sångare i The Sounds.
• 4 oktober – Rachael Leigh Cook, amerikansk skådespelare.
• 8 oktober – Kristanna Loken, amerikansk fotomodell och skådespelare.
• 14 oktober
  • Guillermo Pérez, mexikansk taekwondoutövare.
  • Josef Tingbratt, svensk musiker, sångare i Kite.
• 16 oktober – Božo Petrov, kroatisk politiker och psykiater.
• 17 oktober
  • Alexandros Nikolaidis, grekisk taekwondoutövare.
  • Kimi Räikkönen, finländsk racerförare.
• 19 oktober – Mattias Örtenblad, svensk systemutvecklare.
• 21 oktober – Nikolas Theologou, svensk spelutvecklare.
• 31 oktober – Ricardo Fuller, jamaicansk fotbollsspelare.
• 1 november – Alex Falk, svensk sångare och artist.
• 2 november – Jon M. Chu, amerikansk regissör, manusförfattare och filmproducent.
• 12 november – Yulis Gabriel Mercedes, dominikansk taekwondoutövare.
• 13 november – Paweł Magdoń, polsk fotbollsspelare.
• 15 november – Josemi, egentligen Jose Miguel Gonzales Rey, spansk fotbollsspelare.
• 16 november – Eun-ju Lee, sydkoreansk skådespelare.
• 19 november – Martin Rutegard,
• 20 november – Hend Sabry, tunisisk skådespelare och modell.
• 23 november
  • Kelly Brook, brittisk fotomodell och skådespelare.
  • Ivica Kostelić, kroatisk alpin skidåkare.
• 27 november – Eero Heinonen, finländsk musiker, basist i The Rasmus.
• 3 december – Daniel Bedingfield, nyzeeländsk musiker.
• 7 december
  • Kon Artis (född Denaun Porter), amerikansk rapp-artist. En av medlemmarna i hiphop-gruppen D12.
  • Ronaldo Souza, brasiliansk MMA-utövare.
• 8 december – Christian Wilhelmsson, svensk fotbollsspelare.
• 14 december – Michael Owen, brittisk fotbollsspelare.
• 15 december – Jennie Silfverhjelm, svensk skådespelare.
• 17 december – Polly Kisch, svensk skådespelare.
• 18 december
  • Martin Bentancourt, svensk artist och radioperson.
  • Mamady Sidibe, malisk fotbollsspelare.
• 21 december – Tuva Novotny, svensk skådespelare.
• 23 december – Holly Madison, amerikansk fotomodell.
• 24 december – Sanny Lindström, svensk ishockeyspelare.
• 28 december – Noomi Rapace, svensk skådespelare.
• 29 december – Diego Luna, mexikansk skådespelare.

• 3 januari – Conrad Hilton, amerikansk företagsledare, grundade hotellkedjan Hilton.
• 5 januari – Charles Mingus, amerikansk kompositör och jazzmusiker.
• 26 januari – Nelson Rockefeller, amerikansk politiker.
• 27 januari
  • Arne Geijer, ordförande för Landsorganisationen i Sverige.
  • Niilo Saarikko, finländsk sångare.
• 28 januari – Alf Ahlberg, fil. dr., författare.
• 29 januari – Birgit Sergelius, finlandssvensk skådespelare.
• 2 februari – Sid Vicious, basist i punkgruppen Sex Pistols (avliden av överdos).
• 7 februari
  • Verner Arpe, svensk skådespelare.
  • Josef Mengele, nazistisk läkare, krigsförbrytare.
• 9 februari – Dennis Gabor, ungersk-brittisk fysiker, hologrammets skapare, nobelpristagare.
• 12 februari – Jean Renoir, fransk regissör.
• 27 februari – John Norrman, svensk tonsättare.
• 3 mars – Mustafa Barzani, kurdisk politiker.
• 9 mars – Jean-Marie Villot, fransk kardinal.
• 12 mars – Axel Gjöres, svenskt statsråd, generaldirektör och chef för kommerskollegium.
• 15 mars
  • Sture Ericson, svensk skådespelare och regissör.
  • Léonide Massine, rysk koreograf och balettdansör.
• 16 mars – Jean Monnet, fransk politiker.
• 24 mars – Ole Lund Kirkegaard, dansk författare.
• 30 mars – Airey Neave, engelsk politiker, dödad av bilbomb.
• 1 april – Gustaf Söderlund, bankdirektör och chef för SAF 1931–1941.
• 4 april – Zulfikar Ali Bhutto, pakistansk politiker, president 1971–1973, premiärminister 1973–1977.
• 7 april – Amir-Abbas Hoveyda, iransk premiärminister.
• 10 april – Nino Rota, italiensk kompositör.
• 18 april – Jullan Kindahl, svensk skådespelare.
• 19 april
  • Yrjö Aaltonen, finländsk regissör och filmfotograf.
  • Wilhelm Bittrich, tysk general, SS-Obergruppenführer.
  • Berndt Westerberg, svensk skådespelare.
• 21 april – Viktor Leander, svensk bonde, spelman, konsthantverkare och grundare av Republiken Åsen.
• 24 april – Theodor Olsson, svensk kompositör och musiker (fiol).
• 27 april – Sven Jerring, 83, svensk radioprofil ^[3].
• 7 maj – Heinz Reinefarth, tysk SS-general.
• 14 maj
  • Hugo Bolander, svensk filmproducent, regissör, skådespelare och manusförfattare.
  • Jean Rhys, brittisk författare.
• 25 maj – Fred Gunnarsson, svensk skådespelare.
• 29 maj – Mary Pickford, amerikansk skådespelare, manusförfattare och producent.
• 30 maj – Gustaf Näsström, Fil dr, ordförande i Publicistklubben 1954–1955.
• 9 juni – Reinhard Gehlen, chef för Västtysklands underrättelsetjänst.
• 11 juni – John Wayne, amerikansk skådespelare.
• 12 juni – Gerda Björne, svensk skådespelare.
• 13 juni – Anatolij Kuznetsov, rysk/sovjetisk författare.
• 14 juni – Toivo Pawlo, svensk skådespelare.
• 21 juni – Curt Masreliez, svensk skådespelare.
• 23 juni – Claes Dahlgren, chef för Sveriges Radio i USA.
• 26 juni – Fred Akuffo, statschef i Ghana.
• 29 juni – Paul Dessau, tysk kompositör.
• 10 juli – Arthur Fiedler, amerikansk dirigent.
• 11 juli – Sigvard Nilsson-Thurneman, svensk förbrytare, medlem i Salaligan.
• 18 juli – Annika Tretow, svensk skådespelare (återfinns död detta datum efter att ha varit försvunnen sedan 10 maj).
• 28 juli – Bengt Lissegårdh, svensk konstnär.
• 29 juli – Herbert Marcuse, tysk-amerikansk filosof.
• 3 augusti
  • Alfredo Ottaviani, italiensk kardinal.
  • Bertil Ohlin, professor, politiker, ledare för Folkpartiet 1944–1967 ^[2].
• 6 augusti
  • Åke Bonnier d.ä., bokförläggare.
  • Ivar Johansson, svensk brottare.
• 12 augusti
  • Ernst Boris Chain, brittisk forskare, nobelpristagare i medicin.
  • Inger Juel, svensk skådespelare och sångare.
• 13 augusti
  • Wilhelm Oxenius, tysk major.
  • Åke Jelving, svensk kompositör, dirigent och musiker (violin).
• 25 augusti
  • Stan Kenton, amerikansk jazzmusiker.
  • Lars Norrman, svensk konstnär.
• 27 augusti – Lord Mountbatten, brittisk amiral.
• 6 september – Ronald Binge, brittisk kompositör och textförfattare.
• 8 september
  • Jean Seberg, amerikansk skådespelare, självmord.
  • Mahmoud Taleghani, Ayatollah, ordförande i iranska revolutionsrådet.
• 11 september – Agostinho Neto, president i Angola.
• 18 september – Erik Boheman, 84, svensk ambassadör och talman.
• 20 september – Ludvík Svoboda, president i Tjeckoslovakien.
• 22 september – James T. Farrell, amerikansk författare.
• 27 september – Gracie Fields, brittisk skådespelare och sångare.
• 29 september – Francisco Macías Nguema, diktator i Ekvatorialguinea.
• 1 oktober – Harry Persson, svensk tungviktsboxare.
• 6 oktober – W. Chapman Revercomb, amerikansk republikansk politiker, senator 1943–1949 och 1956–1959.
• 13 oktober – Ulla Castegren, svensk skådespelare och sångare.
• 14 oktober – Lasse Dahlquist, svensk kompositör, vissångare och skådespelare.
• 31 oktober
  • Edvin Adolphson, svensk skådespelare.
  • Rudolf "Putte" Kock, svensk fotbollsspelare och sportjournalist ^[2].
• 1 november – Mamie Eisenhower, USA:s första dam 1953–1961, gift med Dwight D. Eisenhower.
• 17 november
  • Anders Ek, svensk skådespelare.
  • Anna-Lisa Fröberg, svensk skådespelare.
• 22 november – Josef Oberhauser, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
• 23 november
  • Merle Oberon, brittisk skådespelare.
  • Charles E. Potter, amerikansk republikansk politiker, senator 1952–1959.
• 29 november – Zeppo Marx, amerikansk komiker.
• 5 december – Sonia Delaunay-Terk, rysk-fransk konstnär.
• 18 december – Henny Lindorff Buckhøj, dansk skådespelare.
• 24 december – Rudi Dutschke, tysk studentledare.
• 25 december – Joan Blondell, amerikansk skådespelare.
• 29 december – Carl-Johan Unger, svensk skådespelare.
• 30 december – Richard Rodgers, amerikansk kompositör.

• Fysik
  • Sheldon Glashow, USA
  • Abdus Salam, Pakistan
  • Steven Weinberg, USA
• Kemi
  • Herbert C Brown, USA
  • Georg Wittig, Västtyskland
• Medicin
  • Allan M Cormack, USA
  • Godfrey N Hounsfield, Storbritannien
• Litteratur – Odysseus Elytis, Grekland
• Fred – Moder Teresa, Indien
• Ekonomi
  • Theodore W Schultz, USA
  • William Arthur Lewis, Storbritannien

Fotnoter

• Wikimedia Commons har media som rör 1979.
  Bilder & media