Springråttor

Några arter liknar vanliga möss men arterna av släktet ökenspringråttor (Jaculus) hoppar som en känguru på sina bakre extremiteter. Kroppslängden ligger mellan 4 och 26 cm och svansen är 6 till 31 cm lång.^[3] Svansen är alltid längre än kroppen och huvudet tillsammans. På grund av att dessa djur är aktiva på natten har de särskilt stora öron och ögon.^[3]

Hos vissa medlemmar har bakfötterna bara tre tår och hos de andra är den första och den femte tån mindre än tårna i mitten. De övre framtänderna har i underfamiljen Zapodinae tydliga rännor. Tandformeln är I 1/1 C 0/0 P 0-1/0 M 3/3, alltså 16 till 18 tänder.^[3]

Utbredningsområdet sträcker sig från mellersta Europa och norra Afrika över tempererade och torra zoner av Asien till Kina. Dessutom förekommer springråttor med några få arter i Nordamerika.

Några springråttor lever liksom möss i skogar eller buskland. Under flykt kan de skutta med upp till 2 meter långa hopp.^[3] Under natten letar de efter föda som består av bär, frön och insekter. De gömmer sig på dagen i tät undervegetation eller gräver korta tunnlar.^[3]

Andra arter är särskilt anpassade till livet i öknar eller halvöknar. På samma sätt som känguruer skuttar de med 3 meter långa hopp. Den långa svansen hjälper djuren att hålla balansen. Även vid långsamma rörelser använder de nästan uteslutande sina bakre extremiteter. I motsats till de förstnämnda arterna har de vidsträckta tunnelsystem.^[3]

I Nordamerika finns bara arter som tillhör den förstnämnda typen.

Att springråttor är en monofyletisk grupp betvivlas inte. Ändå indelas gruppen ibland i flera familjer. Grizimek räknar alla arter som liknar vanliga möss i familjen hoppmöss (Zapodidae) och bara de arter som skuttar som kängurur till familjen springråttor (Dipodidae). Shenbrot skiljer gruppen 1992 i fyra familjer och andra auktoriteter har en annan indelning. Den här beskrivna uppdelningen i en familj med sex underfamiljer följer Wilson & Reeder (2005).^[4]

• Sicistinae
  • Buskmöss (Sicista)
• Zapodinae
  • Zapus
  • Kinesisk hoppmus (Eozapus), en art
  • skogshoppmus (Napaeozapus), en art
• Cardiocraniinae
  • Femtåig dvärgspringråtta (Cardiocranius), en art
  • Tretåiga dvärgspringråttor (Salpingotus)
  • Salpingotulus
• Euchoreutinae
  • Långörad springråtta (Euchoreutes)
• Dipodinae
  • Pilspringråtta (Dipus), en art
  • Eremodipus
  • Ökenspringråttor (Jaculus)
  • Kamspringråtta (Paradipus), en art
  • Tretåiga sandspringråttor (Stylodipus)
• Allactaginae
  • Hästspringråttor (Allactaga)
  • Bobrinskis hästspringråtta (Allactodipus)
  • Kirgishästspringråtta (Alactagulus), en art
  • Fettsvansade springråttor (Pygeretmus)

Catalogue of Life^[1] och Dyntaxa^[2] räknar bara 15 släkten med 51 arter till familjen.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.

Noter

Tryckta källor

• Ronald M. Nowak (1999): Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, ISBN 0-8018-5789-9
• Don E. Wilson, Deeann M. Reeder: Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference. Smithsonian Books, 1993 ISBN 1-56098-217-9
• Bernhard Grzimek: Grzimeks Tierleben. Band 11 (Säugetiere 2), ISBN 3-8289-1603-1
• G.I. Shenbrot: Cladistic approach to the analysis of phylogenetic relationships among dipodoid rodents (Rodentia, Dipodoidea). In: Sbornik Trudov Zoologicheskovo Muzeya MGU. 1992, Nr. 29, S. 176-201

• Wikimedia Commons har media som rör Springråttor.
  Bilder & media
• Wikispecies har information om Springråttor.
  Artförteckning