Lista över Rysslands statsöverhuvuden

Kievriket, storfurstendömet Vladimir-Suzdal och Storfurstendömet Moskva är i olika hög grad föregångare till Ryssland och står därför listade. Regentens titel i dessa furstendömen var Knjas (Furste) eller Velikij Knjas (Storfurste). Efter 1460 kallade sig ibland storfursten av Moskva för tsar, men titeln användes inte i arv förrän efter att Ivan den förskräcklige utropar sig till tsar av Ryssland år 1547. Han är också den förste som gör skillnad på titeln storfurste av Moskva och tsar när han under en period utnämner Simeon Bekbulatovitj till storfurste. Periodvis fungerade även patriarken av den rysk-ortodoxa kyrkan som statsöverhuvud, bland annat under perioder av ockupation som i slutet av den stora oredan.

Rurikdynastin (1547–1598)

porträtt	Svenskt namn	Ryskt namn	Regeringstid	Levnadstid
	Ivan IV den förskräcklige	Ivan Groznyj	1547–1584	1530–1584
	Fjodor I		1584–1598	1557–1598

Ätten Godunov (1598–1605)

porträtt	Svenskt namn	Ryskt namn	Regeringstid	Levnadstid
	Boris Godunov		1598–1605	cirka 1551–1605[1]
	Fjodor II		13 april – 20 juli 1605	1589–1605

Den stora oredan (1605–1613)

porträtt	Svenskt namn	Ryskt namn	Regeringstid	Levnadstid
	Falske Dmitrij		1605–1606	död 17 maj 1606
	Vasilij IV		1606–1610	1552–1612
	Falske Dmitrij II	"Tusjinförrädaren"	1607–1610	död 1610
	Falske Dmitrij III		2 mars – 18 maj 1612	död 1612

Ätten Romanov (1613–1721)

porträtt	Svenskt namn	Ryskt namn	Regeringstid	Levnadstid
	Mikael Romanov	Michail Fjodorovitj Romanov	1613–1645	1596–1645
	Aleksej Romanov	Aleksej Michajlovitj Romanov	1645–1676	1629–1676
	Fjodor III	Fjodor III Aleksejvitj Romanov	1676–1682	1661–1682
	Ivan V	Ivan V Aleksejvitj Romanov	1682–1696	1666–1696
	Peter den store	Pjotr Velikij	1682–1721	1672–1725

Ätten Romanov (1721–1762)

porträtt	Svenskt namn	Ryskt namn	Regeringstid	Levnadstid
	Peter den store	Pjotr Velikij	1721–1725	1672–1725
	Katarina I	Jekaterina I	1725–1727	1684–1727
	Peter II	Pjotr II	1727–1730	1715–1730
	Anna av Ryssland	Anna Ioannovna	1730–1740	1693–1740
	Ivan VI	Ivan Antonovitj	1740–1741	1740–1764
	Elisabet	Jelizaveta	1741–1762	1709–1762

Ätten Holstein-Gottorp-Romanov (1762–1917)

porträtt	Svenskt namn	Ryskt namn	Regeringstid	Levnadstid	Gemål
	Peter III	Pjotr III	5 januari – 28 juni 1762	1728–1762	Sin efterträdare
	Katarina den stora	Jekaterina II Velikaja	1762–1796	1729–1796	Framlidne företrädaren
	Paul I	Pavel I	1796–1801	1754–1801	Maria Fjodorovna
	Alexander I	Aleksandr I	1801–1825	1777–1825	Elisabeth Alexejevna
	Nikolaus I	Nikolaj I	1825–1855	1796–1855	Alexandra Feodorovna
	Alexander II	Aleksandr II	1855–1881	1818–1881	Maria Alexandrovna
	Alexander III	Aleksandr III	1881–1894	1845–1894	Maria Fjodorovna
	Nikolaus II	Nikolaj II	1894–1917	1868–1918[2]	Alexandra Fjodorovna

Under åren (1917–)1922–1991 var Ryssland en del av Sovjetunionen.

Se Lista över Sovjetunionens ledare

Se Rysslands president

• Vladislav av Polen valdes till tsar men han tillbringade aldrig någon tid i Ryssland. Ibland tillskrivs han titeln som tsar under perioden 1610–1613.
• Gustav II Adolfs bror Karl Filip av Sverige var även han aktuell som alternativ i den Stora oredan men blev aldrig vald.
• Av de "Falske Dmitrij" som räknas upp under den stora oredan är det bara den första som kan sägas ha behärskat det ryska territoriet.
• Patriarken Filaret (Fjodor Romanov) var förmyndare för sin son Mikael Romanov innan den blivit myndig.
• Sofia Aleksejevna var regent under delar av Ivan V och början av Peter den stores tid som tsarer.
• Under Ivan VI korta tid som rysk kejsare styrdes landet av Ernst Johann von Biron och Heinrich Ostermann som förmyndare.
• Konstantin Pavlovitj var under en period innan Nikolaj I utropad till kejsare av en mindre grupp inom statsstyrelsen. Han avstod sin arvsrätt till förmån för brodern.

Noter

Källförteckning

• World Statesmen
• Archontology

• Wikimedia Commons har media som rör Lista över Rysslands statsöverhuvuden.
  Bilder & media