Måne
En måne, naturlig satellit eller drabant är en himlakropp som kretsar kring en planet eller en asteroid i ett solsystem. Ordet i bestämd form – månen – avser planeten jordens måne. Det finns inte i något fall belagt att någon måne har egna månar. De flesta stora månar i solsystemet är bundna i synkron rotation med en och samma sida vänd mot planeten. Ett exempel på en måne som inte beter sig på detta vis är Hyperion som roterar kaotiskt kring Saturnus.[1]
En asteroidmåne är en måne som kretsar kring en asteroid.
En måne kan ha bildats samtidigt som moderplaneten eller senare infångats av planetens gravitationskraft. I vårt eget solsystem känner vi i nuläget till 285 månar runt sex av de åtta planeterna:
- Jorden – månen
- Mars – Phobos och Deimos
- Jupiter – Ganymedes (som är solsystemets största måne), Io, Europa, Callisto och 91 andra kända månar[2]
- Saturnus – Titan (den enda månen i solsystemet som har en tät atmosfär), Rhea, Enceladus, Dione, Tethys, Hyperion, Japetus och 139 andra kända månar[3]
- Uranus – Titania, Oberon, Ariel, Umbriel, Miranda och 22 andra kända månar[4]
- Neptunus – Triton och 13 andra kända månar[5]
Runt dvärgplaneten Pluto känner man till fem månar: Charon, Nix, Hydra, Kerberos och Styx.[6] Charon och Pluto kallas ibland för en dubbel-dvärgplanet. Charon visar alltid samma sida mot Pluto och Pluto visar alltid samma sida mot Charon.[7]
Även asteroider har månar. Sonden Galileo tog 1993 de första bilderna på Dactyl som är en måne till asteroiden 243 Ida.[8] Astronomerna känner nu (januari 2024) till mer än 500 asteroider och transneptunska objekt runt vilka det kretsar månar.[9]
Se även
Referenser
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Måne.
