Huthirebellernas attacker mot kommersiella fartyg i Röda havet

Huthiernas väg till makten i Nordjemen

Huthirebellerna är en Iran-backad shiamuslimsk organisation verksam i norra Jemen. Efter Jemens enande 1990 hade de goda relationer med den sittande presidenten Ali Abdullah Saleh, men i takt med att rörelsens popularitet ökade växte även motsättningarna med den sittande regeringen. När Saleh sedan stöttade USA:s invasion av Irak, som många jemeniter motsatte sig, organiserade rörelsens ledare Hussein al-Houthi stora demonstrationer runt om i landet vilket ledde till flera månader av oroligheter, vilket slutade med att jeminitiska armén dödade al-Houthi.^[2]

Rörelsen levde dock vidare och växte till sig rejält. I samband med arabiska våren 2011 tog man kontrollen över den nordliga provinsen Saada och krävde Salehs avgång. Han lämnade över makten till Abd-Rabbu Mansour Hadi, som dock inte var mycket mer populär än sin företrädare. 2014 tog man kontrollen över delar av huvudstaden Saana, och inbördeskriget var i full rullning, och året därpå stormade man presidentpalatset.^[2]

Huthierna idag

Organisationen kallar sig själv för Ansar Allah (أنصار الله Anṣār Allāh, "Anhängare av Gud") och förespråkar en radikal tolkning av Shia-islam. Dess motto är "Gud är störst, död åt USA, död åt Israel, förbannelse över judarna och seger till islam".^[3] Den anses beväpnas av Iran, och ingår i landets "axel av motstånd" tillsammans med bland annat Hamas och Hizbollah.^[4]

Huthierna under kriget mellan Hamas och Israel

Huthirebellerna har vid upprepade tillfällen hyllat Hamas och fördömt Israel under kriget. Amerikanska stridsfartyg, som skickats till området för att förhindra en eskalering, sköt den 19 oktober ned fyra kryssningsmissiler och 15 drönare på väg från Jemen mot Israel.^[5] En missil ska ha skjutits ned av Saudiarabien. Efter flera raket- och drönarattacker mot Israel fick man hela världens ögon på sig när man kapade det Bahamasflaggade fartyget Galaxy Leader, som ägs av ett bolag som kontrolleras av en israelisk affärsman.^[6] Man fortsatte sedan med flera missilangrepp mot flera fartyg, vilket gjorde att flera stora rederier ledde om sin trafik från Suezkanalen, något som riskerade att leda till längre och dyrare transportkostnader.^[7] Situationen kallades för "en ny Suezkris" av The Economist,^[8] och angreppen på kommersiell sjöfart fick omvärlden att reagera, och USA att lansera en internationell koalition mot huthirebellerna.^[9]

Huthistyrkor

Huthirebellerna, som beväpnas av Iran, har tillgång till flera avancerade Iran-tillverkade vapen. Dessa innefattar kryssningsroboten Quds och den ballistiska missilen Qadr som har en räckvidd på 1 400 respektive 1 900 km.^[10] De innehar även över drönarna Shahed-136 och Samad-3.^[10] De uppskattas ha mellan 100 000-200 000 krigare.^[11]

Anti-Huthistyrkor

I den USA-ledda Operation Prosperity Guardian har sex länder bekräftat att de skickar fartyg till Röda havet. USA skickar bland annat hangarfartyget USS Dwight D. Eisenhower, eskorterat av flera jagare av Arleigh Burke-klass.^[12][13] Man har även flera drönare till sitt förfogande, däribland MQ-9 Reaper.^[14] Storbritannien har skickat fregatterna HMS Diamond och HMS Lancaster samt jagaren HMS Richmond.^[15] Danmark och Grekland har bidragit med varsin fregatt.^[16][17] Kanada deltar med ett ospecificerat antal stridsfartyg och flygplan.^[18] Sri Lanka har skickat ett stridsfartyg till området.^[19] Bland de länder som deltar i insatsen med personal men inte med fartyg, återfinns bland annat Norge,^[20] Nederländerna,^[21] Singapore,^[22] Nya Zeeland,^[23] Bahrain,^[24] och Seychellerna.^[25]

I den EU-ledda insatsen Aspides har bland annat Frankrike, Italien, Tyskland, och Belgien aviserat att de tänker skicka fartyg till området.^[26] Svenska försvarsmakten kommer att bidra med fyra stabsofficerare, varav en kommer att vara stationerad på ledningsfartyget ute till havs.^[27]

Andra länder med militär närvaro i området men som inte ingår i någon internationell insats är bland annat Israel^[28], Egypten,^[29] Indien,^[30] Kina^[31] och Saudiarabien^[32].

När koalitionen lanserades sade huthirebellerna att de har "kapaciteten att sänka era skepp, era ubåtar och era stridsfartyg" och att Röda havet skulle bli koalitionens "kyrkogård".^[33] Såväl Frankrike som Italien, som båda har krigsfartyg i området och som båda uppgavs ingå i operationen, sade att deras fartyg skulle förbli under deras ledning.^[34]

Efter att operationen påbörjats annonserade rederiet Maersk den 24 december att de skulle återuppta sina transporter genom Röda havet, men meddelade den 2 januari att de återigen undviker rutten tillsvidare.^[35][36]

• Inbördeskriget i Jemen (2014–nutid)
• Kriget mellan Hamas och Israel 2023
• Operation Praying Mantis