Portal:Matematik

I matematiska termer är hyperbolisk geometri en viss typ av icke-euklidisk geometri. Termen ”hyperbolisk geometri” introducerades av Felix Klein år 1871.

Två hyperboliska linjer definieras som parallella om dessa är disjunkta, vilket betyder att dessa inte har några gemensamma punkter.

Det femte axiomet i euklidisk geometri är parallellaxiomet och detta axiom är mycket omtalat i och med det inte är lika enkelt att formulera samt att innebörden inte är lika självklar. Euklides försökte bevisa parallellaxiomet ur de fyra första axiomen utan resultat.

► Läs mer

Redigera • Arkiv

Inzoomning av mandelbrotmängden, en berömd fraktal. Den kan beskrivas med en enkel formel, men uppvisar en häpnadsväckande komplexitet: ju närmare man betraktar den, desto fler detaljer uppenbarar sig.

Redigera • Arkiv

• … en Enhetsrot är en lösning till en ekvation av utseendet xⁿ = 1, där n är något positivt heltal?

Redigera

• Projekt matematik
• Kvalitetskontroll
• Önskelista

Redigera

D: Diskret matematik

E: Ekvationer‎

F: Funktioner

G: Geometri, Grundläggande matematik‎

M: Matematiker, Matematisk analys

N: Numerisk analys

O: Optimeringslära

S: Sannolikhetsteori, Satser

T: Tal, Talteori, Tillämpad matematik‎, Topologi‎

Här visas bara ett urval av kategorier. För alla kategorier, se Kategori:Matematik.

Redigera

När sedan någon har skrivit en artikel med det föreslagna namnet blir det en blå länk. Om du ser att länken till en önskad artikel har blivit blå, alltså att någon skapat den, (men den inte är omnämnd som "nu omdirigering") får du gärna redigera bort denna länk från önskelistan. Kontrollera att artikeln är den som det var tänkt (ett namn kan syfta på olika företeelser), att den har placerats i en relevant kategori, inte är en omdirigeringssida till en annan artikel och inte bara är en knappt påbörjad artikel (substub).

• A: abstrakt logik, Affin geometri, affärsstatistik, Aritmetisk derivata (en), arkimedisk spiral, Azumayaalgebra (en)
• B: baskvot / statistisk baskvot, Beals förmodan (en), Bézier surface (en)
• C: Gunnar Carlsson (de), Christoffelsymbol, Cⁿ-rum, Cotangenssatsen
• D: Daniellintegration, Daubechies wavelet, Differentialdifferensekvation
• E: energifunktional, Euler-Lagranges ekvation, exponentiell utjämning (en),
• F: fasporträtt, fractional calculus, Fri (kategoriteori), Fri grupp (m. fl. "fria objekt"), Fubinis sats, följdrum (alt. svitrum?), fönsterfunktion, förnyelseteori, förutsägbarhet
• G: Gauss–Newtons metod, Gaussumma (en), Global homologisk dimension (möjligen avdelning ar artikel Dimension (ringteori)), Grafhomeomorfi(sm), Grunwald–Wangs sats (en), Gruppring (se ev. Monoidring)
• H: Halvenkel ring (eller bara Halvenkel), Hasse–Weils zetafunktion (en), holonomi, Homoteti, Hörnmängd, hyperharmoniskt tal (en), hyperoperator / hyperoperatorer
• I: ickedeterministisk / icke-deterministisk, ickeparametrisk statistik, Inskränkning av skalärer, Inverst gränsvärde (en)
• J: Jordanderivation
• K: Kedjevillkor, Klassificeringen av ändliga enkla grupper (en), Kommutatordelgrupp, komposition (matematik), konjugering (gruppteori), kontraherbarhet, kovariansmatris, Koszulkomplex, kritiskt värde, Kronecker–Webers sats (en), kvantkohomologi, kvasinormal delgrupp (en)
• L: Laplacefördelning, Lasker–Noethers sats, Michail Lavrentiev, Lebesgue–Stieltjes integral, Liederivata, Linjär analys, logit, lokalitet
• M: maximum a posteriori, Monoidring (se ev. Gruppring), Mordell–Weils sats (en)
• N:
• O:
• P: paradoxal ekvation, partikulärlösning, Pearsons chitvåtest, Polynomidentitet, Precision (en), Primäruppdelning (eller möjligen Primärdekomposition), Properad, Proändlig grupp (en)
• Q:
• R: Rang (ringteori), Reesring, Riemannyta, Ringhomomorfi (eller Ringhomomorfism), Roths sats, rotlagar, rotort, rangkorrelationskoefficient, Ren matematik
• S: Schema, Selbergs zetafunktion (en), separationsaxiom, Shanks algoritm (?), Shtuka, sifr, Sions minimaxteori^(d), självorganisation, Slutvärdessatsen, Smith-tal (en), statistisk inferens, Sturm–Liouvilles sats, Steinberggrupp (Lieteori) (en), symplektisk geometri, syntetisk division
• T: Thieles differentialekvation, Thomsons problem (en), tillförlitlighetsteori, Tom operation, Tonelli-Shanks algoritm^(d)
• U: Ultralimes, universell algebra, möjligen Upp till isomorfi o. d., Utvidgning av skalärer
• VW: Verkan (matematik), Vermamodul, Varietet (universell algebra)
• XYZ:
• ÅÄÖ: Ändligtdimensionell, Ändligtgenererad, Ögla (topologi) (ev. hänv. t. Sluten kurva?)
• ? : en:Transformation geometry, en:Inscribed square problem, en:Light's associativity test, något som motsvarar engelskans en:Stratified sampling

Redigera