Fastlagssöndagen
Fastlagssöndagen, även köttsöndagen[1][2], (latin: quinquagesima) är i det svenska kyrkoåret namnet på den söndag som inleder den tre dagar långa fastlagen och som föregår den fyrtio dagar långa fastan. Den liturgiska färgen är blå inom Svenska kyrkan, men vanligtvis violett i andra kyrkosamfund såsom Romersk-katolska kyrkan m.fl.
Typ | Kristen helg |
---|---|
Datum | 49 dagar före påsk (11 februari 2024) |
Geografi och firare | Kristna, hela världen |
Traditioner | Gudstjänster |
Svenska kyrkan
Ett välkänt tema är de texter ur evangelierna som berättar om hur Jesus på väg till Jerusalem för tredje gången berättar om Messias (sitt) förestående lidande.
För fastlagssöndagen finns också inledningsorden till dagens introitus noterat, Esto mihi [in Deum protectorem] (latin, 'Var mig [en skyddande Gud]'), ur Psaltaren 31:3.
Söndagens tema enligt 2003 års evangeliebok är Kärlekens väg. De bibeltexter som används för att belysa dagens tema är:[3][4]
|
|
| |
|
|
|
|
Psalmer
Lista över psalmer som anknyter till Fastlagssöndagen.[5]
Fastelavnssøndag i Danmark
Fastelavnssøndag (50 dagar innan påsk) var ursprungligen en folklig fest med upptåg och lekar. Den följs av hvide tirsdag (fettisdagen) och askonsdagen, som fram till avskaffandet av fasteplikten vid reformationen 1536 inledde 40 dagars påskfasta. Ända fram till 1800-talet hade fastan dock en prägel av botgörings- och andaktstid.