| Lars Beckman | |
| Född | 5 maj 1928 Skellefteå, Sverige |
|---|---|
| Död | 5 oktober 2005 (77 år) |
| Utmärkelser | |
| Honoris causa | |
| Redigera Wikidata | |
Lars Edvard August Beckman, född 5 maj 1928 i Skellefteå, död 5 oktober 2005 i Sundsvall, var en svensk genetiker samt rektor för Umeå universitet 1973–1992.
Beckman blev filosofie doktor och docent 1959 vid Uppsala universitet på avhandlingen A contribution to the physical anthropology and population genetics of Sweden: variations of the ABO, Rh, MN and P blood groups.[1]
Han var gästprofessor vid University of Hawaii 1963–1964, och 1967–1968 professor vid samma lärosäte. År 1964 erhöll han en forskartjänst vid Statens medicinska forskningsråd i Uppsala, där han 1971 blev biträdande professor i klinisk genetik. Till Umeå universitet kom han 1967, först som forskare inom Medicinska forskningsrådet och från 1971 som biträdande professor i klinisk genetik, och verkade åren 1973–1992 som universitetets rektor. År 1979 utsågs han till professor i medicinsk genetik vid Umeå universitet. Beckmans forskning har framför allt varit inriktad på ärftliga sjukdomar i Norrland samt inslaget av finnar och samer i den norrländska befolkningen.[2]
Beckman satt åren 1970–1974 i Umeå kommunfullmäktige. År 1973 blev han rådgivare vid Världshälsoorganisationen och år 1976 ledamot av Socialstyrelsens vetenskapliga råd.
År 1985 blev Lars Beckman medicine hedersdoktor vid Umeå universitet.[2] Han är begravd på Uppsala gamla kyrkogård.
| Företrädare: Karl-Gustav Paul | Rektor för Umeå universitet 1973–1992 | Efterträdare: Sigbrit Franke |
|