1928

Januari

• 2 januari – Arbetsgivarna lockoutar 17 000 arbetare inom den svenska pappersmassaindustrin. Konflikten utvidgas senare med 13 000 arbetare vid pappersbruken ^[1].
• 10 januari – Lev Trotskij utvisas från Sovjetunionen.
• 13 januari – Konserthuset i Göteborg, en byggnad helt i trä från 1904, brinner ned.^[2]
• 16 januari – Lockout utbryter vid gruvorna i mellan-Sverige ^[3].
• 18 januari – I ett riksdagstal lanserar Per Albin Hansson begreppet "Folkhemmet".
• 23 januari – Norge annekterar Bouvetön ^[4].
• 30 januari
  • Josef Stalin förvisar Lev Trotskij och 30 andra inom partioppositionen till Alma-Ata ^[5].
  • Pappersarbetarkonfliten i Sverige utvidgas till sågverken ^[3].
• Januari – En konflikt som leder till strejk utbryter inom den svenska gruvindustrin.

Februari

• 8 februari – TV-bilder överförs från London till New York ^[6].
• 11 februari – De andra olympiska vinterspelen invigs i Sankt Moritz, Schweiz med 24 deltagande nationer, och 461 aktiva av vilka 27 är damer ^[5].
• 20 februari – Telefonlinjen mellan Sverige och USA öppnas officiellt ^[3].
• 21 februari – Backenmötet i Umeå hålls. Det är upptakten till bildandet av Riksförbundet Landsbygdens folk.

Mars

• 5 mars - Papperskonflikten i Sverige utvidgas till att omfatta 57 000 arbetare ^[3].
• 11 mars – Per-Erik Hedlund och Sven Utterström passarar arm i arm över mållinjen i det sjunde Vasaloppet ^[5].
• 13 mars – 450 personer dödas då Saint Francis-dammen utanför Los Angeles brister ^[7].
• 15 mars – Artur Lundkvist debuterar med diktsamlingen Glöd ^[1].
• 17 mars – Svenska Amerika Liniens passagerarfartyg M/S Kungsholm, som kan ta 1 630 passagerare, sjösättas på varvet i Hamburg ^[2] inför tusentals åskådare ^[7].
• 23 mars – Det avslöjas att de svenska gruvarbetarna har fått ekonomiskt stöd från Sovjetunionens gruvarbetarfederation i sin konflikt. LO tar avstånd ^[1].
• 31 mars – Stockholms stadsbibliotek, ritat av Gunnar Asplund i nyklassicistisk stil, invigs.

April

• 8 april
  • Turkiets nationalförsamling avlägsnar alla hänvisningar till koranen ur den turkiska konstitutionen ^[5].
  • En uppgörelse träffas i konflikten på pappers- och sågverksområdet i Sverige ^[1].
• 14 april – En ny svensk ärvdabalk antas av Sveriges riksdag ^[2], som avskaffar arvsrätten för kusiner och mer avlägsna släktingar. Allmänna arvsfonden instiftas ^[3].
• 15 april – Luftskeppet Italia lyfter från Milano med 16 personer ^[8].

Maj

• 3 maj – Luftskeppet Italia flyger över Stockholm ^[8]
• 11 maj – I New York påbörjas de första regelbundna TV-sändningarna, en halvtimme om dagen ^[5] tre dagar i veckan ^[7].
• 19 maj – 195 personer omkommer vid en gruvolycka i Mather, Pennsylvania
• 24 maj – Luftskeppet Italia når luftrummet över Nordpolen ^[8] men störtar under återresan ^[6].
• 25 maj – Den svenska riksdagen antar regeringens förslag om bindande kollektivavtal och arbetsdomstol, trots fackliga protester och socialdemokratiskt motstånd ^[1]. SAP röstar emot ^[2], och uppmanar tillsammans med LO till tre timmars strejk i protest mot den nya arbetslagstiftningen.
• 29 maj – En räddningsexpedition med två flygbåtar och en landmaskin för att undsätta luftskeppet Italia startas ^[8]
• 30 maj
  • Tre medlemmar av räddningsexpeditionen som skall undsätta luftskeppet Italia har lämnat lägret på isen och begett sig mot Nordostlandet ^[8]
  • Sveriges riksdag beslutar om 6- och 7-årig kommunal flickskola ^[5].

Juni

• 7 juni – Abessiniens regent Ras Tafari låter sig krönas till kung Haile Selassie ^[7].
• 8 juni
  • Chiang Kai-sheks nordliga fälttåg avslutas med att Peking erövras ^[5], och Chiang Kai-shek förklarar Kina återförenad ^[7].
  • Sveriges försvarsminister Per Albin Hansson väljs formellt till partiordförande för Socialdemokraterna under partikongressen ^[5]. I sitt hälsningstal framhåller han vikten av samarbete för att kunna "förverkliga drömmen om det goda folkhemmet" ^[2].
• 9 juni – Signaler från luftskeppet Italia fångas upp ^[8]
• 15 juni – Junker-flygplanet "Uppland" avgår med destination Spetsbergen för att undsätta luftskeppet Italia startas ^[8].
• 18 juni – Amelia Eartheart blir första kvinnan som flyger över Atlanten ^[7].
• 20 juni
  • Kapten Einar Lundborg lyckas rädda general Umberto Nobile från luftskeppet Italia.
  • Roald Amundsen ger sig av från Tromsø för att undsätta luftskeppet Italia, men försvinner ^[8] .
• 21 juni – Örebroutställningen 1928 – 1928 års industriutställning och lantbruksmöte öppnas på Västra Mark i Örebro.
• 22 juni – 17 personer omkommer då Jämtlandsexpressen-tåget krockar med ett hjälplok i Länninge, Sverige. ^[9]
• 27 juni – Oslos tunnelbana invigs.^[10]

Juli

• 1 juli – En ny invandringslag träder i kraft i Sverige. Kontrollen av invandringen skärps för att skydda arbetsmarknaden, öka säkerheten och bevara "folkstammens renhet".
• 5 juli – Löjtnant Birger Schyberg räddar Umberto Nobile som på nytt försöker undsätta besättningen från luftskeppet Italia ^[8] .
• 11 juli – Sovjetiska isbrytaren Krassins spaningslygplan upptäcker Mariano och Zappi, som omkommit i olyckan luftskeppet Italia, och att Finn Malmgren omkommit ^[8]. Överlevande personal räddas ^[6].
• 28 juli – De nionde Olympiska sommarspelen inleds i Amsterdam, Nederländerna och för första gången får kvinnor delta i friidrotten ^[5].

Augusti

• 4 augusti – Bilmärket Desoto introduceras.
• 8 augusti – En uppgörelse träffas i den svenska gruvkonflikten, som har pågått sedan januari ^[1].
• 9 augusti – Pan-Pacific Women's Conference äger rum i Honolulu.
• 14 augusti – 500 personer omkommer då en kinesisk ångbåt förliser på Yangtzefloden ^[9].
• 15 augusti – Erik "Målarn" Lundkvist, Sverige sätter vid tävlingar på Stockholms stadion nytt världsrekord i spjutkastning med 71.01 meter och han blir därmed först i världen att kasta spjutet över 70 meter ^[5].
• 16 augusti – Allmän värnplikt införs i Sovjetunionen ^[6].
• 27 augusti – 15 stater undertecknar Kelloggpakten om att acceptera skiljedomar för att undvika öppna konflikter ^[6].
• 31 augusti
  • Bertold Brecht och Kurt Wellis "Tolvskillingsoperan" har urpremiär i Berlin ^[5]. Kurt Weill har skrivit musiken ^[7].
  • Turkiet inför latinsk skrift i stället för arabisk ^[6].
• Augusti – Jussi Björling provsjunger för att försöka komma in vid Stockholmsoperan. Operachefen John Forsell anmärker: "Märkvärdigt bra, fenomen. 17 år. Bör anammas o skötas! Bör kunna bli ngt".

September

• 1 september – Kungariket Albanien utropas, med Ahmet Zogu som kung.^[11]
• 5 september – Av ren slump upptäcker brittiske bakteriologen Alexander Flemming penicillinets bakteriedödande förmåga ^[5].
• 6 september – Sovjetunionen ansluter sig till Kelloggpakten ^[6].
• 9 september – 23 personer dödas då en tävlingsbil på Monzabanan kör in bland publiken. Loppet fortsätter ^[7].
• 14 september – Spaniens kung Alfonso XIII kommer på statsbesök till Stockholm.^[12]
• 15 september – Alexander Fleming upptäcker av en slump penicillinet då han råkar se att möglet på en stafylokockodling ^[7].

• 18 september – I regi av Walt Disney debuterar Musse Pigg på vita duken i "Steamboat Willie", första tecknade ljudfilmen ^[5].
• 20 september – Fascistiska stora rådet blir italienska statens högsta organ ^[3].
• 21 september – Vid andrakammarvalet i Sverige (svenskt andrakammarval) går högern fram och socialdemokraterna tillbaka efter högerns "skrämselkampanj" som kallas "Kosackvalet" ^[5]. Valdeltagandet är rekordstort ^[2]. Inför valet har Högerns Ungdomsförbund (SNU) kombinerat propaganda mot SAP med kommunisthets, Sveriges historia och traditionell svensk rysskräck. I en affischkampanj har man hävdat att en röst på SAP är en röst för "Moskva" och att SAP vill införa kommunistiskt skräckvälde med härjande kosacker.
• 26 september – Den svenska frisinnade-liberala koalitionsregeringen avgår ^[3].
• 28 september – USA erkänner Chiang Kai-sheks regering i Kina ^[3].

Oktober

• 1 oktober – En ren högerregering ledd av Arvid Lindman ersätter Carl Gustaf Ekmans koalitionsregering i Sverige ^[5].
• 2 oktober – Carl Gustaf Ekman avgår som svensk statsminister och efterträds av högerns Arvid Lindman.
• 6 oktober
  • Chiang Kai-shek blir Kinas president och Kina får en ny författning ^[5].
  • Hjalmar Söderbergs roman Jesus Barabbas utkommer och vållar upprörd debatt ^[1].
• 19 oktober – China, Sveriges största biograf med 1 500 platser, invigs med Sverigepremiär av filmen Anna Karenina, där Greta Garbo spelar huvudrollen ^[2].

November

• 6 november – Republikanen Herbert Hoover besegrar Demokraten Al Smith vid presidentvalet i USA.^[13]
• 12 november – 100 personer omkommer då den brittiska ångbåten SS Vestris förliser utanför Virgnia, USA ^[9].
• 28 november – Kemal Atatürk inför det latinska alfabetet för att skriva turkiska i Turkiet.
• 18 november – Den första tecknade ljudfilmen, Walt Disneys Musse Pigg som Ångbåtskalle, har premiär. Filmen hade gått upp på biograferna redan i juli samma år, men då som stumfilm.
• 20 november – Svenska författarinnan Selma Lagerlöf uppvaktas på 70-årsdagen av Sveriges ecklesiastikminister Värner Rydén ^[14].
• 30 november – Den första arbetsfredskonferensen hålls i Stockholm, med ombud från SAF och LO ^[2].

December

• December – Danska skolskeppet och femmastade barken "København" försvinner i slutet av månaden spårlöst på Sydatlanten med 60 män ombord ^[9].
• 5 december – Berlins läkarförening kräver lagstiftning om sterilisering av "fortplantningsovärdiga personer" ^[5].
• 10 december – Norskan Sigrid Undset får Nobelpriset i litteratur framför allt för "Kristin Larvansdatter" (1920-1922) och två romaner om "Olav Audunsson" (1925-1927) ^[2].
• 17 december – 10 000 svenskar tar emot 23-åriga Greta Garbo då hon anländer till Göteborg ombord på båten M/S Kungsholm ^[2] för att fira jul ^[15].

Okänt datum

• Den svenska Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap tillsätts.
• Den socialdemokratiska partikongressen uttalar sig mot minoritetsparlamentarism och C.G. Ekmans vågmästarpolitik.
• Den svenska Arbetsdomstolen (AD) bildas och arbetsmarknadens parter får del i den. AD är specialdomstol för arbetsmarknadskonflikter.
• Volvos första buss och lastbil rullar ut från fabriken.
• Axelvolds gård i Skåne importerar Sveriges första skördetröska.
• Sveriges första skördetröska tas i drift ^[16].
• Folke Bernadotte och Estelle Manville gifter sig i bykyrkan i Pleasantville, New York ^[17].
• Ingenjör Axel Svedlund i Örebro börjar tillverka gengasaggregat för bilar som kan eldas med träkol ^[18].
• SR flyttar till Kungsgatan 8 i Stockholm ^[19].
• Richard Hobson håller ett radiotal mot narkotika i USA ^[20].

• 1 januari – Camara Laye, guineansk författare.
• 2 januari – Dan Rostenkowski, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1959–1995.
• 5 januari
  • Zulfikar Ali Bhutto, pakistansk politiker, president 1971–1973, premiärminister 1973–1977.
  • Walter Mondale, amerikansk politiker.
• 8 januari – Slade Gorton, amerikansk republikansk politiker.
• 14 januari
  • Lauch Faircloth, amerikansk politiker.
  • Lars Forssell, svensk författare och ledamot av Svenska Akademien ^[1].
• 22 januari – Birch Bayh, amerikansk demokratisk politiker, senator 1963–1981.
• 23 januari – Lennart Lundh, svensk skådespelare.
• 24 januari – Michel Serrault, fransk skådespelare.
• 25 januari – Eduard Sjevardnadze, sovjetisk och georgisk politiker.
• 26 januari – Roger Vadim, fransk regissör.
• 1 februari – Tom Lantos, ungersk-amerikansk politiker, kongressledamot 1981–2008.
• 5 februari – Tage Danielsson, svensk komiker, revyartist, författare, regissör och skådespelare ^[1].
• 10 februari – Gene Taylor, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1973–1989.
• 16 februari – Olle Teimert, svensk skådespelare.
• 18 februari – Eeva Kilpi, finländsk författare och poet.
• 20 februari
  • Stellan Skantz, svensk skådespelare och inpicient.
  • Jean Kennedy Smith, amerikansk diplomat.
• 23 februari – Vasilij Lazarev, rysk kosmonaut.
• 26 februari
  • Anatolij Filiptjenko, rysk kosmonaut.
  • Fats Domino, amerikansk R&B-musiker
• 27 februari
  • Alfred Hrdlicka, skulptör och grafisk konstnär.
  • Ariel Sharon, israelisk politiker.
• 12 mars – Edward Albee, teaterförfattare.
• 14 mars – Frank Borman, amerikansk astronaut.
• 15 mars – Marcel Van, vietnamesisk redemptorist.
• 19 mars
  • Hans Küng, schweizisk romersk-katolsk teolog.
  • Patrick McGoohan, amerikansk skådespelare.
• 25 mars – Jim Lovell, amerikansk astronaut.
• 26 mars
  • John H. Edwards, engelsk läkare och medicinsk genetiker.
  • Åke Hylén, svensk skådespelare och stillbildsfotograf.
• 29 mars
  • Philip Locke, brittisk skådespelare.
  • Vincent Gigante, amerikansk maffialedare.
• 2 april
  • Joseph Louis Bernardin, amerikansk romersk-katolsk ärkebiskop och kardinal.
  • Serge Gainsbourg, fransk sångare.
• 3 april
  • Don Gibson, amerikansk countryartist.
  • Kerstin Meyer, svensk operasångare.
• 4 april
  • Maya Angelou, amerikansk författare.
  • Jimmy Logan, skotsk-brittisk skådespelare.
• 5 april – Lars-Erik Liedholm, svensk skådespelare, regissör, regiassistent och manusförfattare.
• 6 april – James Watson, amerikansk forskare, nobelpristagare i medicin.
• 7 april
  • Per Appelberg, svensk skådespelare.
  • James Garner, amerikansk skådespelare.
• 9 april – Tom Lehrer, amerikansk matematiker och satirisk sångskrivare.
• 14 april – Egil Monn-Iversen, norsk kompositör och filmproducent.
• 16 april – Nils Elvander, svensk professor i nationalekonomi och statsvetenskap.
• 17 april
  • Nguyen Van Thuan, vietnamesisk kardinal.
  • Sture Hovstadius, svensk skådespelare.
• 18 april
  • Raffaello Gambino, italiensk vattenpolospelare.
  • Ferenc Göndör, ungersk författare, ingenjör och folkbildare.
• 19 april
  • Alexis Korner, brittisk bluesmusiker.
  • Tuanku Azlan Muhibuddin Shah, sultan av Perak.
• 23 april – Shirley Temple, amerikansk skådespelare och diplomat.
• 28 april – Yves Klein, fransk konstnär.
• 29 april – Svenerik Perzon, svensk skådespelare.
• 4 maj
  • Maynard Ferguson, kanadensisk jazztrumpetare och flygelhornist.
  • Lars Gullin, svensk jazzmusiker.
  • Hosni Mubarak, egyptisk president.
  • Betsy Rawls, amerikansk golfspelare.
  • Joseph Tydings, amerikansk demokratisk politiker, senator 1965–1971.
• 8 maj – Hans Sackemark, svensk skådespelare och producent.
• 9 maj
  • Colin Chapman, Lotus grundare.
  • Pancho Gonzales, amerikansk tennisspelare.
• 12 maj – Burt Bacharach, amerikansk kompositör av framförallt populärmusik och filmmusik.
• 13 maj – Enrique Bolaños, president i Nicaragua.
• 17 maj – Idi Amin, ugandisk diktator 1971–1979.
• 23 maj – Rosemary Clooney, amerikansk skådespelare och sångare.
• 25 maj – Frigyes Hidas, ungersk kompositör.
• 26 maj – Jack Kevorkian, amerikansk läkare, anhängare av dödshjälp.
• 30 maj – Agnes Varda, fransk regissör.
• 31 maj
  • Maj Larsson, svensk sångare, skådespelare och talpedagog.
  • Siv Larsson, svensk sångare och skådespelare.
• 1 juni – Georgi Dobrovolsky, rysk kosmonaut.
• 2 juni – Stig Claesson, svensk författare ^[1].
• 3 juni – Donald Judd, amerikansk konstnär inom minimalismen.
• 4 juni – Ruth Westheimer, amerikansk sexrådgivare, känd som Dr. Ruth.
• 6 juni – R.D. Wingfield, brittisk författare, Ett fall för Frost
• 8 juni – Edward J. Perkins, amerikansk diplomat, FN-ambassadör 1992–1993.
• 9 juni – Bertil Werkström, svensk ärkebiskop 1983–1993.
• 10 juni – Bengt Bedrup, svensk journalist och TV-personlighet.
• 11 juni
  • Verner Edberg, svensk skådespelare.
  • Fabiola av Belgien, drottning av Belgien.
• 14 juni – Che Guevara, argentinsk revolutionär och läkare.
• 16 juni
  • Speedy Long, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1965–1973.
  • Sten Mattsson, svensk skådespelare.
• 20 juni – Jean-Marie Le Pen, fransk nationalistpolitiker.
• 24 juni – Kaj Hjelm, svensk barnskådespelare.
• 25 juni – Peyo, belgisk serietecknare.
• 28 juni
  • John Stewart Bell, irländsk fysiker.
  • Hans Blix, svensk politiker, diplomat och jurist.
• 1 juli – Birgitta Ulfsson, finlandssvensk skådespelare.
• 4 juli
  • Kerstin Isedal, svensk skådespelare.
  • Alfredo di Stefano, argentinsk fotbollsspelare.
• 13 juli – Sven Davidson, svensk tennisspelare.
• 14 juli – Nancy Olson, amerikansk skådespelare.
• 17 juli – Eino Hanski, rysk-svensk författare, dramatiker och konstnär.
• 18 juli – Stig Grybe, svensk skådespelare och komiker.
• 20 juli – Pavel Kohout, tjeckisk-österrikisk författare.
• 22 juli
  • Robert Bergland, amerikansk demokratisk politiker, USA:s jordbruksminister 1977–1981.
  • Åke Lindström, svensk skådespelare och regissör.
• 26 juli – Stanley Kubrick, amerikansk filmregissör.
• 3 augusti – Henning Moritzen, dansk skådespelare och regissör.
• 6 augusti – Andy Warhol, amerikansk bildkonstnär.
• 19 augusti – Lars Lönndahl, svensk sångare och skådespelare.
• 21 augusti – Art Farmer, amerikansk jazztrumpetare och flygelhornist.
• 22 augusti – Karlheinz Stockhausen, tysk kompositör.
• 27 augusti – Gatsha Buthelezi, sydafrikansk politiker.
• 31 augusti
  • James Coburn, amerikansk skådespelare.
  • Jaime Sin, filippinsk romersk-katolsk ärkebiskop av Manila 1974–2003, kardinal från 1976.
• 9 september – Sol LeWitt, amerikansk konstnär.
• 11 september – Reubin Askew, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1971–1979.
• 14 september – Dick Clark, amerikansk demokratisk politiker, senator 1973–1979.
• 15 september – Cannonball Adderley, amerikansk jazzsaxofonist (altsax).
• 17 september – Roddy McDowall, brittiskfödd amerikansk skådespelare.
• 19 september
  • Kåre Santesson, svensk skådespelare, producent och regissör.
  • Adam West, amerikansk skådespelare.
• 22 september
  • Halvar Björk, svensk skådespelare.
  • Richard Stone, amerikansk politiker och diplomat.
• 26 september – Robert D. Ray, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Iowa 1969–1983.
• 29 september – Gerhard Stoltenberg, tysk politiker.
• 30 september – Elie Wiesel, rumänsk-amerikansk författare, nobelpristagare.
• 3 oktober – Kåre Willoch, norsk statsminister 1981–1986.
• 6 oktober – Olle Granberg, svensk skådespelare och programledare i radio.
• 17 oktober – Ali Kafi, före detta president i Algeriet.
• 21 oktober – Whitey Ford, amerikansk basebollspelare.
• 26 oktober – Albert Brewer, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Alabama 1968–1971.
• 31 oktober – Roy Romer, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Colorado 1987–1999.
• 3 november – Osamu Tezuka, japansk animatör.
• 10 november
  • Ennio Morricone, italiensk kompositör, främst av filmmusik, och orkesterledare.
  • Beppe Wolgers, svensk författare, poet, översättare, underhållare ^[1].
• 11 november
  • Carlos Fuentes, mexikansk författare.
  • Edward Zorinsky, amerikansk politiker, senator 1976–1987.
• 17 november – Arman (Armand Pierre Fernandez), fransk målare och skulptör.
• 23 november – Torsten Hansson, svensk arkitekt och politiker.
• 27 november – Alekos Alexandrakis, grekisk skådespelare
• 30 november – Karin Söder, svensk politiker (centerpartist), bland annat utrikesminister 1976–1978 och partiledare 1986–1987.
• 5 december – Doreen Denning, svensk skådespelare och dubbningsregissör.
• 6 december – Gunnar Hellström, svensk skådespelare och regissör.
• 8 december – Cleo Jensen, dansk sångare och skådespelare.
• 9 december
  • Gerard Batliner, liechteinsteinsk politiker, regeringschef 1962–1970.
  • Dick Van Patten, amerikansk skådespelare.
• 10 december – Dan Blocker, amerikansk skådespelare.
• 12 december
  • Helen Frankenthaler, amerikansk målare.
  • Ernst-Hugo Järegård, svensk skådespelare.
• 15 december – Friedensreich Hundertwasser, österrikisk målare, grafiker och arkitekt.
• 16 december – Philip K. Dick, amerikansk science fiction-författare.
• 18 december – György Vízvári, ungersk vattenpolospelare.
• 23 december – Roger Jepsen, amerikansk republikansk politiker, senator 1979–1985.
• 25 december – Rolf Björling, svensk operasångare (tenor).
• 27 december – Ove Tjernberg, svensk skådespelare.
• 28 december – Öyvind Fahlström, svensk konstnär.
• 31 december
  • Sture Allén, svensk språkforskare, ledamot av Svenska Akademien 1980.
  • Gunnar Kieri, svensk författare.
• Belaid Abdessalam, före detta regeringschef i Algeriet.
• Fumihiko Maki, japansk arkitekt.
• Anahita Ratebzad, kvinnlig afghansk politiker, satt med i Politbyrån under kommunisttiden.
• Robert Sheckley, engelskspråkig sci-fi-författare.

• 3 januari – Ejnar Smith, svensk författare och manusförfattare.
• 11 januari – Valborg Aulin, svensk pianist och tonsättare.
• 29 januari – Douglas Haig, brittisk fältmarskalk i första världskriget.
• 4 februari – Hendrik Lorentz, nederländsk matematiker och fysiker, nobelpristagare i fysik 1902.
• 15 februari – Herbert Henry Asquith, brittisk premiärminister 1908–1916.
• 15 mars – Alice Bonthron, svensk handikappedagog.
• 1 april – Nils Aréhn, svensk skådespelare.
• 18 maj – Bill Haywood, amerikansk socialist och fackföreningsman.
• 20 maj – Karl Husberg, svensk ämbetsman och politiker.
• 2 juni – Otto Nordenskjöld, svensk polarforskare.
• 6 juni – John D. Works, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1911–1917.
• 14 juni – Emmeline Pankhurst, brittisk suffragett.
• 15 juni – Nils Personne, svensk teaterregissör och skådespelare.
• 16 juni – Harry A. Richardson, amerikansk republikansk politiker, senator 1907–1913.
• 17 juni – Edwin Meredith, amerikansk publicist och politiker, USA:s jordbruksminister 1920–1921.
• 18 juni – Roald Amundsen, norsk polarforskare (räddningsförsök vid Arktis) ^[6].
• 24 juni – Frank R. Gooding, amerikansk republikansk politiker, senator 1921-1928.
• 27 juni – Robert B. Mantell, skotsk-amerikansk skådespelare.
• 6 juli – Charles N. Herreid, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1901–1905.
• 7 juli – Martin White, brittisk liberal politiker, parlamentsledamot 1895–1897.
• 9 juli – George Earle Chamberlain, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Oregon 1903–1909, senator 1909-1921.
• 30 juli – John Christopher Cutler, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Utah 1905–1909.
• 8 augusti – Stjepan Radić, kroatisk politiker.
• 10 augusti – Hjalmar Selander, svensk skådespelare, regissör och teaterdirektör.
• 12 augusti – Leoš Janáček, tjeckisk tonsättare.
• 24 september – Carl Wilhelmson, svensk konstnär.
• 22 oktober – Charles A. Towne, amerikansk politiker.
• 23 oktober – Alphonse Aulard, fransk historiker.
• 30 oktober – Robert Lansing, amerikansk demokratisk politiker, USA:s utrikesminister 1915–1920.
• 8 november – Mauritz Stiller, svensk filmregissör.
• 10 november – Anita Berber, tysk nakendansös.
• 14 december – Theodore Roberts, amerikansk skådespelare.
• 20 december – Eglantyne Jebb, brittisk filantrop och grundare av Rädda Barnen.
• 21 december – Luigi Cadorna, italiensk militär och marskalk.
• 26 december – Carl Olsson, svensk lantbrukare och politiker (liberal).
• Anders Christian Andersen, dansk författare.

• Fysik – Owen Willans Richardson, Storbritannien
• Kemi – Adolf Windaus, Tyskland
• Medicin – Charles Nicolle, Frankrike
• Litteratur – Sigrid Undset, Norge
• Fred - Inget pris utdelades

Fotnoter

• Wikimedia Commons har media som rör 1928.
  Bilder & media