1618

Maj

• 13 maj – Trettioåriga kriget utbryter i Tyskland genom den så kallade "defenestrationen" i Prag, då några av kejsarens representanter kastas ut genom ett slottsfönster.^[1]

Juli

• 1 juli – Ferdinand II kröns till kung av Ungern.^[2]

Oktober

• 18 oktober – Axel Oxenstierna utfärdar en kansliordning, i vilken grunden till Riksarkivet läggs.
• 22 oktober – Protestanterna besegrar kejsarens trupper i slaget vid Pilsen.

November

• 5 november – Sverige sluter stillestånd med Polen.
• 27 november – Stilleståndet mellan Sverige och Polen förlängs.

Okänt datum

• Kammarkollegium bildas genom kammarordningen, författad av Axel Oxenstierna. Reformen innebär att kammarens funktion utvidgas från passiv kontroll av rikets ekonomi till aktiv finanspolitik. Kammaren blir mer självständig än tidigare.
• En djupgående och omfattande omorganisation av den svenska krigsmakten börjar. Sverige indelas i landregementesområden, som skall ställa upp med ett regemente var.
• Magnus Erikssons stadslag från 1350 trycks.
• De nederländska industriidkarna Louis De Geer och Willem de Besche från Vallonien börjar arrendera järnbruket Finspång av kronan. Finspång blir senare centrum för den svenska vapenindustrin.

• 12 februari – Olof Verelius, svensk filolog, professor i Sveriges antikviteter och Riksantikvarie.
• 26 december – Elisabet av Böhmen, tysk intellektuell, regerande abbedissa av Herford.

• 5 mars – Johan, hertig av Östergötland, svensk prins, son till Johan III.
• 20 maj – Henrik Horn, svensk diplomat och riksråd.
• 7 augusti – Maria Elisabet, dotter till Karl IX, gift med hertig Johan.
• 24 augusti – Göran Nilsson Gyllenstierna, svensk friherre och riksråd, riksamiral sedan 1611.
• 27 augusti – Albrekt Fredrik av Preussen, hertig av Preussen 1568-1618.
• 29 oktober – Sir Walter Raleigh, engelsk sjömilitär, upptäcktsresande, hovman och författare.
• Christina Rauscher, tysk regeringskommissionär.

Fotnoter

• Wikimedia Commons har media som rör 1618.
  Bilder & media