1653

• 19 maj – Teschen blir en Habsburgsbesittning som en del av Schlesien.^[1]
• Oktober – Guvernören över Nya Sverige, den hårdföre Johan Printz, tröttnar på uppgiften och återvänder till Sverige.
• 16 december – Oliver Cromwell utropar sig till lordprotektor (statschef; i praktiken diktator) över det engelska samväldet, som omfattar hela brittiska öarna, inklusive England, Skottland och Irland.

Okänt datum

• Under dunkla omständigheter avlägsnas Magnus Gabriel De la Gardie från posten som riksskattmästare av drottning Kristina.
• Gustav Horn blir svensk riksmarsk.
• Fästningen Nya Älvsborg börjar anläggas utanför Göteborg.
• Tolv procent av svenska kronans inkomster går nu till hovlivet. Hovets utgifter ligger på 520.000 daler silvermynt, att jämföra med 167.000 daler 1644.
• Herman Fleming, en av reduktionens starkaste förespråkare, blir president i Kammarkollegium.
• Olof Rudbeck publicerar sina studier av lymfkärlen, den första svenska insatsen i naturvetenskap. Snart hävdar dock dansken Thomas Bartholin, att han gjort samma upptäckt.
• Den engelske diplomaten Bulstrode Whitelocke leder en ambassad till drottning Kristina. Han kommer sedermera att skriva ner sina erfarenheter från Sverige.
• Sverige drabbas av en ny pestepidemi.
• Drottning Kristina instiftar Amarantherorden i Stockholm.
• Taj Mahal i Indien färdigställs.
• Fredrikshamn grundas under namnet Veckelax.
• Nya eller Lilla bollhuset inrättas strax bredvid det gamla i Stockholm.
• Ett 15-tal torpare i Närke gör uppror mot överheten, soldatutskrivningar, hårda skatter och missväxt i det så kallade Morgonstjärneupproret. Upproret slås strax ner och är en i raden av många missnöjesyttringar vid denna tid. Vad som är speciellt med detta uppror är, att det på 1800-talet sväller enormt. Flera historiker målar då upp händelsen, som ett försök av 100-tals bönder att störta drottning Kristina. Denna historieskrivning kommer att fortleva in på 2000-talet.

• 17 februari – Arcangelo Corelli, italiensk tonsättare och violinist.
• 30 maj – Claudia Felicitas av Tyrolen, tysk-romersk kejsarinna.
• 31 maj – Eleonora Maria Josefa av Österrike, drottning av Polen.
• 2 april – Georg av Danmark, engelsk och skotsk prinsgemål 1702–1707, irländsk prinsgemål 1702–1708 och brittisk prinsgemål 1707–1708 (gift med Anna)

• 5 juni – Federico Cornaro, 73, italiensk kardinal.
• 26 juni – Juliana Morell, spansk författare, den första kvinnliga doktoranden i juridik.
• 16 oktober – Jan Wildens, flamländsk målare.
• 2 december – Domingo Pimentel Zúñiga, 68, spansk kardinal.
• Constantia Sirenberg, tysk musiker och sångerska.
• Lucrezia Marinella, italiensk poet, filosof och författare.

Fotnoter

• Wikimedia Commons har media som rör 1653.
  Bilder & media