1800

Mars

• 10 mars – Ett riksmöte öppnas i Norrköping. Kung Gustav (Gustav IV Adolf) har kallat till mötet därför att riket har dåliga finanser och för att bli kvitt den parallellmyntfot landet har.^[1][2] De kroniskt dåliga finanserna hade förvärrats än mer av missväxt som tvingat fram spannmålsinköp från utlandet, sinande sillfiske, minskad järnexport, kaperier och oro på finansmarknaden.^[1][2] Parallellmyntfot innebar här att det fanns två skilda sedelsystem i landet – riksdaler banco och riksdaler riksgälds. Den senare sedelsorten utgjordes av riksgäldsobligationer (lånehandlingar) som i praktiken cirkulerade som sedelmynt. Statens "lånekontor" – riksgälden hade inrättats av Gustav III 1789.^[1]
• 14 mars – Sedan Pius VI har avlidit året innan väljs Barnaba Niccolò Maria Luigi Chiaramonti till påve och tar namnet Pius VII.

April

• 3 april – Gustav IV Adolf och hans drottning Fredrika kröns i Norrköping.^[3]
• April–maj – På den svenska riksdagen i Norrköping kommer åter den gamla adelsoppositionen till uttryck. Den 29 maj avsäger sig fem adelsmän, bland dem Hans Hierta och Per Adolf Tham, adelskapet. Hierta antar namnet Järta och Tham ändrar namn till Tamm.
• Orsaken till avhoppet var att unga riksdagsmän som friherre Hierta (26 år) ville att adeln skulle driva igenom ett krav på regelbundna riksmöten. Man ogillade kungens rätt att själv bestämma om detta. Adelns talman - lantmarskalk Magnus Fredrik Brahe vek sig dock inför kungens påtryckningar och i vredesmod över detta avsa sig Hierta m fl sitt adelskap.^[4]
• För att kunna betala statens skulder beslöt riksdagen om lyxskatt och licensavgifter. Socker, puder, vagnar, kortspel,fickur och sällskapshundar drabbades. Riksmötet införde således hundskatt här i landet ffg.^[4]
• För att bli kvitt parallellmyntfoten (se ovan) beslöt man i Norrköping att en myntrealisation skulle genomföras. Den innebar att riksgäldssedlarna skulle inlösas. Detta realiserades först 1803 och på annat sätt än riksdagen bestämt.^[5]

Maj

• 15 maj – Napoleon Bonaparte korsar Alperna och invaderar den apenninska halvön.

Juni

• 14 juni – Napoleon Bonaparte med 22 000 fransmän besegrar 31 000 österrikare, ledda av general Michael von Melas i Slaget vid Marengo.

Augusti

• 11 augusti – Brand i Kalmar, Sverige.^[6]
• 14 augusti – Trollhätte kanal i Sverige står färdig och öppnas för trafik. Vänern är därmed förbunden med Sveriges västkust.^[7]

September

• 30 september – Konventionen 1800 skrivs på av Frankrike och USA, vilken avslutar Quasikriget.^[8]

November

• 1 november – Vita huset i Washington, DC, USA står inflyttningsklart.^[9]
• 17 november – USA:s kongress samlas för första gången i Washington, DC.^[10]

December

• 16 december – Ett väpnat neutralitetsförbund sluts mellan Ryssland, Sverige, Danmark och Preussen till skydd mot Storbritanniens kapningar ute på haven.^[11]

Okänt datum

• Cannabis introduceras i Frankrike av Napoleon Bonapartes soldater på väg hem från Egypten.^[12]
• Potatisen introduceras i Finland. Under 1800-talet slår potatisodlingen verkligen igenom i både Sverige och Finland.
• Allt fler nationella stämningar börjar höras i Finland, bland annat av humanisten Henrik Gabriel Porthan vid Kungliga Akademien i Åbo.
• Husbehovsbränningen av brännvin släpps fri i Sverige.

• 4 januari – Martha Tiahahu, malajisk upprorsledare.
• 7 januari – Millard Fillmore, amerikansk politiker, USA:s president 1850–1853.
• 10 januari – Lars Levi Læstadius, svensk präst, väckelseledare, författare och botanist.
• 12 januari – Eugène Lami, fransk målare och litograf.
• 12 februari – John Edward Gray, brittisk zoolog och frimärkssamlare.
• 16 mars – Ninko, japansk kejsare 1817–1846.
• 28 mars – Axel Gabriel Bielke, svensk greve, kammarherre och konstvän.
• 9 maj – John Brown, amerikansk slaverimotståndare.
• 22 juni – James Harlan, amerikansk politiker, kongressledamot 1835–1839.
• 23 augusti – Evangelis Zappas, grekisk filantrop.
• 29 augusti – Jacob W. Miller, amerikansk politiker, senator 1841–1853.
• 7 september – Sidney Breese, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1843–1849.
• 13 september – Franklin Buchanan, amerikansk officer, amiral i Konfedererade flottan under amerikanska inbördeskriget.
• 30 september – Decimus Burton, brittisk arkitekt.
• 1 oktober – Peter Wieselgren, svensk präst, nykterhetsförkämpe, litteratur- och kulturhistoriker (född i Spånhult i Vislanda församling i Småland).
• 9 oktober – Alexander von Daniels, tysk jurist.
• 21 oktober – Robert Rhett, amerikansk politiker.
• 26 oktober – Helmuth von Moltke d.ä., tysk militär.
• 4 december – Emil Aarestrup, dansk skald och läkare.
• 5 december – Thomas Ford, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Illinois 1842–1846.
• datum okänt – Wanda Malecka, polsk redaktör, poet och författare.

• 11 januari – Kyra Frosini, grekisk hjältinna.
• 7 februari – Anna Jabłonowska, polsk politiker.
• 7 maj – Niccolò Piccinni, italiensk kompositör.
• 14 juli – Lorenzo Mascheroni, italiensk matematiker.
• 3 september – Elżbieta Branicka, polsk adelskvinna och politiker.
• 21 december – Thomas Hartley, amerikansk advokat, militär och politiker, kongressledamot 1789-1800.
• 26 december – John Patten, amerikansk politiker.
• 25 augusti – Elizabeth Montagu, brittisk socialreformator

Fotnoter

• Wikimedia Commons har media som rör 1800.
  Bilder & media