Aklejsläktet

Aklejsläktet (Aquilegia) är ett växtsläkte i familjen ranunkelväxter.^[1] Det finns omkring 70 till 80 arter i släktet och de är alla perenna växter som ursprungligen växer på ängar, i lundar och i bergstrakter på norra halvklotet. Flera arter är vanliga trädgårdsväxter, bland annat i Sverige.

Aklejsläktet
Guldakleja (Aquilegia chrysanta)
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning	Ranunkelordningen Ranunculales
Familj	Ranunkelväxter Ranunculaceae
Släkte	Aklejsläktet Aquilegia
Vetenskapligt namn
§ Aquilegia
Auktor	Carl von Linné
Arter
Akleja (A. vulgaris) Alpakleja (A. alpina) Amurakleja (A. oxysepala) Brokakleja (A. skinneri) Brunbladig akleja (A. vulgaris Vervaeneana-Gruppen) Citronakleja (A. aurea) Coloradoakleja (A. caerulea) Dockakleja (A. ecalcarata) Doftakleja (A. fragrans) Drottningakleja (A. ottonis subsp. amaliae) Dvärgakleja (A. discolor) Eldakleja (A. formosa) Grönakleja (A. viridiflora) Guldakleja (A. chrysanta) Hallonakleja (A. vulgaris fl. pl.) Italiensk akleja (A. bertolonii) Japansk akleja (A. flabellata) Kanjonakleja (A. desertorum) Kashmirakleja (A. nivalis) Klematisakleja (A. vulgaris klematisflora Klippakleja (A. einseleana) Korsikansk akleja (A. bernardii) Laramieakleja (A. laramiensis) Långsporrig akleja (A. longissima) Mojaveakleja (A. shockleyi) Olympakleja (A. olympica) Pastellakleja (A. ×cultorum) Prinsessakleja (a. ×helenae) Purpurakleja (A. buergeriana) Scharlakansakleja (A. canadensis) Sibirisk akleja (A. sibirica) Skredakleja (A. jonesii) Skuggakleja (A. nigricans) Skönakleja (A. formosa var. truncata) Sotakleja (A. atrata) Spansk akleja (A. pyrenaica) Stenakleja (A. scopulorum) Vårakleja (A. glandulosa)

De är fleråriga, vanligen kala örter med upprätta, greniga stjälkar. Bladen är strödda, två eller tre gånger pardelade, med rundade småblad som har naggad kant, de nedre bladen är långskaftade. Stipler saknas. Blommor sitter ensamma eller i knippen och är vanligen nickande. Hyllebladen är 10, kronbladslika, vanligen blå till rosa vita, gula eller röda, de fem inre hyllebladen har korta, krökta sporrar. Ståndarna är talrika, de inre är sterila. Frukten består av vanligen fem mångfröiga baljkapslar. Fröna är blanka.