Alexander von Bunge

Alexander von Bunge (Andrejewitsch, Aleksandr, Andreevic, Aleksandrovic, ryska: Александр Андреевич Бунге: Aleksandr Andrejevitj Bunge), född 24 september 1803 i Kiev, död 6 juli 1890 i Dorpat, var en rysk (balttysk) botaniker. Han var bror till Friedrich Georg von Bunge samt far till Gustav von Bunge och Alexander Bunge.

Alexander von Bunge
Född	24 september 1803[1][2] Kiev[3]
Död	18 juli 1890 (g.s.)[4][5] (86 år) Kiltsi, Estland
Begravd	Raadikyrkogården
Medborgare i	Kejsardömet Ryssland
Utbildad vid	Dorpats kejserliga universitet
Sysselsättning	Upptäcktsresande, botaniker[6], professor
Arbetsgivare	Dorpats kejserliga universitet
Barn	Marie Elisabeth von Bunge (f. 1834) Gustav von Bunge (f. 1844) Alexander Bunge (f. 1851 och 1851)[7]
Föräldrar	Andreas Theodor von Bunge
Släktingar	Friedrich Georg von Bunge (syskon)
Redigera Wikidata

Bunge var 1836–1868 professor vid Dorpats universitet. Han gjorde flera vetenskapliga resor i bland annat Centralasien, Altaj, Kina och Persien. Han utgav bland annat Enumeratio plantarum, quas in China boreali collegit Alexander von Bunge (1831), Plantarum mongolico-chinensium decas I (1835), Beitrag zur Kenntnis der Flora Russlands und der steppen Centralasiens (1851), Labiatæ persicæ (1873) och en mängd växtmonografier.

Auktorsnamnet Bunge kan användas för Alexander von Bunge i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.