Andrakammarvalet i Sverige 1878

Valsättet var en blandning av indirekta- och direkta val. I 73 av landsbygdens 140 valkretsar tillämpades direkta val och detsamma gällde 37 av de 40 stadsvalkretsarna. Resterande 67 landsbygdsvalkretsar och 3 stadsvalkretsar tillämpade alltså indirekta val, vilka utfördes av elektorer. Stadsvalkretsarna valde totalt 64 ledamöter. Dessa var i regel enmansvalkretsar med undantag för de största städerna som fick fler mandat, dessa var; Stockholm (16 mandat), Göteborg (7 mandat), Malmö (3 mandat) och Norrköping (2 mandat). Alla landsbygdsvalkretsar hade ett mandat var.

Rösträtt till andra kammaren hade män som var över 21 år och hade inkomst på minst 800 kronor per år eller ägde en fastighet taxerad till minst 1 000 kronor, eller arrenderade en fastighet taxerad till minst 6 000 kronor. För att vara valbar skulle man ha fyllt 25 år och bo i valkretsen.^[1] Av folkmängden den 31 december 1877, 4 484 542, var 270 337 (6,0 %) valberättigade.

Siffrorna avser de sammanlagda röstetalen för riksdagsledamöter som tillhörde respektive parti under riksdagen 1879 och baseras, liksom antalet mandat, på uppgifter om riksdagsledamöters partitillhörighet från bokserien Tvåkammarriksdagen 1867–1970. Röstetalen på valkretsnivå är hämtade från SCB. I stadsvalkretsar med flera mandat har röstetalen skattats ^[2]. Det ska också påpekas att partigrupperingarna var relativt diffusa och att partibyten inte var ovanliga.

Valdeltagande

Antal

Andel

• Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1876-1878
• Tvåkammarriksdagen 1867–1970 från Almqvist & Wiksell International.