Bjorn.Hakansson

Bli inte alltför nedslagen. Det är bra att saken diskuteras. Det är så som utvecklingen av praxis fortskrider här. Resultatet - ja, det vet vi inte. Se relevanskontrollen som ett sätt att rädda sidan från omedelbar radering. Nu blir det istället i alla fall en diskussion. Men - kan du kolla länkarna till referenserna? Det verkar som att de går fel, och jag hinner inte ta tag i det själv just nu. Hälsningar Lindansaren (diskussion) 7 november 2017 kl. 16.56 (CET)

Jag är inte nedslagen. Jag försöker bara bidra konstruktivt på bästa sätt. Hinner tyvärr inte heller kolla länkarna just nu, men kan göra det när jag kan. När anses en diskussion avslutad så att en artikel kan få sin definitiva status? Bjorn.Hakansson (diskussion) 7 november 2017 kl. 18.18 (CET)

Jag sitter på en båt som kör på kanalerna i Amsterdam men jag tror jag har fixat länkarns nu.

Hej. Tack för e-post. Jag väljer att svara här och hoppas att det är ok. Man kan naturligtvis ha olika uppfattningar om Kvartal är ett tillräckligt "moget ämne" för en artikel här. Svaret är inte självklart, inte heller för mig. Min mall om relevanskontroll ska ses i perspektivet att ämnet redan har raderats en gång, den 23 oktober. Den raderingen skedde helt i enlighet med gällande praxis. Vi brukar kräva att ett artikelämne har en verifierad roll och position, som det är svårt att uppnå det för en relativt liten svensk publikation på bara något år. Om detta kan man ha olika uppfattninga. Kvartal är, enligt min åsikt, ett intressant medieprojekt som dessutom har fått viss uppmärksamhet under hösten. Räcker det? Tja, min egen uppfattning är egentligen ganska ointressant. Jag har inte tagit ställning och i den här rollen var jag bara uttolkare av praxis. Men när jag la in relevanskontrollmallen var det med tanken att ämnet ändå förtjänar en diskussion. Annars hade artikeln nog - det är i alla fall min bedömning - raderats igen med en helt korrekt hänvisning till praxis. Så, avvakta diskussionen och se vad som händer. Det kommer säkert fler röster och om det inte skapas en konsensus i den diskussionen kan man alltid pröva frågan på WP:SFFR. Lindansaren (diskussion) 8 november 2017 kl. 21.09 (CET)

Fortfarande osäker på om du ser när jag svarar här, men hoppas det. Den första raderingen är förståelig; artikeln var inte sakligt skriven och hade inga referenser. Nu är läget annorlunda. Det är ok om relevanskontrollmallen lades in för att förhindra en omedelbar radering, men jag är fortfarande frågande om hur länge man bör avvakta innan diskussionen avslutas och mallen kan tas bort. Det är såklart ok att avvakta ytterligare några dagar, men formellt tycker jag att relevanskriteriet nu är uppfyllt med den nya artikeln. Det är ju inte helt säkert att de kommer fler röster som vill radera artikeln nu när den innehåller så många referenser.Bjorn.Hakansson (diskussion) 9 november 2017 kl. 11.42 (CET)

Jodå, jag bevakar sidan och ser om det händer något... Sådana här mallar kan ofta ligga i flera månader. Mallen gör ingen skada där den ligger, i avvaktan på när/om fler yttrar sig. Kontrollen i sig är inte ett raderingsförslag, utan just en signal som säger att frågan kan diskuteras. Lindansaren (diskussion) 9 november 2017 kl. 14.59 (CET)

Ett tips så ser du själv om det finns flera artiklar. Bocka > Inställningar > Finesser > Stilmallar > (Rutan) Förgreningskoll - markerar länkar till förgreningssidor? Då markeras alla förgreningssidor ljusrött när artikeln förhandsgranskas. Se även: Special:Inställningar#mw-prefsection-gadgets "Stilmallar" box Förgreningskoll. Maundwiki (diskussion) 10 november 2017 kl. 13.38 (CET)

Tack för tipset! Bjorn.Hakansson (diskussion) 10 november 2017 kl. 13.44 (CET)

Hej! Jag ogjorde ditt tillägg. Det framgår av texten att det inte stämmer. Edaen (diskussion) 4 januari 2019 kl. 17.41 (CET)

Jag förstår inte din invändning? Det framgår av texten bl.a. följande ”De har inte, som på många andra håll, setts som en oberoende tredje statsmakt.”, d.v.s på andra håll refereras domstolar som den tredje statsmakten. Enligt mig är min text både korrekt och har stöd i artikeln. Antingen bör du förklara dig bättre eller återstålla min redigering. Tack. Bjorn.Hakansson (diskussion) 4 januari 2019

Det finns likartade informella uttryck i flera länder men inget "sant". Oftast är det mot bakgrund av de tre stånden. I UK är det just pressen som ett fjärde stånd utöver de tre etablerade. I USA kan fjärde branch of government användas om något okonstitutionellt utöver de tre erkända grenarna av statsmakten. I Sverige går det tillbaka till Geijer och och "statsmakterna" är här regeringen och folkrepresentationen. Att det skulle finnas någon sann betydelse som Sverige avviker från är en myt. Edaen (diskussion) 4 januari 2019 kl. 17.55 (CET)

Jag har dock inte velat etablera något som ”sant” eller inte, bara förklara bakgrunden till varför uttrycken skiljer sig. Läs min text igen: ”Skälet till att andra länder talar om domstolar som den tredje statsmakten och media som en fjärde makt har att göra med tidigare svensk rättstradition där domstolarna mer sågs som en del av förvaltningen och den styrande makten.” Min referens syftar främst på meningens avslutande del. Utan en närmare förklaring till varför domstolar inte nämns som den tredje statsmakten (som i många andra länder) blir artikeln om tredje statsmakten ofullständig. Det måste du väl hålla med om? Du får gärna formulera om min mening om det kan bli tydligare, men jag anser att artikeln belyser bra varför inte domstolar är den tredje makten i Sverige. Något om detta bör inkluderas i artikeln. Bjorn.Hakansson (diskussion) 4 januari 2019

Det där stämmer varken på UK eller Frankrike eller ens USA. Uttrycket refererar inte till domstolar i England utan till de tre stånden: Lords spiritual, lords temporal och commons. NB att i USA är domstolarna inte en statsmakt utan en gren av statsmakten. "Fourth branch of government" används om illegitima utvidgningar såsom byråkratin, som inte har någon konstitutionell självständighet, om agencies eller utanförstående som har ställning nästan som statsmakt som lobbies och företagsintressen.. Edaen (diskussion) 4 januari 2019 kl. 18.16 (CET)

Det är inte helt sant. Jag var nämligen inte klar med artikeln och ville även lägga till något om media som en fjärde statsmakt i Nederländerna, där man använder uttrycket trias politica (se Maktdelningsprincipen) som myntats av Montesqieu. Den nuvarande artikeln förklarar inte heller varför inte domstolarna i Sverige räknas in bland de tre statsmakterna (som t.ex. just i Nederländerna) och den lilla text och den referens jag hade förklarade just detta. Utan en sådan förklaring blir artikeln om tredje statsmakten inte fullständig och därför en sämre artikel. Det borde du väl medge? Bjorn.Hakansson (diskussion) 4 januari 2019

Artikeln förklarar varifrån uttrycket kommer och hur det används. Domstolarna har ingenting med det att göra, men man kan ju alltid lägga till ett avsnitt om Montaigne från artikeln en:Fourth Estate. Utöver det kan man skriva om il quarto stato och mycket mer, men då flyter den ut. Edaen (diskussion) 4 januari 2019 kl. 18.52 (CET)

Jan anser att du har fel. Att inte förklara varför andra länder benämner media som fjärde statsmakten istället för den tredje och inte förklara domstolarnas roll är att utelämna väsentlig information om begreppet. Du är uppenbarligen inte öppen för konstruktiva bidrag. Finns det någon annan administratör som vi kan kalla in för att bedöma detta mer neutralt? Bjorn.Hakansson (diskussion) 4 januari 2019

Jag uppträder inte som admin här. Artikeln förklarar de engelska och franska uttrycken. Domstolar spelar ingen roll i UK, som kanske är det som väger tyngst. Det svenska uttrycket har en egen historia. Edaen (diskussion) 4 januari 2019 kl. 19.01 (CET)

Nu har det dykt upp en debattartikel i media om den tredje statsmakten där återigen domstolarnas roll som en egen statsmakt står i centrum. Jag anser fortfarande att artikeln här på Wikiedia har stora brister som enbart verkar återge begreppets svenska betydelse och fokuserar på media och journalistik som en statsmakt snarare än att ge en bra översikt om statsmakter och maktdelning i ett internationellt perspektiv. Jag skulle vilja skriva om artikeln för att bättre redogöra för hur terminologin används, både för media (i Sverige) och för domstolar (Frankrike, Nederländerna, etc). Jag vill dock undvika att jag lägger tid på ett bidrag som du bara tar bort, så hur löser vi det? Bjorn.Hakansson (diskussion) 19 augusti 2023 kl. 11.01 (CEST)

Jag har nu skrivit ett stycke som ger lite ytterligare bakgrund till de internationella begreppen som jag kanske publicerar snart. Får se vad du tycker om det. Bjorn.Hakansson (diskussion) 19 augusti 2023 kl. 14.08 (CEST)

Texten börjar bli argumenterande. Den historia du vill berätta är politiskt meningsskapande för en del av den svenska borgerligheten. Wikipedia ska redogöra för det, men inte ta det som utgångspunkt. Sedan 1970- eller 1980-talet har denna historia berättats om och om igen. En konservativ svensk höger har sett BRD:s grundlag som uttrycket för en naturlig ordning. Den svenska av 1974 som ett ingrepp i samma ordning. Det är då bestickande att folksuveränitetsprincipen, som den uttrycks i RF 1974, mer eller mindre är ett plagiat av den tyska. BRD:s grundlag, Artikel 20: "Alle Staatsgewalt geht vom Volke aus.", RF 1974: "All offentlig makt utgår från folket". Den här artikeln handlar om uttrycket "tredje statsmakten" inte om maktdelning eller folksuveränitet.Edaen (diskussion) 20 augusti 2023 kl. 14.31 (CEST)

Det var såklart inte min ambition. Jag vill inte berätta någon historia. Jag anser dock att en artikel om uttrycket Tredje Statsmakten förtjänar en förklaring till varför andra länder har media som den fjärde statsmakten. Utan en förklaring lämnar man läsarna i okunnighet och det kan knappast vara Wikipedias syfte. Jag menar att förklaringen till tre resp fyra just var helt neutral formulerad. Det är kanske du som tolkar in något politiskt i detta? Uttrycket Tredje Statsmakten kommer regelbundet upp i debatten om domstolars oberoende i media, men oavsett var man står i den debatten borde väl en artikel om Tredje Statsmakten kunna referera inte bara till uttryckets historia i Sverige utan även till andra publika diskussioner om uttrycket och visa läsarna på vägen till andra artiklar om maktdelning eller folksuveränitet? Du gör enligt mig en personlig sak av detta. Hur kan man överklaga ett beslut som du gjort? Kan någon annan administratör ge en "second opinion"? Bjorn.Hakansson (diskussion) 20 augusti 2023 kl. 21.13 (CEST)

Det finns förklaringar, eller åtminstone sammanhang. Det svenska uttrycket har sitt ursprung som framgår i artikeln, De engelska och amerikanska får också sina förklaringar. Kopplingen till maktdelningen var något som uppstod under 1970- eller 1980-talet. Det är inte en förklaring utan en spekulation. Men det är klart att vi kan lägga till det citat av Montaigne som finns på enwp. Edaen (diskussion) 20 augusti 2023 kl. 21.16 (CEST)

Kopplingen till maktdelning hänger ju intimt samman med den internationella numreringen som en fjärde makt. Bakgrunden till varför Sverige nämner media som tredje statsmakten medan andra länder nämner den som den fjärde makten anser jag hör hemma i en förklaring av det svenska uttrycket. Vore det bättre att lägga till mer förklaring om numreringen hos de internationella exemplena? Annars vet ju läsaren inte varför t.ex. Frankrike har media som nummer fyra? För de internationella exemplena är kopplingen till maktdelning också högst relevant. Kanske att Sverige är annorlunda därvidlag? Bjorn.Hakansson (diskussion) 20 augusti 2023 kl. 21.32 (CEST)

Det gör det ju inte. Den amerikanska konstitutionen bygger på tre makter. En fjärde är illegitim. Ett fjärde stånd kan däremot vara positivt. Detta framgår av artikeln. Det är en retorisk figur som talaren kan använda efter behag. Edaen (diskussion) 20 augusti 2023 kl. 23.00 (CEST)

Illegitim? Nu hänger jag inte med. Vore det okej att lägga till lite mer bakgrund om uttrycket i Frankrike, och kanske lägga till Tyskland och/eller Nederländerna för att ge läsare mer kött på benen? Bjorn.Hakansson (diskussion) 20 augusti 2023 kl. 23.10 (CEST)

Det du lagt upp är inte det som ger OK för uppladdning av bilden. Antingen måste det varifrån bilden tagits finna licensinfo eller måste det har gått ett godkännande via OTRS Open-source Ticket Request System (OTRS) vilket jag redan informerat dig om.Yger (diskussion) 8 augusti 2019 kl. 20.19 (CEST)

Du menar att licensinfo inte framgår på sidan jag angett? Där sägs ju tydligt att den får laddas ner och användas för publicering om fotografens namn anges? Har du kollat upp vad som sägs där (talarforum.se/henrikjonsson)? Jag har dessutom även skrivit och begärt godkännande via OTRS som du hade tipsat om, med en hälsning från Henrik Jönsson själv bifogat (han har tydligen alla digitala rättigheter). Har dock ännu inte fått svar från OTRS, så jag kikade på licenssidan igen och såg att den inte var ifylld på rätt sätt, därför denna edit.Bjorn.Hakansson (diskussion) 8 augusti 2019 kl. 20.27 (CEST)

Det står den får användas men inte att den släpps fri, vilket är vad du gör när du laddar upp den. Det är en stor skillnad i de två sakerna.Yger (diskussion) 8 augusti 2019 kl. 20.36 (CEST)

Ok. Tack för förtydligande. Vad föreslår du? Jag kan be Henrik Jönsson själv skicka ett mail (evt för ett annat foto) via OTRS för att ge tillstånd för ett foto som släpps helt fritt? Är det den enda eller bästa vägen? Just foton verkar vara en av de knepigaste sakerna att få publicerat på Wikipedia, samtidigt som samma foton finns fritt tillgängliga på andra internetsidor. Kan tänka mig att ni får mycket frågor just om foton? Bjorn.Hakansson (diskussion) 8 augusti 2019 kl. 20.44 (CEST)

Lättast är att du eller annan tar en "dålig" bild av honom och den som tar bilden laddar upp denna.Yger (diskussion) 8 augusti 2019 kl. 20.47 (CEST)

Ok. Kan försöka tipsa Henrik om det. Bjorn.Hakansson (diskussion) 8 augusti 2019 kl. 20.53 (CEST)

Får du betalt av Henrik för att skapa en artikel på Wikipedia. Om så bryter du mot de användarvillkor du accepterat när du skapat ditt konto. SSe en:Wikipedia:Paid-contribution disclosureYger (diskussion) 8 augusti 2019 kl. 20.39 (CEST)

Nej, såklart inte. Skulle aldrig falla mig in. Jag känner honom inte ens. Jag såg bara en tweet på Twitter där han ondgjorde sig över Wikipedia och kände sig ogint behandlad. Eftersom jag tidigare bidragit med artiklar på Wikipedia (som du säkert kan se) nämnde jag att han kanske bara försökt på fel sätt och då frågade han mig om jag kunde göra det bättre? Jag nämnde då att jag ville göra ett försök, och då han numera är såpass känd att jag också ansåg att en artikel kunde vara berättigad skred jag till verket. Utan ersättning. Bjorn.Hakansson (diskussion) 8 augusti 2019 kl. 20.50 (CEST)

Diskussion om användares identitet nu raderad enligt wp:KAW. vidare diskussioner om dito kan leda till kortare eller längre blockering. Adville (diskussion) 17 augusti 2019 kl. 12.03 (CEST)

Ok. Inga problem. Som du såg hade jag heller inte nämnt några användares namn just av sådana skäl, men du har nog rätt i att diskussionen bättre kan tas bort. Tack. Bjorn.Hakansson (diskussion) 17 augusti 2019 kl. 16.57 (CEST)

Det är bra. Då kan vi alla gå vidare och du kan vara lugn. Som svar på din fråga till mig (som nu är raderad):När vi admins, men även andra, ser att det blir en diskussion i en artikel, eller med en användare, som är lite mer än vanligt så brukar vi lägga den diskussionen på vår bevakningslista för att se om det lugnar ner sig eller inte. Det gjorde jag med dig. Det kan vi se på ex Senaste ändringar (menyn till vänster), eller om en artikel redan finns på vår bevakningslista och det händer där. MVH Adville (diskussion) 17 augusti 2019 kl. 18.02 (CEST)

Ett annat sätt är att då-och-då titta till senaste ändringar, så ser man att det skrivs på en användardiskussion och blir nyfiken vad som står där. Så gjorde jag nu.--LittleGun (diskussion) 17 augusti 2019 kl. 20.35 (CEST)

För din kännedom meddelas att jag nu lagt upp artikeln Henrik Jönsson (entreprenör), i allt väsentligt i den arbetsversion som låg på din användare. Vi får se om den får vara kvar, så länge den är kvar bör uppdateringar göras i den "skarpa" versionen. / hälsn Anhn (diskussion) 5 februari 2020 kl. 10.30 (CET)

Ok. Tack. Bjorn.Hakansson (diskussion) 6 februari 2020 kl. 19.51 (CET)

Hej. Artikeldiskussion skall hållas där, men tänkte ge dig en privat kommentar om artikeln här: Att jag tyckte den skulle flytas skall du inte ta som kritik mot dig, för du har skapat en artikel utifrån bra befintliga källor. Sådana här diskussioner om relevans kommer ibland och är enbart om själva artikeln i sig. MVH Adville (diskussion) 5 december 2020 kl. 12.30 (CET)

Det är okej, jag har inte heller uppfattat det som kritik mot mig. Jag insåg såklart när jag skapade artikeln att det eventuellt kunde vara för tidigt, men uppmärksamheten i media hade redan varit stor och jag hade också förväntat mig att lanseringen skulle vara mer nära förestående än vad som nu visade sig vara fallet. Jag tror dock inte man behöver tvivla på relevansen när sajten väl har gått live; det är ju många etablerade personer som slutat sina tjänster för att ägna sig åt Bulletin. Om lanseringen nu bara är ett par veckor bort hoppas jag att du kan hålla med om att den kan få vara kvar tills vidare. Bjorn.Hakansson (diskussion) 5 december 2020 kl. 12.59 (CET)

Samma gäller fortfarande som förstainlägget. Bra artikel och den behövdes vid själva lanseringen. Nästa gång kanske vänta med den i sandlådan... men det är ditt beslut. När den väl behövdes fanns den. Allt gott. Mvh Adville (diskussion) 29 december 2020 kl. 00.07 (CET)