Atlantpingvin
Atlantpingvin[2] (Eudyptes moseleyi) är en starkt hotad art av pingviner och en av de arter som lever längst norrut.[3]
Atlantpingvin Status i världen: Starkt hotad[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Underklass | Neognathae |
Ordning | Pingvinfåglar Sphenisciformes |
Familj | Pingviner Spheniscidae |
Släkte | Eudyptes |
Art | Atlantpingvin E. moseleyi |
Vetenskapligt namn | |
§ Eudyptes moseleyi | |
Auktor | Mathews & Iredale, 1921 |
Utbredning | |
Synonymer | |
Eudyptes chrysocome moseleyi |
Utseende
Atlantpingvinen är en 55 centimeter lång pingvin med röda ögon, vit undersida och skiffergrå ovansida. Den har karakteristiska mycket långa och starkt gula ögonbryn som slutar i långa gula plymer bakom ögonen. Ovansidan av huvudet har spetsiga svarta fjädrar. Den närbesläktade klipphopparpingvinen har bredare ögonbryn och ännu längre plymer.[1]
Utbredning och systematik
Fågeln förekommer i den tempererade delen av södra Atlanten och Indiska oceanen och häckar där på sju öar mellan 37° och 40° sydlig bredd. 85% av populationen finns i Atlanten i ögruppen Tristan da Cunha samt närliggande Gough Island. Resterande 15% häckar på öarna Saint Paul och Amsterdamön i södra Indiska oceanen. Den har tillfälligt setts i Falklandsöarna samt i Sydafrika.[1]
Tidigare betraktades atlantpingvin vara en underart till klipphopparpingvin, (E. chrysocome), men urskiljs nu allmänt som egen art efter studier.[4][5]
Ekologi
Atlantpingviner lever huvudsakligen av kräftdjur, i synnerhet krill, men intar också bläckfisk. Även fisk ingår i födan, framför allt när ungarna har fötts. Den är opportunistisk i sitt födosökande och nyttjar olika områden under och efter häckningstid.[1]
Vuxna fåglar anländer till häckningskolonierna i slutet av juli och augusti. I Atlanten kan den häcka i olika typer av miljöer, från stenströdda stränder på Gough Island och Tristan da Cunha till grästuvor (huvudsakligen Spartina arundinacea) på Nightingale, Alex (Middle) och Inaccessible. I Indiska oceanen häckar den i sluttande terräng från havsnivå till 170 meter över havet.[1]
Status
IUCN kategoriserar arten som starkt hotad på grund av att den minskar kraftigt i antal.[1] Enligt de senaste uppskattningarna består världspopulationen av till drygt 200 000 par.[1]
Namn
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Henry Nottidge Moseley (1844-1891), brittisk zoolog och upptäcktsresande.[6]
Noter
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör atlantpingvin.
- Wikispecies har information om atlantpingvin.
- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org