Böhmen-Mähren

Böhmen-Mähren var ett tyskt protektorat och det hade inga egna förbindelser med utländska makter vare sig i politiskt eller ekonomiskt hänseende. Det var en del av det Tyska riket och dess inre förhållanden reglerades endast genom tysk lag. Protektoratet bildade ett tyskt Wehrabschnitt (militärområde) och ett SS-Oberabschnitt, men förvaltningen avvek från den som fanns i andra tyska länder och reichsgau i det att det fanns både en tysk och en tjeckisk förvaltning. Den tjeckiska förvaltningen var autonom och försedd med viss lagstiftningsmakt, men den var helt underordnad den tyska både i teori och praktik. Den tyska förvaltningen var direkt överordnad den tyska befolkningen i protektoratet, den administrerade de funktioner som det Tyska riket direkt utövade i protektoratet (utom de militära) och den övervakade den tjeckiska förvaltningen.^[1]

Riksprotektoratets ledning

Ämbetet som riksprotektor förlorade 1941 sin betydelse och den verkliga makten övergick till statssekreteraren, senare den tyske statsministern för riksprotektoratet.^[2]

Riksprotektor för Böhmen-Mähren

Ordinarie

• Konstantin von Neurath: 1939–1943
• Reichsleiter Dr. Wilhelm Frick: 1943–1945

Ställföreträdande

• SS-Obergruppenführer Reinhard Heydrich: 1941–1942

Tjänsteförrättande

• SS-Oberstgruppenführer och general i ordningspolisen Kurt Daluege: 1942–1943

Källa: ^[3]

Statssekreterare hos Riksprotektorn (till 1943)/Tysk statsminister för Böhmen och Mähren (från 1943)

Statsministern fick sina order genom Riksinrikesministeriet i Berlin. Han hade en ställning som motsvarade en riksståthållares, men var tillika Höhere SS- und Polizeiführer i protektoratet.^[2]

• SS-Obergruppenführer Dr. Karl Hermann Frank: 1939–1945.^[3]
  • Statsministeriet
    • Ministerkansliet
    • Centralförvaltning
    • Revisionsmyndighet
    • Inrikesdepartementet
    • Justitiedepartementet
    • Utbildningsdepartementet
    • Kulturdepartementet
    • Ekonomi- och arbetsdepartementet
    • Livsmedelsförsörjnings- och jordbruksdepartementet
    • Finansdepartementet
    • Kommunikations- och teknikdepartementet
    • Post- och teledepartementet
  • Chefen för Ordnungspolizei i protektoratet
  • Chefen för Sicherheitspolizei och Sicherheitsdienst i protektoratet

Källa: ^[4]

Tysk regional förvaltning

Till 1942 var protektoratet indelat i 15 Oberlandratsgebiete med underordnade kretsförvaltningar. Detta år minskades antalet till 7 samtidigt som överlantrådens uppgifter förändrades från direkt förvaltning till att övervaka den tjeckiska förvaltningen som samtidigt övertog överlantrådens tidigare direkta förvaltningsuppdrag.^[5]

Tysk polis

Den tyska polisen i protektoratet var organiserad på samma sätt som i riket i stort. Till 1944 utgjorde protektoratet två SS-Abschnitt, men det blev 1944 ett SS-Oberabschnitt under vilket inte endast Böhmen och Mähren, utan även Sudetlandet lydde.^[6]

Ordnungspolizei

Befälhavaren för den tyska ordningspolisen var tillika chef för den tjeckiska regeringspolisen.^[6]

• Befälhavare för Ordnungspolizei i Böhmen-Mähren (BdO), Prag

Källa:^[3]

• Polispresidiet i Prag
• Polisdirektionen i Brünn
• Polisdirektionen i Iglau
• Polisdirektionen i Mährisch Ostrau
• Polisdirektionen i Pilsen

Källa:^[3]

Feuerschutzpolizei

• Prag
• Feuerschutzpolizei-Regiment Böhmen-Mähren, Pilsen

Källa:^[3]

Luftschutzpolizei

• Prag
• Brünn
• Mährisch Ostrau
• Pilsen

Källa:^[3]

Technische Nothilfe

• Bezirksgruppe Böhmen, Prag
• Bezirksgruppe Mähren, Brünn

Källa:^[3]

Sicherheitspolizei och Sicherheitsdienst

• Befälhavaren för Sicherheitspolizei (Sipo) och Sicherheitsdienst (SD), Prag

Källa:^[3]

• Stapo-Leitstelle (regional huvudavdelning för Gestapo) Prag
• Stapo-Leitstelle (regional huvudavdelning för Gestapo) Brünn
• Kripo-Leitstelle (regional huvudavdelning för Kripo) Prag
• Kripo-Stelle (Kripoavdelning) Brünn
• SD-Leitabschnitt Prag

Källa:^[3]

Presidenten

Riksprotektoratets tjeckiske president, var förkrigs-Tjeckoslovakiets siste president Emil Hácha. Som riksprotektoratets president innehade han sitt ämbete efter Hitlers godkännande.^[7]

• Se även: Lista över Riksprotektoratet Böhmen-Mährens politiska ledare

Tjeckisk militär

Regeringstrupperna i protektoratet Böhmen-Mähren bestod av cirka 7000 soldater. De var indelade i 12 bataljoner och ägnade sig främst åt vakttjänst och ceremoniella uppgifter.

Tjeckisk polis

Den tjeckiska polisen bestod av den uniformerade protektoratspolisen och protektoratskriminalpolisen. Vardera polisorganisationerna stod sedan 1942 under tyska generalkommendanter vilka var befälhavaren för den tyska ordningspolisen respektive befälhavaren för den tyska säkerhetspolisen i protektoratet.^{[8] [9]}

Uniformerade protektoratspolisen

• Gendarmeriet var verksamt på landsbygden.
• Uniformerade regeringspolisen hette före 1944 uniformerade poliskåren och var verksam i större städer.
• Uniformerade kommunalpolisen var verksam i mindre städer.
• Brandförsvarpolisen bestod av yrkesbrandkårerna.

Icke-uniformerade protektoratspolisen

• Regeringskriminalpolisen (vládní kriminální policie) hette före 1944 den icke-uniformerade poliskåren.
• Kommunalkriminalpolisen (obecní kriminální policie) hette före 1944 den icke uniformerade kommunalpolisen.

Källa:^[10]

Noter

Tryckta källor

• German Military Government over Europe: The Protectorate of Bohemia-Moravia (Office of Strategic Services: Research and Analysis Branch, 1944). [Refererad som OSS 1944]

• The German Police (Supreme Headquarters Allied Expeditionary Force: Evaluation and Dissemination Section (G-2), 1945). [Refererad som SHAEF 1945]

• Böhmen
• Mähren
• Regeringstrupperna i protektoratet Böhmen-Mähren
• Lista över Riksprotektoratet Böhmen-Mährens politiska ledare

• Amtliches Deutsches Ortsbuch für das Protektorat Böhmen und Mähren