Bari Weiss

Weiss föddes som dotter till Lou och Amy Weiss – tidigare ägare till Weisshouse, ett möbel- och inredningsföretag grundat 1943. De äger golvläggningsföretaget Weisslines.^[11] Hon växte upp i stadsdelen Squirrel Hill och tog examen på Pittsburghs Community Day School och Shady Side Academy.

Bari Weiss, den äldsta systern av fyra, deltog i aktiviteterna hos Tree of Life Synagogue, där hon även genomgick sin bat mitzvah-ceremoni.^[12][13]

Efter high school reste Weiss på ett studentutbytesprogram till Israel. Där hjälpte hon till med att etablera en läkarklinik för beduiner i Negevöknen, samtidigt som hon studerade på en feministisk yeshiva och på Hebrew University of Jerusalem.^[13][14]

Weiss studerade vid Columbia University i New York, där hon 2007 tog examen.^[15][16] Som en reaktion på kriget i Darfur grundade hon stödföreningen Columbia Coalition for Sudan.^[17]

Weiss var 2005 medgrundare till The Current, en studenttidning vid Columbia där hon verkade som redaktör fram till 2007.^[18][19] Efter examen praktiserade hon på Wall Street Journal på ett stipendium, och året efter arbetade hon i Jerusalem som en Dorot Fellow.^[12][20]

Hösten 2004 startade Weiss, tillsammans med tre andra studenter, Columbians for Academic Freedom (CAF). Detta var kopplat till en kontrovers där flera studenter ansåg att några lärare fokuserade alltför mycket på sionism och Israel, under den pågående kursen om Mellanöstern.^[21][22]

Som ett svar på filmen satte Columbia samman en kommitté för att undersöka anklagelserna.^[23] Kommittén kritiserade Massad men pekade på en brist på vettigt uppförande hos bland annat pro-israeliska studenter som häcklade några av sina lärare.^[24][25] Weiss kritiserade kommittén för dess fokus på enskilda klagomål och fortsatte hävda att studenterna skrämdes för sina åsikters skull.^[26]

I sin bok How to Fight Anti-Semitism (2019) beskriver Weiss den konfliktfyllda atmosfären under den här tiden. Hon beskriver där den som en där hon fått en plats på första bänk framför vänsterns antisemitism vid universitetet.^[27]

2007 arbetade Weiss för Haaretz och The Forward.^[13] Från 2011 till 2013 verkade Weiss som nyhets- och politisk redaktör på tidningen Tablet.^[13][28]

Weiss var från 2013 till våren 2017 ledarskribent och redaktör för litteraturrecensionerna på The Wall Street Journal.^[8] Hon lämnade då den posten och övergick i lag med tidningens andreredaktör och Pulitzervinnare Bret Stephens till en tjänst på The New York Times.^[29]

2017 anställdes Weiss, som kultur- och politisk skribent på The New York Times, i ett försök att bredda tidningens ideologiska spännvidd i inledningen av Donald Trumps tid som USA:s president.^[30] Detta sågs även som att hon handplockades till tidningen som en konservativ röst.^[31]

Under sitt första år på tidningen blev Weiss känd för kritiska texter emot metoo-rörelsen och "cancelkultur".^[31] Hon skrev ledartexter där hon propagerade för en större blandning av kulturella uttryck, en attityd som enligt henne förlöjligades av "den hårda vänstern" som kulturell appropriering.^[32] Hon kritiserade organisatörerna av det årets stora kvinnomarsch till Washington för deras "kalla idéer och associationer".^[33] Hennes kritik mot Chicago Dyke March, där hon menade att intersektionalitet är en sorts kastväsen,^[34] kritiserades i sin tur för att missförstå vad intersektionell politik handlar om.^[35]

Weiss offentliggjorde 14 juli 2020 att hon lämnade The New York Times. Hon motiverade sitt beslut för att tidningen inte kunnat hantera en uppblossande kritik på Twitter och för att den inte försvarat henne mot påstådd mobbning från kollegor till henne på tidningen.^[36] Weiss anklagade sin före detta arbetsgivare för diskriminering och en fientlig arbetsmiljö.^[9]

Med början 2020 har Weiss från och till skrivit artiklar för den tyska dagstidningen Die Welt. Sedfan mars 2021 har hon även arbetat med redaktionella uppgifter på tidningen.^[10]

I januari 2021 lanserade Weiss ett nyhetsbrev på Internetplattformen Substack betitlat "Common Sense".^[37] Namnet ändrades senare till "The Free Press" och utvecklades från nyhetsbrev till ett eget medieföretag.^[38]

Enligt The Washington Post porträtterar Weiss sig själv som en liberal som känner sig obekväm med vänsterkulturens excesser.^[39] I en intervju med Joe Rogan beskrev hon sig som en "centrist som lutar åt vänster".^[40] Hon ser sig själv som "buktalare" för den tysta majoriteten och menar att samtidens woke-kultur hotar yttrandefriheten.^[31]

Weiss har i sina krönikor uttryckt stöd för Israel och sionism som idé.^[41] 2019 omnämnde The Jerusalem Post henne som den sjunde mest inflytelserika juden/judinnan i världen.^[42]

Weiss talar inte gärna om sitt privatliv. Hon har dock varit gift med en man men känner sig mestadels dragen till kvinnor.^[13][43] Mellan 2013 och 2016 var hon gift med miljöingenjören Jason Kass,^[13] men sedan 2018 har hon haft ett förhållande med Nellie Bowles,^[44] en före detta teknikskribent på The New York Times. De två har sedan dess gift sig, och 2022 föddes deras dotter.^[45]

• How to Fight Anti-Semitism (2019)^[46]
• The New Seven Dirty Words (2020)

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 11 november 2023.

Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.