Belägringen av Fredrikstens fästning

Belägringen av Fredrikstens fästning i Fredrikshald påbörjades den 20 november 1718, varvid Fredrikstens fästning tillsammans med hamnstaden Fredrikshald (nuvarande Halden) belägrades av den svenska armén. Belägring fortsatte en bit in i december då de krigströtta svenska styrkorna gav upp företaget som en följd av att Karl XII hade stupat då han inspekterat egna löpvärn.[2]

Belägringen av Fredrikstens fästning
Del av Stora nordiska kriget

Utsikt över staden och fästningen samt det omgivande landskapet med svenska batterier och marscherande trupper. Till vänster i förgrunden bärs Karl XII:s döda kropp, lagd på korslagda pikar, fram till ett tält, vid vilket en grupp högre officerare församlat sig.
Ägde rum20 november - december 1718
PlatsFredrikshald, Østfold fylke, Norge
ResultatNorsk seger
Stridande
Sverige SverigeDanmark Danmark-Norge
Befälhavare och ledare
Sverige Kung Karl XIIDanmark Överstelöjtnant Barthold Nicolai von Landsberg
Styrka
21 000 man:
12 600 fotsoldater
8 400 ryttare
18 kanoner
20 mörsare[1]
1 800 man
Förluster
~200:
200 döda och sårade
579:
9 döda, 10 sårade och 19 tillfångatagna.
41 rymde och 478 drabbades av sjukdom varav 22 dog.

Belägringen

1718 anlände Karl XII och den svenska armén, med cirka 35 000 man[3] till Fredrikshald. Med sig hade Karl XII den franska belägringsexperten Philippe Maigret. Senare kom även Carl Gustaf Rehnskiöld, frigiven efter rysk fångenskap. Fästningen hade en styrka på 1 400–1 800 man[4][5], som visste att vägen stod öppen till Oslo, om fästningen skulle falla.[3]

Den 30 november gick Karl XII som vanligt ut i skyttegravarna och kikade. Den här natten var han allra längst fram i skyttegraven. Mellan klockan nio och tio fick han en kula i vänster tinning och avled ögonblickligen. I och med hans död försvann all kampvilja hos de redan krigströtta svenskarna, och de begav sig senare tillbaka till Sverige. Karl XII:s fälttåg mot Norge slutade på nästan samma plats där det börjat. Prosten Magnus Abraham Sahlstedt som tjänstgjorde som kyrkoherde i Stora Tuna socken 1725 till sin död 1752, var tidigare fältpräst hos Karl XII och skall ha predikat för kungen samma dag som det dödande skottet avlossades mot kungen.

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), tidigare version.

Noter