Charles Le Goffic

Charles Henri Le Goffic, född 14 juli 1863, död 12 februari 1932, var en fransk författare.

Charles Le Goffic
Född	Charles Henri Francis Jean Marie Le Goffic[1] 14 juli 1863[2][3][4] Lannion[3], Frankrike
Död	12 februari 1932[2][3][5] (68 år) Lannion[3], Frankrike
Begravd	cimetière de Trégastel
Andra namn	Eostik ar Garantez[6]
Medborgare i	Frankrike
Utbildad vid	lycée Georges-Clemenceau
Sysselsättning	Poet, litteraturkritiker, författare[3], lärare
Befattning
Vicepresident, Union régionaliste bretonne Société des gens de lettres ordförande (1922–1923)[7] Stol nummer 12 i Franska akademien (1930–1932)[8]
Politiskt parti
Action française
Maka	Julie Fleury
Föräldrar	Jean-François Le Goffic Marie-Aimée Alexandrine Le Tulle
Utmärkelser
Prix Montyon (1893) Prix Sobrier-Arnould (1898) Riddare av Hederslegionen (1900) Prix Alfred Née (1908) Officer av Hederslegionen (1913)
Namnteckning
Redigera Wikidata

Le Goffic gjorde 1889 en i sällsynt grad uppmärksammad debut med diktsamlingen Amour breton och gav sedan i skilda former, som lyrik, romaner (exempelvis Le crucifié de Kéraliès, 1892) och kulturstudier (exempelvis L'âme bretonne, 4 band, 1902-22) gett en fyllig och konstnärligt högstående totalbilda av människor och landskap i sin hemprovins Bretagne. Le Goffic framträdde även som litteraturhistoriker med verk som Les romanciers d'aujourd'hui (1890), Racine (1912) och La littérature française aux XIX et XX siècles (1912).