DH Tauri
DH Tauri är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Oxen. Den har en skenbar magnitud av ca 13,1[2] och kräver ett kraftfullt teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 7,39 mas,[5] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 441 ljusår (135 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 16 km/s.[4] Stjärnan bildar en dubbelstjärna med DI Tauri med en separation av 15 bågsekunder, och har en substellar följeslagare i form av en brun dvärg eller en massiv exoplanet.
DH Tauri | |
Observationsdata Epok: J2000.0 | |
---|---|
Stjärnbild | Oxen |
Rektascension | 04t 29m 41,558s[1] |
Deklination | +26° 32′ 58,27 ″[1] |
Skenbar magnitud () | +13,1[2] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | M0-M1 Ve(T)[3] |
Variabeltyp | T Tauri-stjärna[3] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | +16,378 ± 0,006[4] km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: +7,065[5] mas/år Dek.: -20,699[5] mas/år |
Parallax () | 7,3880 ± 0,0593[5] |
Avstånd | 441 ± 4 lå (135 ± 1 pc) |
Detaljer | |
Massa | 0,41[6] M☉ |
Radie | 1,26[6] R☉ |
Luminositet | 0,22[6] L☉ |
Temperatur | 3 751[5] K |
Ålder | 3,16[6] miljoner år |
Andra beteckningar | |
UCAC2 41150392, AKARI-IRC-V1, J0429415+263258, AP J04294155+2632582, 2E 1061, IRAS 04267+2626, 2MASS J04294155+2632582, DH Tauri, WDS J04297+2633B, WISEA J042941.55+263257.9, WISE J042941.55+263258.0, Gaia DR3 151374202498079872, Gaia DR2 151374202498079872[4] |
Egenskaper
DH Tauri är en gul till röd dvärgstjärna[7] ihuvudserien av spektralklass M0-M1Ve(T).[3] Den har en massa som är lika med ca 0,41[6] solmassa, en uppskattad radie som är ca 1,26[6] solradie och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 0,22 gånger solen[6] vid en effektiv temperatur av ca 3 800 K.[5]
Följeslagaren DH Tauri B eller b har en massa som uppskattas vara mellan åtta och 22 jupitermassor, vilket gör den till antingen en superjupiter eller brun dvärg.[8] Andra källor ger en massa så hög som 0,03 solmassa, med en bolometrisk ljusstyrka på 0,01 gånger solens.[9] Spektraltypen har klassificerats som M7.5[9] eller M9.25.[10] Följeslagaren samlar, medan dess värdstjärna fortfarande har en protoplanetär skiva, fortfarande material och omges av en stoftskiva (möjligen en cirkumplanetär skiva, beroende på dess bildningshistoria).[11]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, DH Tauri, 23 oktober 2023..