Diskussion:Lista över toner

Ett C på en trumpet är ett klingande Bb, borde inte därför ett double high C stå på Bb?

Bra kommentar: Det är ett begrepp inom trumpetvärlden, lite som en helig Graal som åtminstone alla storbandstrumpetare siktar på att bemästra. En slags benchmark. En sökning på Wiki ger på handen att de allra flesta referenser är till trumpeter, så det hade ju suttit fint med en kommentar vid motsvarande Bb att här ligger double high C för trumpeter. 46.194.142.74 24 februari 2014 kl. 18.04 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Var djärv och redigera gärna själv! Mange01 (diskussion) 25 februari 2014 kl. 17.42 (CET)

Har just skapat mallen ton som automatiskt refererar hit. Använd den gärna! --Hasse 4 augusti 2007 kl. 21.15 (CEST)

Tyckte det var bäst att infoga en brasklapp om att H ibland kallas B osv--Niklas Rudbäck 19 augusti 2008 kl. 22.45 (CEST)

Vad ska tonerna betecknas på wikipedia? Delta gärna i omröstningen på Wikipediadiskussion:Projekt musik#Omröstning om Bess, B och H. Mange01 8 september 2008 kl. 01.38 (CEST)

16 Hz är ungefärlig gräns för att uppfatta TONER. Alltså INTE för hörseln.

Ingen stor grej, men ett onödigt faktafel: 16 Hz anges som ungefär lägsta gräns för hörseln vilket implicerar att ljud med lägre frekvens inte kan höras. Det är fel (men en mycket vanlig myt). Ljud kan uppfattas för mycket lägre frekvenser, men under c:a 20 Hz börjar de tappa sina tonala kvaliteter för lyssnaren (pga ljudets utbredning i basilarmembranet - alla hårceller sätts igång av ljud under c:a 20 Hz och därför får man inte längre någon frekvensdiskriminering genom partiell stimulering av hårcellerna). Även hörtröskeln går uppåt, vilket innebär att högre ljudtryck behövs, men så är det ju redan t ex i lågfrekvensområdet 20-200 Hz. Under 20 Hz går det bara ännu mer upp

De flesta uppgifterna på t ex Wikipedia och andra s k faktasidor är alltså felaktiga, så det kan ju vara bra att få in lite korrekt info här (någonstans måste man börja...). Jag kommer nog att försöka påpeka det så mycket som möjligt även på andra sidor, men jag känner mig lite som Don Quijotte mot väderkvarnarna. För referenser se t ex:

Noise & HealthARTICLES Table of Contents Year : 2004 | Volume : 6 | Issue : 23 | Page : 37-57Hearing at low and infrasonic frequenciesH Moller, CS PedersenDepartment of Acoustics, Aalborg University, Denmark

För övrigt är det rent löjligt att ange frekvenser med två decimaler även om man eftersträvat samma antal värdesiffror. Varför? Jo, en svävning på en hundradels Hz motsvarar en svävning över hundra sekunder, medan en svävning på en Hz ju går över en sekund. Det sistnämnda kan man tydligt höra om man t ex stämmer ett instrument, men en större noggrannhet än säg en tiondels Hz blir bara fjantigt. F.ö. är G2 fel med en halv Hz, vilket gör det ännu fjantigare… Dessutom är det så att man brukar få "sträcka ut" avståndet mellan tonerna i de allra högsta och lägsta områdena (kolla med en professionell pianostämmare som lärt sig hantverket på riktigt) för att det ska låta bra. Vilket funkar bra eftersom den tonala känslan blir lägre i dessa områden eftersom transienterna dominerar (i översta pianoregistret) respektive färre hårceller per ton i det allra nedersta området. Alltså ännu en anledning att vara restriktiv med "missvisande noggrannhet" i de lägsta oktaverna. Det är ingen tillfällighet att basar är mindre känsliga för intonationsproblem...

Man brukar säga att man kan uppfatta avvikelser på 2 cent som ostämt, dvs ungefär 0,1 % frekvensavvikelse. Om man bara behåller en decimal i frekvenslistan så kan felet bli upp till 16,3 +/- 0,05 Hertz, vilket är ungefär 5 cent eller 0,3 % avvikelse. Det kanske är okej på det lägsta frekvenserna, men jag är lite tveksam till om det är en god idé eftersom det är svårt att formulera ett kriterie för detta.

Intuitivt känns det visserligen som att vi inte kan vara så känsliga på riktigt låga frekvenser, eftersom det skulle ta flera sekunder att uppfatta skillnaderna. Svävningar mellan grundfrekvensen är dock inte det enda sättet att höra skillnader mellan toner, utan även genom att fel hörselcell retas, eller kanske genom svävning av övertoner. En spekulation: Det finns 30000 hörcelnerver och hörselceller, och om de är fördelade jämt mellan tonerna mellan 15 och 20000 Hertz så blir det 240 hörselceller per halvton, så i teorin skulle man kunna höra 0,025% frekvensområde med varje hörselcell, eller 0,4 cent per hörselcell. Men det skulle behövas flera minuter för att hörselcellen att urskilja tonen om den hade så smal bandbredd på de lägsta frekvenserna.Mange01 (diskussion) 25 februari 2014 kl. 17.42 (CET)