Diskussion:Osmanska riket

Bör slås ihop med artikeln Ottomanska riket. Den fjättrade ankan 4 februari 2004 kl.20.06 (CET)

Japp, men artikeln bör ligga under Osmanska riket och inte under Ottomanska. Sven Eriksson 4 februari 2004 kl.20.39 (CET)

De senaste redigeringarna av sidan har innehållit anpassningar av sultannamnen till turkisk fonetik. Detta är inte så väldigt bra. Turkisk fonetik är helt okänd för svenska läsare, och artiklarna blir inkompatibla gentemot andra encyklopedier. Jag förordar en mer traditionell svensk-lexikalisk transkribering, t.ex. "Mejid" eller "Medjid" och inte "Mecid". Inte många vet hur man på turkiska uttalar "c" eller "ç". // Rudolf 1922 30 mars 2004 kl.15.33 (CEST)

Man kanske borde göra en utalsguide? Att "artiklarna blir inkompatibla gentemot andra encyklopedier" stämmer inte. Nationalencyklopedin använder denna fonetik och därför anser jag den vara den riktiga. --Fenix 1 april 2004 kl.21.53 (CEST)

Fenix, du har givetvis helt fel. Svenska Wikipedia är en del av ett globalt nätverk av encyklopedier, där den stilbildande engelska Wikipedia skriver Abd-ul-Mejid och inte Abd ül-Mecid, och likadant är det på susning.nu. Nordisk Familjebok - alla uppslagsböckers moder - anger Abdul Medjid som det riktiga. Google ger 530 träffar på den förstnämnda stavningen (Mejid), och endast 1 (en!) på den sistnämnda (Mecid).

För övrigt måste jag påpeka att det är jag som skrivit den nuvarande artikeln i engelska Wikipedia. På engelska används ofta en utökad anglisering av främmande namn - engelsmän och fransmän har alltid varit kända för att anpassa främmande ord och namn till sina språk (till exempel Johannes som blivit John och Timur Lenk som på engelska blivit Tamerlane). Dessutom bör sultanernas namn på engelska Wiki omtranskriberas, och jag har planerat att göra detta men inte haft tid. Av stora och av allmänheten erkända encyklopedier så använder, förutom NE, även Encyclopædia Britannica (som är på engelska) den mer turkiska stavningen. Angående Nordisk Familjebok så skrevs den på 1800-talet då orientalismen och angliseringen var som mest utbredda. Och, då även i Uggleupplagan av Nordisk Familjebok och Encyclopædia Britannica från 1911 namnen skrevs mer västerländskt, så måste jag påminna att orientalismen fortfarande var utbredd och detta var innan (eller precis efter) revolutionen i Turkiet då det latinska alfabetet infördes. Jag kan också nämna att tyska och nederländska Wikipedia även använder den mer turkiska formen. Det svenska språket är känt för att acceptera främmande namn på olika språk och inte göra omkrivningar av dem, åtminstone inte under modern tid. Vad det svenska språket står för är att kunna anpassa sig till utländska namn snarare än det motsatta. Jag tycker att svenska Wikipedia ska hålla den standarden. För att rent praktiskt sätt göra det enklare för svenskspråkiga att uttala namnet kan man inom parantes ge en svensk uttalsledare efter namnet då det står som uppslagsord, självklart inte då det förekommer i en text. --Fenix 2 april 2004 kl.20.01 (CEST)

Fenix, du kommer fortfarande inte runt det faktum att min uppfattning har 530 träffar, och din uppfattning har 1 träff. Det finns alltså inga bindande skäl att i denna fråga utradera den svenska kulturella identiteten för att tillfredsställa en multikulturalistisk modeströmning. För övrigt ser det ut som om min uppfattning har gott stöd även av turkarna själva. Kolla den trevliga sajten http://www.naqshbandi.org/ottomans/

Den här frågan måste ovillkorligen lösas genom en långt utdragen omröstning bland wikipedianerna.

Rudolf 1922 2 april 2004 kl.20.43 (CEST)

Jag håller med om att man ska bevara den svenska kulturella identiteten, men gör man det genom att anamma den engelska stavningen? Jag tänker på den stavning med helt uppenbart engelskt/franskt ursprung, nämligen Ottomanska riket, som nu som tur är har skrivits som Osmanska riket (se ovan). Och den sida som du hänvisar till är mycket riktigt skriven av en turk, men han har utan tvekan använt den engelska (och ibland franska) stavningen för att få sidan en mer internationell ton och på så vis bli mer västvänlig. Angående Google så behöver jag väl inte säga mer än att den är en sökmotor anpassad för maximal popularitet och inte efter riktighet? Men eftersom denna (felaktiga) användning helt uppenbart, och tyvärr, verkar vara den vanligaste on-line kan jag gå med på att ändra uppslagsformen av turkiska ord och namn till en mer uttalsvänlig stavning - så länge man nämner den riktiga turkiska stavningen inom parantes. Det viktigaste är att vi är konsekventa.

—Fenix 3 april 2004 kl.11.29 (CEST)

Turkiska riket

Jag har idag lagt tillagt att riket förr oftast var känt som Turkiska riket eller enbart Turkiet. Se bara på Nordisk familjeboks första upplaga från 1876-1899 och andra uppl;aga (Uggleupplagan) från 1904-1926, där i bägge fallen uppslagsordet för Osmanska riket är Turkiet, trots att artiklarna handlar om det vidsträckta riket och inte bara om ursprungsområdet. Såväl svenska som engelska Wikipedias artiklar om Osmanska riket har undvikit kopplingen till Turkiet till så stor grad att läsare kan tro att de två stadsbildingarna inte alls har med varandra att göra - att Osmanska riket är nåt sägenomspunnet rike, likt Bysans, och att Turkiet uppstod 1923 ur ingenting. Detta torde bero på att detta länge varit det moderna Turkiets officiella hållning, men det finns ingen anledning för Wikipedia att förneka det klara historiska sambandet - och varför alla historiska romaner talar om "turkar" och inte om "osmaner". Thomas Blomberg 23 mars 2006 kl.16.14 (CET)

Visst uppstod Turkiet ur Osmanska riket, men jag håller inte med om att det endast är på grund av turkisk propaganda som flertalet nutida akademiska skribenter använder Osmanska riket och inte Turkiet. Att riket kallats Turkiet lär ha berott på att de turkiskättade mamlukernas sultanat i Egypten kallades Turkiet, och att benämningen överfördes till osmanerna när dessa besegrat mamlukerna. Sanningshalten i detta kan jag inte gå i god för, men faktum kvarstår väl att riket väl aldrig kallade sig "turkiskt"? Ett annat möjligt (kanske troligare) alternativ är att benämningen Turkiet gått via grekiskan, då grekerna säkerligen kallade seldjukerna och deras efterföljare i Anatolien för turkar. Hur som helst var de osmanska härskarna, undantaget möjligen de första och sista, inte speciellt "turkiska", och kallade inte sitt rike för "turkiskt". Jag håller med om att det gott kan nämnas i artikeln att det kallats Turkiet i Väst, men jag håller inte med om att det endast beror på turkiskt propagerande (även om effekten av dito givetvis inte får förbises). (Relationen Osmanska riket–Turkiet kan för övrigt jämföras med Sovjetunionen–Ryssland, och dessa bör behandlas på samma sätt.) /Fenix 26 mars 2006 kl.14.36 (CEST)

Mitt påstående att man numera undviker att använda uttrycket Turkiska riket för att dagens Turkiet inte vill bli associerat med det, var lite väl hårddraget, så jag har nu modifierat det en aning. Jag tycker dock att Turkiets försök att distansera sig från Osmanska riket är ett intressant faktum som bör omnämnas, och jag tror även att Turkiets syn spelat en viss roll i etablerandet av begreppet Osmanska riket. Vad som förstås är väldigt intressant, är att Turkiet beslutat att göra 700-årsjubileet av Osmanska riket till ett PR-jippo, vilket innebär ett radikalt avsteg från den tidigare hållningen. Detta kan med tiden leda till ökad information om Osmanska riket, vilket ju är bra, men på grund av Turkiets väldigt nationalistiska hållning kan det även leda till försök att skönmåla Osmanska riket, vilket vore olyckligt, eftersom riket hade en hel del problem och negativa sidor som också bör belysas om vi vill få fram en sanningsenlig bild av det. Även om det sakta sker en del framsteg, delvis påskyndat av Turkiets önskan om att godkännas som EU-medlem, så har ju Turkiet tyvärr fortfarande en mycket "homogenistisk" syn på sin nation. Man har svårt att acceptera avvikelser från regeringens officiella historieskrivning och man betraktar fortfarande etniska minoriteters önskan om större kulturell frihet som ett hot mot nationens sammanhållning. Förhoppningsvis kommer man så småningom att inse att ökad yttrandefrihet och ökad frihet för etniska minoriteter oftast leder till ökad sammanhållning. Känner jag mig undanskuffad och förtryckt så blir jag mer negativ än om jag känner att mina åsikter respekteras och jag har frihet att utöva min kultur eller min religion. Jag tror nog att de flesta turkiska politiker numera inser det, men det kan ta lång tid innan den turkiska allmänheten förstår det, efter årtionden av nationalistisk indoktrinering, och i en demokrati är politiker tyvärr väldigt rädda för att stöta sig med väljarna. Thomas Blomberg 26 mars 2006 kl.17.31 (CEST)

Det blir nog bra nu, för visst bör det omnämnas. Håller för övrigt med; nationalismen som präglat turkiska regeringar (även om den nuvarande faktiskt vågat frångå kemalismen något, vilket dock främst innebär avstånd från sekularismen), med sin princip att i det närmaste ignorera kurdernas existens, har gjort att landet knappast arbetat på ett sätt som effektivt lindrar konflikten. Som du säger kunde den turkiska regeringen nu när landet förhandlar om medlemskap tänkas ta steg i rätt rikting, men risken är väl att den turkiska opinionen svänger mot EU om det skulle innebära för stora förändringar. Konflikten är i högsta grad aktuell: det pågår våldsamma demonstrationer i flera turkisk-kurdiska städer i detta nu (ska se om jag kan uppdatera artikeln om Diyarbakir, där det står att lugn råder). Nog ökar intresset för osmansk historia, vilket förstås är bra, men risken är stor att man försöker få riket att framstå som mer turkiskt än det var. Tidigare har intresset för den fornturkiska historien varit högt, med ett slags återvändande till de turkiska rötterna som väl passar nationalismen (vilket lett till ökade kontakter med de centralasiatiska länderna efter Sovjets fall). (Hur som helst borde jag verkligen ta mig i kragen och skriva osmansk historia, något jag tänkt göra länge nu...) /Fenix 1 april 2006 kl.21.58 (CEST)

etnisk rensning av muslimer-borttagen

Senaste kommentaren: för 17 år sedan1 kommentar1 person i diskussionen

Texten på sidan löd så här. På grund av korruption och en föråldrad militär började efter 1600-talet ett ekonomiskt, politiskt och militärt förfall, vilket ledde till att stora landområden förlorades (och etniskt rensades på muslimer) dels till...

Jag tog bort texten med fet stil eftersom att jag ansåg att det inte var väsentligt för artikeln i och med att artikeln handlar om Osmanska Riket och inte om muslimer i allmänhet. En annan anledning var att det saknades källa till det (jag antar) ganska kontroversiella påståendet. Om någon anser att jag har gjort fel och kan stärka påståendet med någon säker källa är det bara att lägga in det igen. GJ! 8 september 2006 kl. 21.19 (CEST)

Folkmängd?

Senaste kommentaren: för 16 år sedan3 kommentarer3 personer i diskussionen

~~Hur kan det stå att osmanska riket hade en folkmängd på 33 miljoner (eller 40 som det stod förut)? Det kan ju inte ha haft samma folkmängd under hela sin 600-åriga historia.~~ GJ! 16 september 2007 kl. 20.19 (CEST)

Vad är meningen med att ange folkmängden för just år 1856? /Nicke L 16 september 2007 kl. 22.43 (CEST)

Med invånarsiffror bör man väl dels ange hur många riket hade som mest (vet inte om uppskattningen från 1865 ger denna siffra, men det är den högsta som finns att tillgå på en-wp) samt hur många det hade just innan upplösningen (en-wp har en uppskattning på 14 629 000 från 1919). /Fenix 17 september 2007 kl. 07.00 (CEST)

Rundgång i länkarna

Senaste kommentaren: för 13 år sedan1 kommentar1 person i diskussionen

Vad är det för mening, att under avsnittet Militär först lägga in en länk till en huvudartikel: Osmanska militären, sen på detta uppslagsord lägga in en omdirigering: Osmanska riket#Militär? Det enda man vinner på det är att slippa en röd länk. Men man "slipper" också att någon skriver något fördjupande om den osmanska militären. Luke 12 december 2010 kl. 16.10 (CET)

Varför ändras min redigering?

Senaste kommentaren: för 4 år sedan2 kommentarer2 personer i diskussionen

Det stog där uppe "Det här artikeln behöver utvecklas och det behövs professionella personer" Och jag lade till mer och bättre fakta med länkar så ni borde inte ändra min redigeringEren.Uzel. (diskussion) 15 januari 2020 kl. 12.39 (CET)

Det du la dit var inte begriplig svenska, troligtvis maskinöversatt text.Yger (diskussion) 15 januari 2020 kl. 12.53 (CET)

Artikeln behöver flera källor

Senaste kommentaren: för 5 månader sedan7 kommentarer2 personer i diskussionen

Artikeln saknar nästan helt källor. Jag pingar två av er som har bidragit till att skriva den: @Thomas Blomberg, @Truehistory69. Jag vill lära mig mera om ämnet och är gärna med och bearbetar texten, men jag behöver dels veta vilka källor ni har använt, och dels (gärna) få tips på någon bra bok att läsa. Hoppas på era bidrag! Chandra Varena (diskussion) 7 november 2023 kl. 11.22 (CET)

Hej Chandra!

Vad kul att vi delar samma intresse. Jag har haft Osmanska imperiet som mitt största intresse i 40 år och har under den tiden plöjt igenom allt jag kommit över i såväl bokform, på nätet, på TV, på radio och i poddar. Skulle nog kunna skriva ett antal egna böcker i ämnet ha ha.

Det finns många bra källor att läsa. En av de senaste böckerna jag läst och som jag tycker är bra heter "The last ottoman generation and the making of the modern middle east".

Boken handlar om de sista skälvande, kaotiska och händelserika åren av det Osmanska imperiet och dess arabiska provinser, samt hur dagens mellanöstern skapades och hur detta historiska skede har stor påverkan på de flesta av de krig som utkämpas i regionen i vår tid. Truehistory69 (diskussion) 7 november 2023 kl. 12.58 (CET)

Tack @Truehistory69! Det verkar vara en spännande och mycket angelägen bok!

Du har nyligen lagt in en hel del ny info i artikeln, Men tyvärr utan att ange källor. Om du lägger in dem så ökar artikelns värde och trovärdighet väldigt mycket. Jag kan också tipsa dig om den här tävlingen som pågår just nu. Även om du inte är intresserad av tävlingar som sådana (det vet jag ju inte...) så är det ett bra sätt att få andra wikipedianer att läsa det du skriver och dra uppmärksamhet till ditt specialämne. Hej från Chandra Varena (diskussion) 7 november 2023 kl. 13.43 (CET)

Ja, jag har velat bidra med den samlade kunskapen jag har om Osmanska riket. Det skulle ta en hel del tid om jag ska sitta och leta upp olika källor till all information jag lagt in, kunskapen jag har har jag som sagt samlat på mig genom 40 års kunskapsinhämtning om Osmanska riket. Men jag ska se vad jag kan göra och när jag får tid.

Tack för tipset om tävlingen, kollar på den vid tillfälle. Truehistory69 (diskussion) 7 november 2023 kl. 18.40 (CET)

Så som Wikipedia fungerar, med rätt för vem som helst att redigera och med (oftast) anonyma skribenter, så är det nödvändigt med källor för att garantera både relevans och sanningshalt i det som skrivs. Därför är det tyvärr inte tillräckligt att du som skribent har djup kunskap om det ämne du skriver om - det måste också kunna kontrolleras av andra. Om du publicerar en artikel på annan plats, i eget namn, så är det du personligen och kanske också en redaktion eller granskare/reviewers som står som garanter för texten och också ansvarar för eventuella felaktigheter. Här finns inget sådant, och därför ställs stora krav på att alla uppgifter ska vara källbelagda. Jag hoppas att du successivt kommer att kunna lägga in källhänvisningar i artikeln. Chandra Varena (diskussion) 7 november 2023 kl. 22.00 (CET)

Jag förstår. Jag kollar på det vid tillfälle och utökar kanske även texten ytterligare i mån av tid och då direkt med källhänvisningar. Truehistory69 (diskussion) 8 november 2023 kl. 03.38 (CET)

Jättebra. Ser fram emot att läsa mera. Chandra Varena (diskussion) 8 november 2023 kl. 08.24 (CET)

Nytt ämne

Search