Diskussion:Radioaktivitet

Artikeln bör handla om radioaktivitet, dvs sönderfall av atomkärnor, och inte vad som händer med strålningen när den träffar mänsklig vävnad. Alltså: hela stycket "Radioakivitet och stråldos" hör inte hemma i denna artikeln.

Andejons envisas med att plocka bort följande stycke, som handlar om mätningar av radioaktivitet som har ägt rum i Sverige. Jag menar att denna kunskapsbit är relevant, inte bara hur mätningen fungerar teoretiskt eller hur den går till i fysiklaboratoriet, utan också hur detta tillämpas i samhället, t.ex. att det mäts på sex punkter i hela Sverige och inte i varje kommun, att det mäts per vecka och inte per dygn eller år, att det började redan på 1950-talet, att orsaken var oro inför provsprängningar, samt förstås att insamlingen får bieffekten att man också kan följa DNA/biosfären över tiden.

===Radioaktivitet i luften===

Sedan provsprängningar av kärnvapen påbörjades på 1950-talet, i början öppet i atmosfären, har man oroat sig för effekterna av spridningen av radioaktivt material i luften.

I Sverige har Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och dess föregångare sedan mitten av 1950-talet samlat in luftfilter av glasfiber från sex mätstationer varje vecka och mätt radioaktiviteten. En fläkt suger över 100.000 kubikmeter luft genom det 6x6 decimeter stora filtret på en vecka. Alla 15.000 luftfilter (6 stationer x 52 veckor x 50 år) har också arkiverats, vilket har visat sig användbart när man kan DNA-sekvensera deras innehåll. De innehåller inte bara pollen och luftburna bakterier, utan DNA från alla lokalt förekommande organismer.^[1]

Helst skulle man förstås också vilja veta hur motsvarande mätningar har gjorts i andra länder. Kanske är det känt? Eller hemligstämplat? --LA2 (diskussion) 16 januari 2019 kl. 22.01 (CET)

Stycket säger ingenting substantiellt om radioaktivitet i luften. Det säger lite grann om mätning av radioaktivitet i luften. Mest av allt säger det dock om insamlat DNA. Stycket i nuvarande utformning är ett slöseri med tid för den som vill ha reda på något om luftburen radioaktivtet.

Istället för att snurra in sig än mer i tekniska specifikationer skulle det behöva reda ut vad luftburen radioaktivtet beror på, och vilka risker och tillämpningar det finns. Det finns mycket att gräva i här: radongas, möjlighet att detektera vapentester och kärntekniska olyckor (den risk som stycket påstår att man oroar sig för har sedan länge konstaterats vara försumbar, det är eventuella risker vid kärntekniska olyckor samt möjligheten till övervakning av efterlevnaden av partiella provstoppsavtalet som är av intresse), kol-14-metoden och hur mätningar måste kalibreras, osv.

Vill man skriva om radioaktivitet i uteluft rekommenderas att man börjar med vad t.ex. SSM skriver om frågan [1].

andejons (diskussion) 17 januari 2019 kl. 08.45 (CET)

Om vi vänder på frågan, i vilken artikel tycker du att upplysningarna om det svenska filterarkivet kan läggas in? Arkivet och insamlingsprojektet har ju inget känt namn. --LA2 (diskussion) 21 januari 2019 kl. 02.14 (CET)

Inte vet jag - det är en fråga en biolog kan svara bättre på. Möjligen Totalförsvarets forskningsinstitut. Stycket hade också möjligen kunnat passa som utvikning efter en ordentlig redogörelse för luftburen radioaktivitet, men i den här artikeln kan det inte stå på egen hand.

andejons (diskussion) 21 januari 2019 kl. 08.50 (CET)

Det sista beror ju på att artikeln är en alltför kort stubbe, som säger nästan ingenting om någonting. Mycket mer fakta behövs. Det som behövs är inte att ta bort det som redan står. Om DNA-undersökningen leder till något, så kan det nog passa i en biologisk artikel. Men insamlingen av filtren är ju ett massivt arkivprojekt som inte grundar sig i biologi, utan just i mätning av radioaktivitet. --LA2 (diskussion) 21 januari 2019 kl. 16.42 (CET)

Det som behövs är att lägga till information om radioaktivitet, inte en massa annan information man råkat få tag på i samband med att man mätt på radioaktivitet. Artikeln har ett ämne. Att den är kort är inte en ursäkt för att inte hålla sig till det.

andejons (diskussion) 21 januari 2019 kl. 18.23 (CET)