Elizabeth Gurley Flynn
Elizabeth Gurley Flynn, född 7 augusti 1890 i Concord i New Hampshire, död 5 september 1964 i Moskva, Sovjetunionen, var en amerikansk socialist, feminist och medborgarrättskämpe.
| Elizabeth Gurley Flynn | |
.jpg) | |
| Född | 7 augusti 1890[1][2][3] Concord, New Hampshire, USA |
|---|---|
| Död | 5 september 1964[1][2][3] (74 år) Moskva, Sovjetunionen |
| Begravd | Haymarket Martyrs' Monument[4] kartor |
| Medborgare i | USA[3] |
| Sysselsättning | Kvinnosakspolitiker, partiordförande[5], journalist[6], författare[6][7], politiker, rösträttsaktivist, fackföreningsperson[3], aktivist[6], självbiograf |
| Politiskt parti | |
| USA:s kommunistiska parti (–)[6][3] | |
| Partner | Carlo Tresca[8] |
| Redigera Wikidata | |
Flynn var en av grundarna av medborgarrättsorganisationen American Civil Liberties Union (ACLU) 1920 och förespråkare för kvinnors rättigheter, preventivmedel och kvinnors makt över sina kroppar. Hon gick med i USA:s kommunistiska parti 1936 och blev partiets ordförande 1961.
Biografi
Flynn växte upp i en socialistisk arbetarklassfamilj och blev tidigt aktiv i den socialistiska rörelsen. Hon var bara 16 år när hon höll sitt första tal “What Socialism Will Do for Women” på Harlem Socialist Club.[9]
Hon hoppade av skolan 1907 för att ägna sig helt åt den socialistiska organisationen Industrial Workers of the World (IWW).[10]
1927–1930 var hon ordförande för International Labor Defense.[10]
Flynn dog 1964 under ett besök i Sovjetunionen. Hon fick en statsbegravning på Röda torget där över 25 000 personer deltog. Hennes kropp flögs till USA och begravdes på Waldheim Cemetery i Chicago, i närheten av gravarna efter Eugene Dennis, Bill Haywood, Emma Goldman och Haymarketmartyrerna.
Eftermäle
Joe Hills sång Rebel Girl inspirerades av Flynn.[11]
Flynns tal vid hennes rättegång 1952 listas som nummer 87 i American Rhetorics 100 bästa tal från 1900-talet.[12][13]
Flynns självbiografi I Speak My Own Piece: Autobiography of “The Rebel Girl” publicerades 1955.[14]
En fiktiv version av Flynn avbildas i John Updikes roman In the Beauty of the Lilies där hon sägs ha haft en affär med anarkisten Carlo Tresca. Det stöds av Flynns brev och memoarer.
Källor
- Encyclopædia Britannica (2014)