François Andrieux

François Jean Stanislas Andrieux, född 6 maj 1759 och död 10 maj 1833, var en fransk diktare.

François Andrieux
François Andrieux, 1820.
Född	François Guillaume Jean Stanislas Andrieux 6 maj 1759 (ej angiven kalender, antar gregoriansk)[1][2][3] Strasbourg[2][4][5]
Död	10 maj 1833 (ej angiven kalender, antar gregoriansk)[1][2][3] (74 år) Paris gamla tionde arrondissement[2][4], Frankrike
Begravd	Père-Lachaise[6]
Medborgare i	Frankrike[7]
Utbildad vid	Collège du Cardinal-Lemoine
Sysselsättning	Politiker[2], advokat[2], domare[2], poet, författare[2][8], dramatiker[2], professor[9], artist
Befattning
Ledamot av Femhundrarådet, Seine Stol nummer 38 i Franska akademien (1803–1833) Ständig sekreterare i Franska akademien (1829–1833)
Arbetsgivare	Collège de France (1814–1833)
Politiskt parti
Gironden
Namnteckning
Redigera Wikidata

Andrieux blev professor i litteratur vid École polytechnique 1804, senare vid Collège de France, var sekreterare vid franska akademin från 1819 till sin död. Helt och hållet 1700-talsmänniska i Voltaires anda, bekämpade han den romantiska skolan och kritiserade i sina föreläsningar bland annat dess beundran för Shakespeare. Bland hans diktverk märks lustspel som Les étourdis, ou le mort supposé och eleganta versberättelser som Le meunier de Sans-Souci, La promenade de Fénelon, Le procès du sénat de Capoue. 1818-23 utgav Andrieux i fyra band sina Oeuvres.