HD 114613
HD 114613 är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Kentauren. Den har en skenbar magnitud av ca 4,85[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 48,4[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 67 ljusår (ca 21 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -11 km/s.[4]
| HD 114613 | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Kentauren |
| Rektascension | 13t 12m 03,19 s[1] |
| Deklination | -37° 48′ 10,89 ″[1] |
| Skenbar magnitud () | +4,852 ± 0,011 (V)[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | G4 IV[3] |
| B–V | +0,659 ± 0,020[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -11,2 ± 1,26[4] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -381,72 ± 0,31[1] mas/år Dek.: +45,75 ± 0,20[1] mas/år |
| Avstånd | 67,4 ± 0,4 lå (20,7 ± 0,1 pc) |
| Absolut magnitud () | +3,29[5] |
| Detaljer | |
| Massa | 1,25 ± 0,03[6] M☉ |
| Radie | 2,01 ± 0,06[6] R☉ |
| Luminositet | 4,057 ± 0,014[7] L☉ |
| Temperatur | 5 729 ± 17[7] K |
| Metallicitet | 0,19 ± 0,01 (Fe/H)[7] dex |
| Vinkelhastighet | 2,4 ± 0,5[8] km/s |
| Ålder | 5,20 ± 0,24[6] miljarder år |
| Andra beteckningar | |
| CD-37 8437, CPD-37 5523, FK5 3051, GJ 501.2, GJ 9432, HD 114613, HIC 64408, HIP 64408, HR 4979, IRAS 13092-3732, 2MASS J13120320-3748110, NLTT 33201, PLX 3011, PPM 291096, 1RXS J131203.4-374803, SAO 204227, TD1 16690, TYC 7774-1925-1, uvby98 100114613, Gaia DR2 6141742283401003264 [9] | |
Egenskaper
HD 114613 är en gul till vit underjättestjärna av spektralklass G4 IV.[3] Den har en massa som är ca 1,3[6] solmassor, en radie som är ca 2[6] solradier och har ca 4 gånger solens utstrålning av energi[7] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 5 700 K.[7]
HD 114613 har en magnetisk cykel med en period på 897 ± 61 dygn, ungefär fyra och en halv gånger kortare än solens magnetiska cykel och en av de kortaste magnetiska cyklerna som är kända.[7]
HD 114613 var ett av de 37 målen för den första planetsökningen baserad på radiell hastighet på södra halvklotet, ESO-CES-undersökningen, som pågick mellan 1992 och 1998.[10] Denna undersökning upptäckte inte någon följeslagare med flera jupitermassor ut till några AE. En utvidgning av denna undersökning till HARPS-spektrografen gav ytterligare begränsningar, vilket tyder på att det inte finns några exoplaneter i Jupiters storlek ut till ca 5 AE.[11]
Planetsystem
Wittenmyer et al. (2014) fann att HD 114613 visar en måttlig amplitudvariation i sin radiella hastighet med en period av 10,5 år, vilket tyder på en följeslagare med lång omloppsperiod.[12] Den radiella hastighetens halvamputitud av 5,5 m/s kan kopplas till en planet med en minimal massa av omkring en halv jupitermassa. Planeten har en medelstor excentricitet på 0,25, vilket betyder att den kan betraktas som en Jupiteranalog.
(AE) | (d) | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
Se även
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HD 114613, 3 juli 2021.