HD 114837 är en misstänkt dubbelstjärna[7][3] belägen i den södra delen av stjärnbilden Kentauren. Den har en skenbar magnitud av ca 4,90[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 55,0[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 59 ljusår (ca 18 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -64 km/s[5] och kommer att ligga som närmast solen på ett avstånd av 21,8 ljusår om ca 240 000 år.[12]

HD 114837
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildKentauren
Rektascension13t 14m 15,14594 s[1]
Deklination-59° 06′ 11,6528 ″[1]
Skenbar magnitud ()+4,90 (V)[2] + 10,2[3]
Stjärntyp
SpektraltypF6 V Fe-0.4[4]
B–V+0,489 ± 0,020[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-64,0 ± 0,3[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -249,254[1] mas/år
Dek.: -153,256[1] mas/år
Parallax ()55,0143 ± 0,2644[1]
Avstånd59,3 ± 0,3  (18,18 ± 0,09 pc)
Absolut magnitud ()+3,73[6]
Detaljer
Massa1,14[7] M
Radie1,3[8] R
Luminositet3,12[2] L
Temperatur6 246 ± 80[9] K
Metallicitet-0,27 (Fe/H)[9] dex
Vinkelhastighet8,8 ± 3,0[6] km/s
Ålder3,40[9] miljarder år
Andra beteckningar
AKARI-IRC-V1, J1314147-590611, CCDM J13142-5906A, CD-58 4940, CPD-58 4740, DENIS J131415.1-590610, DENIS J131415.1-590612, GJ 503, GSC 08661-02282, HD 114837, HIC 64583, HIP 64583, HR 4989, IRAS 13111-5850, 2MASS J13141513-5906114, NLTT 33318, PLX 3017, PPM 341714, SAO 240666, TD1 16699, TYC 8661-2282-1, UCAC3 62-248761, uvby98 100114837, WDS J13143-5906A, WISEA J131414.85-590612.9, WISE J131414.84-590612.6, Gaia DR2 6062166950455775232 [10][11]

Egenskaper

Primärstjärnan HD 114837 A är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass F6 V Fe-0.4.[4] med ett lätt underskott av järn i dess spektrum. Den har en massa som är ca 1,1[7] solmassor, en radie som är ca 1,3[8] solradier och har ca 3 gånger solens utstrålning av energi[2] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 6 300 K.[9]

HD 114837 A har en förmodad följeslagare av skenbar magnitud 10,2 med gemensam egenrörelse och med en vinkelseparation på 4,2 bågsekunder, år 2014.[3]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HD 114837, 4 juli 2021.

Noter

Externa länkar