Hajmalar
Hajmalarna (Pangasiidae) är en familj malartade fiskar som lever i sötvatten och bräckt vatten i södra Asien; från Pakistan till Borneo.[1] Familjen innehåller runt 30 arter, däribland den hotade mekongjättemalen, en av de största sötvattenfiskar som beskrivits.[1]
| Hajmalar Stratigrafisk utbredning: Miocen - Nutid | |
 Pangasius hypophthalmus | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Överklass | Benfiskar Osteichthyes |
| Klass | Strålfeniga fiskar Actinopterygii |
| Ordning | Malartade fiskar Siluriformes |
| Familj | Hajmalar Pangasiidae |
| Vetenskapligt namn | |
| § Pangasiidae | |
| Auktor | Bleeker, 1858 |
| Utbredning | |
 | |
| Genera | |
| |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Även om hajmalarna utgör en naturlig grupp, så visar flera studier att den troligen är invävd i Schilbeidae, och borde i så fall inte räknas som en egen familj.[2]
Det finns två fossila arter av hajmalar beskrivna: Cetopangasius chaetobranchus och Pangasius indicus. P. indicus har uppgetts härstamma från eocen, men detta är ifrågasatt. Den äldsta tillförlitliga dateringen av fossil är av C. chaetobranchus som härrör från miocen.[2]
Ryggfenan är placerad långt fram nära huvudet och är ofta hög och trekantig; påminnande om ryggfenan på en haj vilket givit familjen dess namn. Stjärtfenan är ganska lång, med 26-46 strålar. Arterna har vanligen två par skäggtömmar; men den vuxna mekongjättemalen har bara ett par[citat från källa efterfrågat]. Kroppen är sammantryckt och det finns en liten fettfena.[1]
Källor
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från engelskspråkiga Wikipedia.