Hans Alfredson

Bakgrund

Hans Alfredson föddes i Malmö^[1] som son till annonschefen Folke Alfredson (1900–1946) och Aina Eriksson (1905–1996). När han var sju år gammal flyttade familjen till Helsingborg.^[6] Alfredson gick på S:t Jörgens skola i norra Helsingborg och bodde inte långt ifrån Pålsjö skog, på Karl X Gustavs gata 65 på Tågaborg. Hans Alfredson tog studentexamen vid Hälsingborgs högre allmänna läroverk för gossar (Gossläroverket) i Helsingborg.

Tidig karriär, Svenska Ord

Alfredson debuterade 1948 som skribent på Helsingborgs-Posten, där han bland annat skrev filmrecensioner under signaturen "Simson". Han studerade samtidigt vid Lunds universitet och medverkade i studentlivet, bland annat i studentspex där han var en av skaparna av spexet Djingis Khan samt som chefredaktör för studenttidningen Lundagård. Studierna avslutade med en fil. kand.-examen 1956, och direkt började han på dåvarande Radiotjänst. Han fick inledningsvis en provanställning i Stockholm, efter att han känt sig "snuvad på ett vikariat" på Radiotjänst i Malmö.^[7] Vid Radiotjänst producerade han bland annat Sveriges bilradio. En av de personer han där träffade på och samarbetade med var Tage Danielsson. Tillsammans gick de under benämningen Hasse och Tage och 1961 bildade de nöjesföretaget AB Svenska Ord. De producerade revyer och filmer, och gav ut skivor på etiketten Svenska Ljud, och deras samarbete är en del av svensk humor- och teaterhistoria.^[8] Efter Danielssons död 1985 samarbetade Alfredson med bland andra Povel Ramel (Tingel Tangel på Tyrol 1989–1990), Gunnar Hellström (Solskenspojkarna 1996) samt Peter Dalle och Tina Ahlin (Prins Korv under taket 1999).

Alfredson gjorde sina första revysketcher tillsammans med Martin Ljung ("Guben i låddan", 1960, i revyn Karl Gerhards Jubelsommar). Han gjorde sig känd för sin improvisationsförmåga som han bland annat visade upp i Lindeman-intervjuerna i revyerna Gröna Hund, Gula Hund, Lådan och Under dubbelgöken.^[9] Denna snabbtänkthet utnyttjade han även senare i radioprogrammet På minuten.

Egna projekt

På 1970-talet kom Alfredson att arbeta med allvarligare, mer svartsynta projekt, där ett exempel är filmen Den enfaldige mördaren (1982) som bygger på ett kapitel i hans bok En ond man. Han visade även intresse för kriminalgenren, bland annat med samlingen av deckargåtor i novellsamlingen Lagens långa näsa (1983). En av dessa kriminalnoveller gav uppslaget till thrillern Falsk som vatten (1985).

Bakom hans framgångar som humorist och underhållare låg en klar vänstermoralistisk linje och ett engagemang i politiska ämnen, som också visade sig i hans arbete för Amnesty och mot kärnkraft, miljöförstöring, fascism och främlingsfientlighet. Romanen Attentatet i Pålsjö skog (1996) är en kontrafaktisk berättelse om hur det kunde ha gått om Hitlers Tyskland hade anfallit Sverige under andra världskriget, med tydlig adress mot nynazismen.^[10] Han var även aktiv i kampanjen Artister mot nazister.

Bland Alfredsons bestående bidrag till svenskt kulturliv kan särskilt nämnas hans insatser som barnviseförfattare ("Blommig falukorv", "Styrman Karlssons äventyr med porslinspjäsen" med flera), som dramatisk skådespelare (till exempel i Ingmar Bergmans Skammen och Jan Troells Utvandrarna), som pjäsförfattare och regissör på Dramaten från 1983 och som chef för Skansen i Stockholm 1992–1994.

Dessutom gjorde Alfredson även illustrationer och scenografin till många av Svenska Ords och sina egna teaterproduktioner. Alfredson mottog 1987 det då nyinstiftade Tage Danielsson-priset, promoverades till hedersdoktor vid Lunds universitet 1992 och utnämndes 1981 till Årets skåning. Han ansvarade för utformandet av den svenska paviljongen vid världsutställningen i Sevilla 1992. Då Alfredson utnämndes till hedersledamot inom Akademiska Föreningen i Lund 1986, instiftades på hans initiativ Nasoteket, där han själv är avbildad som näsa nr 1.

Senare år

Det var under Alfredsons tid som Skansenchef som Nika och Shiva, elefanterna på Skansen, skänktes till en djurpark i England, trots att elefanthuset där var hälften så stort som Skansens. Avvecklingen av Skansens elefanter är beskriven i Ian Wachtmeisters bok Sotarna, utgiven 2014.

År 2008 startade Alfredson och Svenska Ljud ett ljudboksförlag tillsammans med Frekvens Produktion. Bolaget inriktar sig på att ge ut litterära klassiska verk. Alfredson har själv läst in flera av titlarna, såsom Det går an, Brev från min kvarn och Huckleberry Finn. Alfredson medverkade 2014 på albumversionen av Glada Hudik-teaterns uppsättning av Trollkarlen från Oz, med låten Hundens bästa vän, skriven av Salem Al Fakir och Pontus De Wolfe.

Familj

Hans Alfredson var från 1956 gift med Gunilla Olsson (född 1933),^[11] och är far till regissörerna Daniel och Tomas Alfredson.^[12] Sonen Mats omkom 1967, vid fem års ålder, i en elolycka, och därefter adopterades dottern Sofi (född 1968), gift Landström.^[13][14][15] Hans Alfredson är begravd på Lidingö kyrkogård.^[16]

Hans Alfredsons verksamhet som komiker blev mycket uppmärksammad. Detta gällde inte minst samarbetena med Tage Danielsson på scen, radio och film under 1960- och 1970-talen. Deras produktioner förnyade revygenren, och Alfredsons improvisationsteknik och förkärlek för ordlekar – inte minst som Lindeman – har präglat publikens bild av honom.^[17] På senare år gjorde han viktiga insatser även som författare och genom politiska ställningstaganden. Hans båda söner har fortsatt familjen Alfredsons filmverksamhet med internationellt uppmärksammade produktioner.

Alfredsons verksamhet i olika medier, och betydelse för svensk humor, ledde till att han fick motta ett antal olika kulturella pris och utmärkelser. Här listas några av de mer framträdande:

Hasse Alfredson finns även förevigad i skulpturen Humor skapad 1967 av K. G. Bejemark. Skulpturen visar en gatuarbetare med Alfredsons anletsdrag som tittar fram ur en manlucka i gatan (ursprungligen Hamngatan i Stockholm och sedan 2011 på Södermalmstorg). Alltsammans är avspärrat med "Parkförvaltningens" gul-röda bockar, som är en del av konstverket. Bejemark ville genom skulpturen, som han bekostade själv, hylla Alfredson efter att denne 1967 utsetts till Sveriges roligaste person i en pristävling, anordnad av veckotidningen Bildjournalen.^[20]

Som regissör och manusförfattare i urval

• 1960 – 16 år (TV-serie)
• 1973 – Kvartetten som sprängdes (TV-serie)
• 1975 – Ägget är löst!
• 1980 – Räkan från Maxim (TV-serie) (pjäs av Georges Feydeau)
• 1982 – Den enfaldige mördaren
• 1983 – P&B
• 1985 – Falsk som vatten
• 1987 – Jim och piraterna Blom
• 1988 – Vargens tid
• 1988 – Familjen Schedblad (TV-serie) (medregi: Tomas Alfredson)
• 1990 – Tingel tangel (TV-serie) (TV-film, medregi: Mikael Ekman)
• 1996 – 90 minuter 90-tal (episoden Älvakungen dyker upp)
• 1998 – När karusellerna sover (TV-serie) (manus: Hasse Alfredson, regi: Arne Lifmark)

Manus i samarbete med Tage Danielsson

Samtliga med regi av Tage Danielsson.

• 1964 – Svenska bilder
• 1965 – Att angöra en brygga
• 1968 – I huvet på en gammal gubbe
• 1971 – Äppelkriget
• 1978 – Picassos äventyr

Roller

Övrigt

• 1981 – Tuppen (idégivare)

Regi (urval)

Roller (i urval)

Scenografi

Dramatik

• 1954 – Karnevalsspexet Djingis Khan, medförfattare
• 1969 – Spader, Madame! eller Lugubert sa Schubert av Hans Alfredson och Tage Danielsson (även regi), Oscarsteatern^[24]
• 1984 – Klacksparkar ur min bokhylla
• 1987 – En liten ö i havet efter Halldór Laxness roman Atomstationen. För Dramaten.
• 1990 – Nilsson & Olsson eller Lämmeleffekten, Dramaten
• 1992 – Dödgrävaren, Dramaten
• 2001 – En ryss, en ryss, en ryss och Bellman på Elverket, Dramaten.
• 2001 – Å ena sidan... tillsammans med Peter Dalle för Elverket, Dramaten.
• 2002 – Lille Ronny – melodram på Maximteatern i Stockholm

Översättningar (i urval)

• Jeppe på berget (Jeppe paa Bierget) av Ludvig Holberg
• Påklädaren (The Dresser) av Ronald Harwood
• Hårda bud (The Lying Kind) av Anthony Neilson
• 1996 – Solskenspojkarna av Neil Simon, regi Hans Klinga, Intiman^[26]
• 1998 – Guys and Dolls av Frank Loesser, Joe Swerling och Abe Burrows, regi Hans Marklund, Oscarsteatern^[28]
• Tartuffe av Molière
• Misantropen av Molière

• 1965 – Hans Alfredson sjunger Blommig falukorv och andra visor för barn (CD 1996)
• 1968 – Varför är det så ont om Q? (CD 1996)

Noter

Webbkällor

• Rydén, Per & Åhlander, Lars. ”Hans Alfredson”. ne.se. http://www.ne.se/lang/hans-alfredson. 
• Alfredson, Hans F i Vem är det 2001
• Hasse Alfredsson på Svensk underhållningsmusik, revyer och film 1900–1960
• Sveriges Television samlingssida om Hans Alfredson med länkar till Öppet Arkiv, https://web.archive.org/web/20191016080659/https://www.svtplay.se/genre/hans-alfredson

• Hans Alfredsons rörliga bilder av Karin Moberg. Discantus, 1998. Om de 6 långfilmer som Alfredson regisserat.
• Hasse & Tage Svenska Ord & Co Saga & Sanning av Staffan Schöier & Stefan Wermelin. Bonnier, 2005.
• Hasse & Tage och deras Svenska Ord av Göran Tonström. ICA bokförlag, 1995.
• Hasse Alfredson : En sån där farbror som ritar och berättar av Kalle Lind, bokförlaget Forum, ISBN 9789137154206

• Wikimedia Commons har media som rör Hans Alfredson.
  Bilder & media
• Hans Alfredson på Internet Movie Database (engelska)
• En liten lista över kända lindemän
• Hans Alfredson på Svensk Filmdatabas
• Hans Alfredson i Libris