Hjo–Stenstorps Järnväg

smalspårig järnväg i Skaraborgs län

Hjo–Stenstorps Järnväg (HSJ) var en smalspårig järnväg i Skaraborgs län mellan Stenstorp vid Västra stambanan och Hjo vid Vättern. En sidobana gick till Tidaholm. Järnvägen är nedlagd, och spåren revs upp 1968.

Hjo–Stenstorps Järnväg
Kavlås station .jpg
Kavlås station.
Allmänt
PlatsVästergötland
SträckaHjo–Stenstorp
Svensbro–Tidaholm
Anslutande linjerVästra stambanan
Lidköping–Skara–Stenstorps Järnväg
Tidaholms Järnväg
Organisation
Invigd1873
Nedlagd1967
ÄgareHSJ
Svenska Staten från 1948
Tekniska fakta
Längd54,5 kilometer
Antal spår1
Spårvidd891 millimeter (smalspår)
Största lutning16,67 
Minsta kurvradie300 m
Högsta hastighet40–50 km/h
Data från www.hsj.se[1]
Linjekarta
Transverse water
Vätternhamn
Unknown BSicon "exKBHFa"
39Hjo station1873
Unknown BSicon "exBST"
38Nolängen
Unknown BSicon "exHST"
35Grebban
Unknown BSicon "exHST"
33MullsjödalMullsjöbadet
Unknown BSicon "exBHF"
31Mofalla station1873
Unknown BSicon "exBHF"
29Styrshult1876
Unknown BSicon "exBST"
25Korsberga tegelbruk
Unknown BSicon "exBHF"
25Korsberga station1873
Unknown BSicon "exHST"
23Yan1948
Unknown BSicon "exBHF"
21Blikstorps station1873
Unknown BSicon "exBHF"
19Fridene station1873
Unknown BSicon "exHST"
17Orleka1930-talet
Unknown BSicon "exHST"
14Edåsa1930-talet
Unknown BSicon "exBHF"
12Vretens station1873
Unknown BSicon "exABZg+l"Unknown BSicon "exSTR+r"
Unknown BSicon "exBHF"Unknown BSicon "exSTR"
9Svensbro station1873
Unknown BSicon "exSTR"Unknown BSicon "exHST"
11Ljunghem1931
Unknown BSicon "exSTR"Unknown BSicon "exBHF"
14Kavlås station1874
Unknown BSicon "exSTR"Unknown BSicon "exHST"
16Kavlås bruket1874?
Unknown BSicon "exSTR"Unknown BSicon "exHST"
17Övertorps hållplats1874
Unknown BSicon "exSTR"Unknown BSicon "exBHF"
18Ekedalens station1874
Unknown BSicon "exSTR"Unknown BSicon "exHST"
Åsen1930-talet
Unknown BSicon "exSTR"Unknown BSicon "exHST"
21Acklinga1876
Unknown BSicon "exSTR"Unknown BSicon "exHST"
Täppanca 1940
Unknown BSicon "exSTR"Unknown BSicon "exHST"
Nyled1930-talet
Unknown BSicon "exSTR"Unknown BSicon "exKBHFe"
25Tidaholms station1876
Unknown BSicon "exSTR"Unknown BSicon "exKBHFa"
Tidaholm1906
Unknown BSicon "exSTR"Unknown BSicon "exSTRl"
Tidaholms Järnväg
Unknown BSicon "exSTRl"Unknown BSicon "exSTR+r"
Unknown BSicon "exHST"
9Svensbro vaktstuga1950-talet
Unknown BSicon "exHST"
8Storskogen1940
Unknown BSicon "exBHF"
5Dala station1873
Unknown BSicon "exHST"
3Bredegården1920-talet
Straight trackUnknown BSicon "exSTR"
Västra stambananSkövde
Unknown BSicon "XBHF-L"Unknown BSicon "exXBHF-R"
0Stenstorps station
Unknown BSicon "eKRZ"Unknown BSicon "exSTRr"
Lidköping–Skara–Stenstorps Järnväg[2][3]
Straight track
Västra stambananFalköping
Källor[1][4]
Lok nr 9 Wreten, tillverkat 1906 av Nydqvist & Holm, och S/S Trafik i Hjo hamn
Tåg, med lok tillverkat av Orenstein & Koppel i Berlin 1937, på rest av stickspåret till den centrala hamnpiren i Hjo hamn
Åsens banvaktstuga vid Skövdevägen i Hjo
Banvallen åt öster från i närheten av korsningen med Skövdevägen. Till vänster fabriksvägg på Josef Kihlberg AB:s anläggning.

Historik

Västra stambanans framdragning 1858 till Falköping, och 1859 till Töreboda, ledde till stora förändringar av gods- och passagerartrafiken i bygden. De städer och industrier som inte låg utmed stambanan, kom snabbt att inse nödvändigheten att planera sina förbindelser så att kontakt med stambanan lätt kunde nås, allra helst med järnväg. Hjo såg stadens betydelse som hamnstad krympa. Flera av de personer som hade propagerat för att dra stambanan öster om Billingen växlade nu uppfattning till att få tillstånd anslutande linjer till stambanan. De var greve Gustaf SparreAlmnäs gård, greve Gösta Posse på Vreten och friherre Fredrik von Essen på Kavlås. Dessa engagerade sig nu i järnvägsfrågan. Intresset var också stort bland andra boende i Hjo och i trakterna däromkring.

Hjo–Stenstorps järnvägsaktiebolag bildades 1871 med aktier tecknade för 360 675 kronor av bland annat Hjo stad och Vulcan tändsticksfabrik i Tidaholm. År 1872 erhölls koncession och ett statligt lån på 240 000 kronor för sträckan Stenstorp–Hjo.[5] Bygget utfördes av järnvägsbyggaren Anders Wallenius, som hade gett kostnadsförslag på banbyggandet samt på fem stationshus. Kontrollant för bygget var kaptenen Anton Ludvig Djurson vid Kungl. Väg- och Vattenbyggnadskåren. Den 39 kilometer långa banan invigdes den 13 november 1873 och hade kostat 570 675 kronor jämför med den beräknade kostnaden på 575 000  kronor inklusive lok, vagnar med mera.[6] Koncessionen för bibanan från Svensbro station till kalkbruket vid Ekedalen erhölls 1874 och den 7 kilometer långa banan var färdig samma år. Den 7 kilometer låga fortsättningen till Tidaholm fick koncession 1875 och den 30 juni 1876 öppnades bandelen för trafik. Kostnaden för delen Svensbro–Tidaholm var 210 000 kronor.

Banan var den första länken av betydelse i smalspårsnätet i Västergötland. Lidköping–Skara–Stenstorps Järnväg anslöt i Stenstorp 1874. Banan hade beräknats för 2 fot och 7 decimaltum (802 millimeter), men det ändrades till 3 fot (891 millimeter), som blev den vanligaste smalspåriga spårvidden i Sverige. Bolaget, med huvudsäte i Hjo, fick också tillgång till den nybyggda Hjo hamn från 1874 och 50 år framåt.[7] Från hamnen fanns ångbåtsförbindelse med Hästholmen i Östergötland.

År 1874 inköptes ett lok från Storbritannien.[8]

Banan förbättrades under de första 40 åren och restiden gick från sex timmar med lunchuppehåll i Svensbro ned till under två timmar mellan Hjo och Stenstorp. Ekonomin under de första tjugo åren var mycket svag, men med hjälp av en ny verkställande direktör blev de följande trettio betydligt bättre. Godstrafiken bestod till en stor del av kalktransporter och transporter till och från Tidaholms tändsticksfabrik.

Tidaholm fick en normalspårig anslutning till Södra stambanan,[9] via Tidaholms Järnväg (TJ) 1906. Mellan 1929 och 1939, då TJ köptes av staten, samförvaltades HSJ och TJ med kontor i Tidaholm. HSJ behöll kontoret i Tidaholm fram till 1948, då HSJ köptes av staten och införlivades i dåvarande Statens Järnvägar (SJ).

Trafiken till Tidaholm från Svensbro lades ned ned 1956, då kalktransporten hade upphört. Persontrafiken upphörde mellan Stenstorp och Hjo 1961. Sträckan lades ned av SJ 1967 och rälsen var uppriven 1968.[10] Det enda som finns kvar är några spår i hamnen, medan delar av banvallen har byggts om till motorfordons- eller cykelväg.[11]

Stationer

---

Rullande material

Ånglok, motorvagnar och rälsbussar vid HSJ[12]
Ånglok
HSJ nrNamnLevereratAvyttratÖdeTillverkareAxelföljd
1Carl IX "Lelle Karl"18731892Sålt till HellekisKristinehamns Mekaniska WerkstadB1
2Alexis Sparre "Sparren"18731919Sålt till Ödegårdens kalkbrukKristinehamns Mekaniska WerkstadC1
3/1Tidaholm18741883Sålt till Skyllbergs brukHenry Hughes and Company, Loughborough, EnglandC
3/2 (5/1)Nyhammar/Tidaholm18771902Sålt till Mönsterås–Åseda JärnvägKristinehamns Mekaniska Werkstad
4F.U. von Essen18751902Sålt till Skövde–Axvalls JärnvägKristinehamns Mekaniska WerkstadC1
5/2Guldkroken18841938SåltNOHABC
6Gösta Posse18921946Sålt till Uddeholms ABNOHAB1C
7Hjo18981929SkrotadKristinehamns Mekaniska WerkstadC
8Kaflås19021956SkrotadNOHAB1C
9Wreten19061952SkrotadNOHAB1B
10Ej namngivet19141960SkrotadNOHAB1C1
11Ej namngivet19231963SkrotadHenschel, Kassel Tyskland1C1
Motorvagn
HSJ nrLitteraLevereratAvyttratÖdeTillverkareAxelföljd
71931Kalmar Verkstad
15Xfo19381958SkrotadDEVA i Västerås
Rälsbuss
HSJ nrLittera SJLevereratAvyttratÖdeTillverkareAxelföljd
16Yo1p19401962SkrotadHilding Carlssons Mekaniska Verkstad Umeå
17Yo1p19411958SkrotadHilding Carlssons Mekaniska Verkstad Umeå
18UDFo3p19411964SkrotadHilding Carlssons Mekaniska Verkstad Umeå
19UCFo7p19411961SkrotadHilding Carlssons Mekaniska Verkstad Umeå
20Yo1p19431962SkrotadHilding Carlssons Mekaniska Verkstad Umeå
Vagnar vid HSJ[13]
ÅrGodsvagnarPostvagnarPersonvagnar
18736519
1877106110
1892147110
1925263412 ( 5 boggi)
1947128-7 (inkl post)

Personal

1873 uppgick personalstyrkan till 35 ordinarie, 2 extraanställda och 3 verkstadspersonal, totalt 40 personer. 1924 hade man ökat till 50 ordinarie, 18 extraanställda, 13 verkstadspersonal och 30 banarbetare, totalt 111 personer. Året för förstatligandet var personalstyrkan 47 ordinarie, 3 extraanställda, 14 verkstadspersonal och 10 banarbetare, totalt 74 personer.[14]

Ordförande HSJ[14]
Gösta Posse1872 - 1888
Reinhold von Essen1888 - 1899
Nils  Posse1900 - 1919
Hjalmar Nobel1920 - 1921
Helmer Sjöstedt1922 - 1935
Valdemar Lindahl1935-1/7 1948
Verkställande direktörer.[14]  
Gustav Sparre1872 - 1879
Fredrik von Essen1879 - 1888
Carl Wennberg1888 - 1897
Helmer Sjöstedt1897 - 1900
Nils Posse1900 - 1919
Helmer Sjöstedt1920
Gustav Posse1920-1/7 1948

Externa länkar

Källor

Noter