Illegal invandring
Illegal invandring är en benämning på företeelsen där människor migrerar till ett annat land i strid med dess gällande rätt.[1] En person som vistas i ett land utan giltigt tillstånd eller rättslig status kallas papperslös eller irreguljär migrant.[2][3]
Illegal invandring ska inte sammanblandas med illegal inresa och avsaknad av visering. En papperslös person kan ha haft rätt att resa in i och upprätthålla sig i landet men att detta tillstånd sedan upphört utan att personen lämnat landet.[4] Begreppet papperslös ska i sin tur inte sammanblandas med en person som saknar legitimationshandling. Exempelvis en asylsökande utan pass har rätt att vistas i det nya landet och är således inte papperslös. Detsamma gäller en person som fått avslag på sin asylansökan men som på grund av verkställighetshinder inte kan tvångsavvisas.
I många länder är tillvaron för papperslösa mycket utsatt då de ofta saknar möjlighet att arbeta legalt och tillgång till samhällsservice.[5] Papperslösa erkänns dock folkrättsligt vissa rättigheter såsom att papperslösa barn ska erbjudas skola och sjukvård.[6][7] Enligt vissa tolkningar av folkrätten ger den även alla papperslösa rätt till akutsjukvård.[8][7][2]
I världen
FN beräknade 2013 att det fanns ungefär 30–40 miljoner irreguljära migranter i världen, varav 1,9–3,8 miljoner beräknades befinna sig i EU. Det sammanlagda antalet irreguljära migranter motsvarade mellan 15 och 20% av världens migranter.[9]
I vissa länder utgör papperslösa en väsentlig del av befolkningen. I Spanien uppskattades gruppen år 2006 till mellan 300 000 och 800 000 personer.[10] Enligt PEW Research Center uppgick antalet utlänningar utan uppehållstillstånd i USA till 10,5 miljoner individer år 2017.[11]
I Norge
Politiets utlendingsenhet (PU) hade år 2014 registrerat 14 000 personer som olovligt uppehöll sig Norge varav 5000 satt i asylmottagningsenheter. Många av dem var asylsökare som fått avslag och 550 av dem dömda brottslingar som skulle ha blivit utvisade.[12] År 2017 drogs i en rapport författad av Oxford Research på uppdrag av Utlendingsdirektoratet slutsatsen att mellan 18 000 och 56 000 personer befann sig olovligen i Norge.[13]
I Sverige
Personer som vistas i Sverige i mer än tre månader ska ha uppehållstillstånd om inte visering har beviljats för längre tid. Kravet gäller inte för svenska medborgare eller medborgare i annat EES-land. Speciella regler gäller också för personer som har ansökt om asyl enligt utlänningslagen 4 kap. 1-2 §§. Så länge asylansökan inte är avgjord har de rätt att vistas i Sverige utan uppehållstillstånd. Att vistas illegalt i landet är i Sverige en kriminaliserad handling.[14][15]
Omfattning
Det saknas pålitlig statistik över antalet personer som olovligen uppehåller sig i Sverige. Utredningen om vård för papperslösa m.fl. 2011 antog att det fanns som mest 35 000 i hela landet.[16] År 2018 uppskattades 50 000 papperslösa finnas i landet, med en prognos om ytterligare 42 000 fram till 2022.[17] År 2023 uppskattades mellan 50 000 och 100 000 vara papperslösa.[18]
Livssituation
Personer som vistas i Sverige utan tillstånd lever ofta i en utsatt situation, utan tillgång till egen bostad, utbildning och vissa andra samhällsfunktioner. Då de även är utestängda från den normala arbetsmarknaden försörjer sig många genom svartjobb där de ofta utnyttjas med låga löner och i övrigt dåliga arbetsvillkor.[19] Enligt Skatteverket 2023 är det många av dessa papperslösa som själva tror sig betala skatt för lönen.[18] En papperslös som klagar på arbetsförhållanden riskerar att bli av med jobbet eller utvisad till sitt hemland.[20] Möjligheten att få subventionerad sjukvård kan vara förknippad med en risk att bli angiven till polisen, något som 2007 kritiserades av FN:s människorättsråds rapportör Paul Hunt och Röda Korset.[21]
Papperslösa vuxna har alltid rätt till vård som inte kan vänta, exempelvis akutsjukvård, psykiatrisk vård och mödrahälsovård. De har även rätt till en hälsoundersökning.[22] Enskilda landsting kan ibland bevilja ytterligare vård till papperslösa. Enligt DN 2008 gav i praktiken ungefär hälften av landstingen illegala tillgång till skattefinansierad vård på samma premisser som de som har uppehållstillstånd.[23] Papperslösa barn har rätt till samma hälso- och sjukvård samt tandvård som permanent bosatta i Sverige.[24]
Barn som är papperslösa har rätt till bostad, men eftersom Socialtjänsten är skyldig att meddela adressen till myndigheter i Sverige hålls många gömda istället.[18]
Sedan den 1 juli 2013 har barn som är papperslösa rätt att gå i skolan i Sverige. Det omfattar utbildning i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola och sameskola. Om utbildningen påbörjas innan barnet har fyllt 18 år gäller rätten även gymnasieskola och gymnasiesärskola.[25]
Inre utlänningskontroll
Polismyndigheten kontrollerar enskildas rätt att vistas i Sverige. Det får inte ske enbart på grund av utseende, språk eller namn utan ska ske i samband med t.ex. frihetsberövande, brottsutredning, trafikkontroll eller ordningsbrott. Polisen har rätt och skyldighet att fastställa identitet på brottsmisstänkta och då avslöjas illegala invandrare. Utan brottsmisstanke får polisen inte kontrollera identitet, med vissa undantag, såsom att man kan kontrollera bilförares körkortsinnehav eller att tullen vid gränsen har fri rätt att kontrollera personer (även om de formellt inte får gå på hudfärg).[källa behövs]
Kontroller sker i enlighet med ett regleringsbrev från Justitiedepartementet i vilket polisen ges i uppdrag att effektivisera genomförandet av beslutade utvisningar.[26]