Kosmologisk dekad

En kosmologisk dekad (CÐ) är en kosmologisk tidsperiod där varje dekad innebär en tiofaldigt längre tidsperiod än föregående förflutna tid med början vid Big Bang. CÐ är en logaritmisk skala och kan mätas i sekunder eller år. På samma sätt som begreppen ljusår och parsek används för att praktiskt och kompakt beskriva mycket stora måttenheter, används CÐ för att beskriva mycket långa tidsperioder.

Uttryckt som log(CÐ/sekund), upptar CÐ 1 tiden från 10 sekunder efter tideräkningens början till 99 sekunder. CÐ 100 upptar tiden 10¹⁰⁰ till 10¹⁰¹ sekunder.

Uttryckt i som log(CÐ/år) delas universums tidsflöde upp i fem åldrar eller epoker:

Kosmologiska epoker
Epok	CÐ	Ålder i år	Process
Urtid	−50 till +5	0 - 10⁶ år	Tiden från en plancktid efter Big Bang tills universum blev genomskinligt.
Stjärnrika eran	6 till 14	10⁶ - 10¹⁴ år	Ljusstarka stjärnor och galaxer. Vi lever just nu mellan CÐ 10 och 11.
Eran av förfall	15 till 37	10¹⁵ - 10³⁷ år	Stjärnor börjar falla sönder och lysa mindre intensivt. Universum består av stora mängder svarta hål, neutronstjärnor och vita dvärgar. Inga nya stjärnor bildas.
Svarta hål	38 till 99	10³⁸ - 10⁹⁹ år	Endast svarta hål existerar i kosmos. Dessa avdunstar långsamt genom prinicpen om Hawkingstrålning.
Mörka Eran	från 100	10¹⁰⁰ år och framåt	Ingen sammanhängande materia existerar. Ensamma protoner, positroner och andra partiklar avlägsnar sig mer och mer från varandra. Långvågiga fotoner existerar som värme, vilket har gett upphov till uttrycket "universums värmedöd" (eng. "heat death of the universe").

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Cosmological decade, 22 juni 2009.