Kvänska
Kvänska (eget namn: kvääni[1]) är ett utdöende finsk-ugriskt språk som talas i Troms och Finnmarks fylke i Norge.[2] Språkvarieteten har tidigare ansetts vara en dialekt av finskan, och den har ömsesidig begriplighet med denna. Kvänska har stora språkliga likheter med meänkieli.
| Kvänska | |
| kvääni, kainu | |
| Talas i |  Norge |
|---|---|
| Region | Nordnorge |
| Antal talare | 1 500 - 10 000 (2012) |
| Status | utdöende |
| Språkfamilj | Uraliska |
| latinska alfabetet | |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i |  Troms og Finnmark fylke |
| Språkmyndighet | Kainun institutti |
| Språkkoder | |
| ISO 639‐2 | fiu |
| ISO 639‐3 | fkv |
 Regioner där kvänska talas. | |
Lingvistiskt sett utgör kvänskan dialektgruppen Ruija (Finnmark) som ingår i den större gruppen Peräpohjola-dialekter, vilken i sin tur är en västfinsk dialektgrupp.[3]
Språket skrivs med latinska alfabetet.[4]
Fonologi
Konsonanter
| Labial | Dental | Alveolar | Postalveolar | Palatal | Velar | Glottal | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nasal | m | n | ŋ | ||||
| Klusil | p ~ b | t ~ d | k ~ g | ||||
| Frikativ | f ~ v | ð | s | ʃ | h | ||
| Tremulant | r | ||||||
| Lateral | l | ||||||
| Approximant | ʋ | j |
Källa:[5]
Vokaler
| Främre | Bakre | |
|---|---|---|
| Sluten | i | y | u |
| Halvsluten | e | ø | o |
| Öppen | æ | ɑ |
Alla vokaler kan realiseras som både korta och långa.
Källa:[5]
Talare och status
Antalet talare uppskattas till mellan 1 500 och 10 000 (år 2012). Största delen av talarna är över 60 år gamla.[6]
Språkets status har förbättrats snabbt under 2000-talet. Den första romanen på kvänska, Alf Nilsen-Børsskogs Kuosuvaaran takana, kom ut 2004. Den första universitetskursen i kvänska hölls vid Universitetet i Tromsø 2006. Samma år började språket betecknas som kainun kieli, men från 2009 har det kallats kvääni.[7]
Av historiska och politiska skäl erkände Norges riksdag kvänska som minoritetsspråk 2005 i enlighet med Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk.[8]
Kultur- och språkcentra
Kainun institutti (Kvensk institutt) har arbetat sedan 2007, då också Kainun kieliraati ("Kvänska språkrådet") inledde sin verksamhet för att skapa ett normerat kvänskt skriftspråk som grund för undervisning i kvänska.[9] Institutet fungerar också som språkmyndigheten till kvänskan.[10]
I april 2018 meddelande norska regeringen att statsbidrag skulle lämnas för att inrätta tre nya språkcentra för kvänska i Vadsø, Porsangers kommun och Kvænangens kommun[11]
Den kvänsktalande befolkningen har en egen tidning där man skriver på norska, finska och numera även på kvänska: Ruijan Kaiku. Korta radioinslag på kvänska förekommer under bestämda tider.[källa behövs] En förening som främjar kvänskt språk och kultur har funnits sedan 1980-talet.
Situationen för kvänskan har likheter med situationen för meänkieli i Sverige, men Norges regering har en tydligare språkpolitik, vilken tagit sig uttryck i Kommunal- og moderniseringsdepartementets Målrettet plan 2017–2021 – videre innsats for kvensk språk.
Se även
- Lantalainen, benämning på invånare i Sverige som känner sig kopplade till kvänerna