Landsbygdspartiet oberoende
Landsbygdspartiet oberoende (LPo) är ett politiskt parti i Sverige som bildades 2010. Partiet vill värna landsbygdsbefolkningens intressen.[2] Partiet är EU-kritiskt då de anser det blivit en överstatligt och att makten hamnat för långt från folket.[3]
| Landsbygdspartiet oberoende | |
| Förkortning | LPo |
|---|---|
| Land |  Sverige |
| Partiledare | Benneth Thyr |
| Partiordförande | Benneth Thyr |
| Vice partiordförande | André Önnebro |
| Partisekreterare | Marina Cederblad |
| Politisk ideologi | Euroskepticism Decentralisering Agrarianism |
| Färg(er) | Grön |
| Ungdomsförbund | Landsbygdspartiets ungdomsförbund |
| Europaparlamentet[1] | |
| Röstandel | 0,05 % |
| Mandat | 0 / 20 |
| Riksdagen | |
| Röstandel | 0,03 % |
| Mandat | 0 / 349 |
| Regionfullmäktige | |
| Röstandel | 0,03 % |
| Mandat | 0 / 1 720 |
| Kommunfullmäktige | |
| Röstandel | 0,14 % |
| Mandat | 27 / 12 614 |
| Webbplats | |
| www.landsbygdspartiet.org | |
| Svensk politik Politiska partier Val | |
Enligt partiprogrammet ska partiet arbeta för en rättvisare fördelning av de ekonomiska resurserna mellan storstad och landsbygd. Partiet anser att uttag av vinster skatteintäkter genererade av uttag av landsbygdens naturtillgångar, som skog, mineraler och elkraft, ska återföras till de kommuner där de utvinnes.[4]
Landsbygdspartiet hävdar att den för landsbygden skadliga centraliseringspolitik och som skett är den stora orsaken till landsbygdens utarmning. Partiet anser att en viktig del i att återskapa en livskraftig svensk landsbygd är att landsbygdens människor får tillbaka rätten att i demokratisk ordning kunna påverka de politiska besluten som styr utvecklingen i deras närområde.
Partiet vill se en nysatsning på det redan befintliga järnvägssystemet och på Inlandsbanan och anser att det måste finnas en fungerande och väl utbyggd järnväg tillgänglig för hela landets befolkning och näringsliv.
Historik
Den 9 januari 2013 anslöt sig Norrländska samlingspartiet till Landsbygdspartiet oberoende.[5] LPo ställde upp i riksdagsvalet 2010 och 2014 samt i flera kommunfullmäktige- och landstingsfullmäktigeval.[källa behövs]
I valet 2018 vann partiet totalt 25 mandat i 12 kommuners fullmäktige.[6] Under mandatperioden (2018–2022) lämnade flera kommunfullmäktigeledamöter i Norrköping, Umeå, Sollefteå, Örnsköldsvik och Ånge Sverigedemokraterna för att istället bli medlemmar i LPo.[7]
I december 2019 tvingades partiledaren Stefan Torsell till timeout och sedan till att avgå på grund av oenighet med övriga partiledningen efter att Torsell bland annat framfört åsikter som inte överensstämde med partiets värderingar, vilket skapade splittring i partiet.
Härjedalspartiet tillhörde under några år Landsbygdspartiet oberoende men lämnade det partiet 2020 på grund av oenighet om partiets framtida väg.
I valet 2022 vann partiet totalt 27 kommunala mandat i 13 kommuner. Efter valet är partiet med och styr i olika högerkonstellationer i Lindesberg, Svenljunga, Uppvidinge och Valdemarsvik.
Lista över partiledare
| Namn | Bild | Född | Tillträde | Frånträde | Anmärkning |
|---|---|---|---|---|---|
| Erland Nilsson | 1943 | 2010 | 2012 | ||
| Ola Berg | 1972 | 2012 | 2013 | Partiledare för Landsbygdsdemokraterna 2010-2011 | |
| Claes Littorin | 1966 | 4 maj 2013 | 9 april 2016 | ||
| Erika Sörengård | 1971 | 9 april 2016[8] | 6 april 2019 | Grundare och tidigare ordförande för Landsbygdsupproret | |
| Stefan Torssell | 1946 | 6 april 2019 | 4 juli 2020 | time-out från 18 dec 2019 | |
| Hans Boström | 1947 | 18 dec 2019 | 4 juli 2020 | trädde in som ordf. vid Stefan Torsells time-out. | |
| Anders Persson | 1969 | 4 juli 2020[9] | 24 april 2021 | ||
| Pia-Maria Johansson | 1958 | 24 april 2021 | 25 Mars 2023 | ||
| Mathias Knutsson | 25 mars 2023 | 24 okt 2023 | avg.pers.skäl Ny André Önnebro | ||
| Benneth Thyr | 1971 | 20 mars 2024 |
Valresultat
Riksdagsval
Under namnet Landsbygdsdemokraterna, fick partiet 1 565 röster (0,03 %) i riksdagsvalet 2010.[10] I riksdagsvalet 2014 fick partiet 3 450 röster (0,06 %), vilket var en ökning med 1 885 röster.[11] LPo fick 4 962 röster (0,08 %) i riksdagsvalet 2018, en ökning med 1 512 röster.[12]LPo fick 2215 röster (0,03 %) i riksdagsvalet 2022, en minskning med 2747 röster. Partiet blev nionde störst av partierna utanför riksdagen.[13].
Europaparlamentsval
Landsbygdspartiet oberoende ställde för första gången upp i ett Europaparlamentsval 2019. I valet fick partiet 2 059 röster (0,05 %).[1]
Kommunfullmäktigeval
Partiet fanns efter valet 2010 representerat i en kommun, Luleå, med 1 mandat.[14]
Vid valet 2014 behöll partiet sitt mandat i Luleå kommun och vann mandat i ytterligare 8 kommuner: Svenljunga (5 mandat), Uppvidinge (2 mandat), Sandviken (2 mandat), Valdemarsvik (1 mandat), Nora (1 mandat), Kinda (1 mandat), Östhammar (1 mandat) och Hällefors (1 mandat).[15] I Svenljunga kommun hade partiet ordförandeposten i kommunfullmäktige.[16]
I valet 2018 behöll partiet sina mandat i Luleå, Uppvidinge och Svenljunga, utökade sina mandat i Nora (till 3 mandat), Kinda (till 2 mandat) och Valdemarsvik (till 2 mandat) samt vann mandat för första gången i ytterligare 6 kommuner: Malung-Sälen (1 mandat), Vansbro (3 mandat), Härjedalen (3 mandat), Askersund (1 mandat), Lindesberg (1 mandat) samt Söderköping (1 mandat).[6] Samtidigt förlorade de sina mandat i Sandviken, Östhammar och Hällefors.
I valet 2022 behöll partiet sina mandat i Askersund (1 mandat) och Uppvidinge (2 mandat) samt utökade sina mandat i Malung-Sälen (till 4 mandat), Nora (till 5 mandat), Valdemarsvik (till 5 mandat), Kinda (till 3 mandat) och Lindesberg (till 2 mandat). Partiet vann mandat i Sollefteå (1 mandat). Partiet tappade sina mandat i Härjedalen, Luleå, Söderköping och Vansbro samt tappade ett mandat av fem i Svenljunga. Med sina 27 kommunala mandat i 13 kommuner är partiet störst i kommunerna av de rikstäckande partierna utanför riksdagen.