Detta är en lista över toner i musik.
Information
Toner som inkluderas
Listan inkluderar alla toner baserat på den kromatiska tolvtonsskalan, från subkontra- till femstrukna oktaven. Närliggande toner skrivs enharmoniskt. Observera sedan 1990-talet används ofta beteckningen B♭ för den ton som traditionellt har betecknats B i svenska läromedel och noter. Denna uttalas "Bess" (traditionellt "Be"). Tonen B kallas ibland (men inte här) fortfarande H, och tonen Biss skrivs då Hiss.
Frekvenser
Samtliga frekvenser avser liksvävande temperatur i standardstämning a1 = 440 Hz. Frekvensen för A i respektive oktav är därmed de enda frekvenserna som är exakta, dvs heltal. Övriga frekvenser är avrundade decimaltal, även om decimaldelen innehåller enbart 0 eller 00, som t.ex. G1: 49,00 Hz. Frekvenserna för A är utmärkta med fetstil i tabellen.
Femstrukna oktaven
| | Stamtoner | Härledda toner | Enharmonik | Frekvens[info] | Övrigt |
|---|
| | b5 | | | 7902,1 Hz | |
| | | aiss/bess5 | | 7458,6 Hz | |
| | a5 | | | 7040,0 Hz | |
| | | giss/ass5 | | 6644,9 Hz | |
| | g5 | | | 6271,9 Hz | |
| | | fiss/gess5 | | 5919,9 Hz | |
| | f5 | | | 5587,7 Hz | |
| | e5 | | | 5274,0 Hz | |
| | | diss/ess5 | | 4978,0 Hz | |
| | d5 | | | 4698,6 Hz | Ungefärlig högsta flageolett på en violin. |
| | | ciss/dess5 | | 4434,9 Hz | |
| 88 | c5 | | | 4186,0 Hz | Högsta tonen på ett piano. Högsta ton för crotales. Ungefärligen högsta ton för piccolaflöjt |
Fyrstrukna oktaven
| | Stamtoner | Härledda toner | Enharmonik | Frekvens[info] | Övrigt |
|---|
| 87 | b4 | | | 3951,1 Hz | |
| | | aiss/bess4 | | 3729,3 Hz | |
| | a4 | | | 3520,0 Hz | |
| | | giss/ass4 | | 3322,4 Hz | |
| | g4 | | | 3136,0 Hz | |
| | | fiss/gess4 | | 2960,0 Hz | |
| | f4 | | | 2793,8 Hz | |
| | e4 | | | 2637,0 Hz | |
| | | diss/ess4 | | 2489,0 Hz | |
| | d4 | | | 2349,3 Hz | |
| | | ciss/dess4 | | 2217,5 Hz | |
| | c4 | | | 2093,0 Hz | Kallas även "double high C". Kan spelas av många leadtrumpetare i storband. |
Trestrukna oktaven
| | Stamtoner | Härledda toner | Enharmonik | Frekvens[info] | Övrigt |
|---|
| | b3 | | | 1975,5 Hz | |
| | | aiss/bess3 | | 1864,7 Hz | |
| | a3 | | | 1760,0 Hz | |
| | | giss/ass3 | | 1661,2 Hz | |
| | g3 | | | 1568,0 Hz | |
| | | fiss/gess3 | | 1480,0 Hz | |
| | f3 | | | 1396,9 Hz | Högsta tonen i Nattens Drottnings aria Der Hölle Rache kocht in meinem Herzen ur Trollflöjten |
| | e3 | | | 1318,5 Hz | |
| | | diss/ess3 | | 1244,5 Hz | |
| | d3 | | | 1174,7 Hz | |
| | | ciss/dess3 | | 1108,7 Hz | |
| | c3 | | | 1046,5 Hz | Kallas "höga c" för kvinnliga sångare. Det anses att en skolad sopran bör kunna sjunga denna ton i full styrka och, dessutom något högre. Se även c2. |
Tvåstrukna oktaven
| | Stamtoner | Härledda toner | Enharmonik | Frekvens[info] | Övrigt |
|---|
| | b2 | | | 987,8 Hz | |
| | | aiss/bess2 | | 932,3 Hz | |
| | a2 | | | 880,0 Hz | |
| | | giss/ass2 | | 830,6 Hz | |
| | g2 | | | 784,0 Hz | Ungefärlig högsta ton för en kontraalt. |
| | | fiss/gess2 | | 740,0 Hz | |
| | f2 | | | 698,5 Hz | |
| | e2 | | | 659,3 Hz | |
| | | diss/ess2 | | 622,3 Hz | |
| | d2 | | | 587,3 Hz | Lägsta tonen på piccolaflöjt |
| | | ciss/dess2 | | 554,4 Hz | |
| | c2 | | | 523,3 Hz | Kallas "höga c" för manliga sångare, anses vara övre gränsen för en klassisk tenor (se även c3). |
Ettstrukna oktaven
| | Stamtoner | Härledda toner | Enharmonik | Frekvens[info] | Övrigt |
|---|
| | b1 | | cess, aississ | 493,9 Hz | Högsta tonen i Kalafs aria "Nessun Dorma" ur "Turandot". |
| | | aiss/bess1 | cessess | 466,2 Hz | |
| | a1 | | gississ, b𝄫 | 440,0 Hz | Vanlig referenston i modern stämning, normalton. Stäms till cirka 440 Hz. Vanligaste frekvensen på stämgafflar. Tredje strängen på en violin. |
| | | giss/ass1 | | 415,3 Hz | Fantomens högsta ton i arian "the music of the night" ur Fantomen på operan |
| | g1 | | fississ, assess | 392,0 Hz | Tonen som en normal diskantklav/G-klav markerar. |
| | | fiss/gess1 | eississ | 370,0 Hz | |
| | f1 | | eiss, gessess | 349,2 Hz | Lägsta tonen på en altblockflöjt. |
| | e1 | | fess, dississ | 329,6 Hz | Högsta/första strängen på en gitarr. |
| | | diss/ess1 | | 311,1 Hz | |
| | d1 | | essess, cississ | 293,7 Hz | Andra strängen på en violin |
| | | ciss/dess1 | | 277,2 Hz | |
| | c1 | | hiss, dessess | 261,6 Hz | Kallas "nyckelhål-C" på ett piano. Den ton som en Altklav/C-klav markerar. Lägsta tonen för en tvärflöjt. |
Lilla oktaven (Ostrukna oktaven)
| | Stamtoner | Härledda toner | Enharmonik | Frekvens[info] | Övrigt |
|---|
| | b | | | 246,9 Hz | Andra strängen på en gitarr. |
| | | aiss/bess | | 233,1 Hz | Lägsta tonen på en oboe |
| | a | | | 220,0 Hz | Ungefärlig delningsfrekvens i en PA-anläggning. Högsta strängen på en cello. |
| | | giss/ass | | 207,7 Hz | Lägsta tonen på en sopransaxofon. |
| | g | | | 196,0 Hz | Lägsta strängen på en violin. Andra strängen på en viola. Tredje strängen på en gitarr. |
| | | fiss/gess | | 185,0 Hz | |
| | f | | | 174,6 Hz | Den ton som en vanlig basklav/F-klav markerar. |
| | e | | | 164,8 Hz | Lägsta tonen på en vanlig trumpet som inte är en pedalton. | |
| | | diss/ess | | 155,6 Hz | |
| | d | | | 146,8 Hz | Lägsta tonen för en vanlig klarinett. Fjärde strängen på en gitarr. Tredje strängen på en cello. |
| | | ciss/dess | | 138,6 Hz | Lägsta tonen på en altsaxofon. |
| | c | | | 130,8 Hz | Lägsta strängen på en viola. Högsta strängen på en sexsträngad elbas. Kallas ibland "låga C" för en kvinnlig sångerska. Kan sjungas av vissa kontraaltar. |
Stora oktaven
| | Stamtoner | Härledda toner | Enharmonik | Frekvens[info] | Övrigt |
|---|
| | B | | | 123,5 Hz | |
| | | A# / B♭ | | 116,5 Hz | |
| | A | | | 110,0 Hz | Femte strängen på en gitarr. |
| | | G# / A♭ | | 103,8 Hz | Lägsta tonen på en tenorsaxofon. (ca 100 Hz är den frekvens som lysrör "brummar") |
| | G | | | 98,00 Hz | Näst lägsta strängen på en cello. Högsta strängen på kontrabas och fyrsträngad elbas. |
| | | F# / G♭ | | 92,50 Hz | |
| | F | | | 87,31 Hz | |
| | E | | | 82,41 Hz | Lägsta tonen på en vanlig tenortrombon. Lägsta/sjätte strängen på en gitarr. |
| | | D# / E♭ | | 77,78 Hz | |
| | D | | | 73,42 Hz | Näst högsta strängen på kontrabas och fyrsträngad elbas. |
| | | C# / D♭ | | 69,30 Hz | |
| | C | | | 65,41 Hz | Kallas ibland "låga C". Kan sjungas av vissa bassångare. Lägsta strängen på en cello. |
Kontraoktaven
| | Stamtoner | Härledda toner | Enharmonik | Frekvens[info] | Övrigt |
|---|
| | B1 | | | 61,74 Hz | Lägsta strängen på en sjusträngad gitarr. |
| | | Aiss/Bess1 | | 58,27 Hz | |
| | A1 | | | 55,00 Hz | Näst lägsta strängen på fyrsträngad kontrabas och fyrsträngad elbas. |
| | | Giss/Ass1 | | 51,91 Hz | |
| | G1 | | | 49,00 Hz | |
| | | Fiss/Gess1 | | 46,25 Hz | Lägsta strängen på en åttasträngad gitarr. |
| | F1 | | | 43,65 Hz | Lägsta bassträngen på en 12-strängad modern svensk luta; |
| | E1 | | | 41,20 Hz | Lägsta strängen på fyrsträngad kontrabas och fyrsträngad elbas. |
| | | Diss/Ess1 | | 38,89 Hz | |
| | D1 | | | 36,71 Hz | |
| | | Ciss/Dess1 | | 34,65 Hz | Lägsta strängen på en niosträngad gitarr. |
| | C1 | | | 32,70 Hz | Lägsta tonen på en fyrsträngad kontrabas med C-Extension. |
Subkontraoktaven
| | Stamtoner | Härledda toner | Enharmonik | Frekvens[info] | Övrigt |
|---|
| | B2 | | | 30,87 Hz | Lägsta tonen på en femsträngad elbas. |
| | | Aiss/Bess2 | | 29,14 Hz | Lägsta tonen på en kontrafagott (med B♭-klockstycke) |
| | A2 | | | 27,50 Hz | Lägsta tonen på ett vanligt piano (med 88 tangenter). Lägsta tonen på en kontrafagott (med A-klockstycke) |
| | | Giss/Ass2 | | 25,96 Hz | |
| | G2 | | | 24,50 Hz | |
| | | Fiss/Gess2 | | 23,12 Hz | |
| | F2 | | | 21,83 Hz | |
| | E2 | | | 20,60 Hz | |
| | | Diss/Ess2 | | 19,45 Hz | |
| | D2 | | | 18,35 Hz | |
| | | Ciss/Dess2 | | 17,32 Hz | |
| | C2 | | | 16,35 Hz | Lägsta tonen på 32 fots-stämman i en orgel. Ungefärlig nedre hörselgräns för en människa. |
