Ludvig Kockum
Carl Ludvig Paulus Kockum i riksdagen kallad Kockum i Bulltofta, född 15 maj 1835 i Västra Skrävlinge socken, Malmöhus län, död där 2 april 1905,[11] var en svensk godsägare, kommunalpolitiker och riksdagsman.
Ludvig Kockum | |
Född | 15 maj 1835[1][2] Västra Skrävlinge församling[1][2], Sverige |
---|---|
Död | 2 april 1905[3][2] (69 år) Västra Skrävlinge församling[3][2], Sverige |
Begravd | Västra Skrävlinge kyrkogård[4][5] |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Politiker[6][2][7], godsägare[8][9][7] |
Befattning | |
Förstakammarledamot, Malmöhus läns valkrets (1877–1885)[7][2] Förstakammarledamot, Malmöhus läns valkrets (1888–1896)[10][7][2] | |
Politiskt parti | |
Första kammarens minoritetsparti (–)[6][2] | |
Redigera Wikidata |
Biografi
Kockum blev student i Lund 1852, studerade vid lantbruksakademien Eldena vid Greifswald 1855–1856 och var från 1857 verksam som godsägare på Bulltofta gård. Han var vice ordförande i Malmöhus läns hushållningssällskap 1895–1897 och ordförande 1897–1903, ledamot i styrelsen för Alnarps lantbruksinstitut 1891–1902 och i styrelsen för Skånska hypoteksföreningen från 1898. Han var ledamot i Sjöförsvarskommittén 1880–1882, i kommittén angående åvägabringande av ångfärjeförbindelse mellan Sverige och Själland 1884 och i kommittén angående beredande av förlagskapital för jordbruksidkare 1886.
Kockum var ledamot av riksdagens första kammare 1876–1885 och 1887–1896, invald i Malmöhus läns valkrets. I riksdagen skrev han 3 egna motioner om tullfrihet för majs[12][13] och om smörkontroll[14].
Utmärkelser[15]
- Riddare av Vasaorden, 1872
- Riddare av Nordstjärneorden, 1881
- Riddare av Dannebrogorden, 1881
- Kommendör av Vasaorden, andra klassen, 1891
- Kommendör av Vasaorden, första klassen, 1896
- Hedersledamot i Lantbruksakademien, 1899.
Familj
Kockum var son till Johan Daniel (Jan) Kockum (1787–1854) och Anna Brita Bergh (1794–1867) och barnbarn till sämskmakarmästaren i Malmö Henrik Kockum (1748–1825).
Ludvig Kockum var gift med Anna Charlotta (Lotten) Halling (1835–1912).[15] Makarna Kockum är begravda på Västra Skrävlinge kyrkogård.[16]
Källor
- Albin Hildebrand: Svenskt porträttgalleri XXV:1 Riksdagens första och andra kammare (1905), sid. 108