Luftvärnsfordon
Luftvärnsfordon[1][2] är stridsfordon som är beväpnade med vapen avsedda för luftvärn, till exempel luftvärnskanoner eller luftvärnsrobotar, alternativt bådadera, vars uppgift är att agera mobilt skydd för markenheter mot luftattacker.
Luftvärnsfordon bygger ofta på splitterskyddade eller pansrade chassin vilka har försetts med luftvärnsvapen i öppen lavett eller i kanontorn. Detta skapar en mobil och skyddad plattform för luftvärnskrigföring. Chassit är ofta baserat på ett existerande chassi från en stridsvagn eller liknande fordon men det finns även flera exempel där chassit är konstruerad från grunden till bruk som luftvärnsfordon.
Luftvärnsfordon har ofta kort till medellång räckvidd beroende på dess beväpning och används därför primärt mot lågflygande flygplan och helikoptrar som understödsflyg och stridshelikoptrar.[1]
Det finns även luftvärnsrobotsystem på självdrivna plattformar som inte klassas som luftvärnsfordon i klassens sanna mening. Detta då de inte kan skjuta under gång (körbart läge) utan behöver gå från transportläge till eldläge likt ett stationärt luftvärnsrobotsystem för strid. Dessa benämns robotavfyrningsplattform (engelska: TEL, TELAR, TLAR, etc) och särklassas.
Historia
Särskilda luftvärnsfordon började byggas redan under första världskriget men fick större betydelse under mellankrigstiden och andra världskriget när man behövde ett fordon som kunde skydda fordonskolonner från attackerande flygplan. Från början hade luftvärnsfordon primärt kulsprutor och lätta automatkanoner (och till viss del även vanliga luftvärnskanoner) som beväpning, men med tiden krävdes kraftfullare beväpning vilket ledde till tyngre automatkanoner och slutligen till robotar. I modern tid är luftvärnsfordon primärt beväpnade med både robot- och kanonbeväpning.
Typer och benämningar
Det finns flera typer av luftvärnsfordon. Vissa skiljer sig i underrede då de har hjul, band eller bådadera, medan andra skiljer sig i beväpning som kanoner eller robot. I modern tid har många system integrerad radar i stridsfordonet men det finns även system som saknar radar.[3]
I Sverige har man ett par standardiserade benämningar för olika typer av luftvärnsfordon:
- Luftvärnskanonvagn, kort Lvkv: Pansrat bandfordon beväpnad med luftvärnsautomatkanon.
- Luftvärnsrobotvagn, kort Lvrbv: Pansrat bandfordon beväpnad med luftvärnsrobotsystem.
- Luftvärnsrobotkanonvagn, kort Lvrbkv: Pansrat bandfordon beväpnad med luftvärnsautomatkanon och luftvärnsrobotsystem.
Delbenämningen vagn syftar på att fordonets chassi är banddrivet och pansrat (projektilskyddat) likt ett stridsfordon eller en stridsvagn. Om chassit enbart är splitterskyddat används delbenämningen bandvagn eller terrängbil beroende på ifall chassit har band eller hjul.
Typexempel på luftvärnsfordon
- Typexempel på luftvärnsfordon
Flakpanzer Gepard, en tysk luftvärnskanonvagn.
XA-181 ItO90M, en finsk luftvärnsrobotterrängbil.
2K22 Tunguska, en rysk luftvärnsrobotkanonvagn.
Lista över diverse luftvärnsfordon (urval)
Nedan listas diverse luftvärnsfordon per olika nationer. Vissa fordon/system är enbart exportprodukter eller prototyper som aldrig tagits i bruk.
Svenska luftvärnsfordon
| Beteckning | Fabrikatnamn | Skrov | Årgång | Huvudbeväpning | |
|---|---|---|---|---|---|
| - | Landsverk L-62 Anti | L-60 derivat | 1940 | 1 × 40 mm lvakan m/36 | |
| Pbil m/31 "utförande 1942" | Bofors - | Chevrolet/Volvo 4x4 | 1942 | 1 × 20 mm akan m/40B | |
| Lvkv fm/43 | Lvkv 41 | Landsverk | L-60 derivat | 1946 | 2 × 40 mm lvakan m/36-43 lvkv |
| Lvkv fm/49 | Lvkv 42 | Bofors VAK 4049 | ändamålsbyggt | 1953 | 1 × 40 mm lvakan m/48 |
| - | Bofors VEAK 4062 | VK 105-derivat | 1965 | 2 × 40 mm lvakan m/48 | |
| - | Bofors ARMAD | M113 | 1982 | 1 × RBS 70 | |
| Lvrbv 701 | - | Ikv 103-derivat | 1984 | 1 × RBS 70 | |
| - | Bofors TRINITY | MOWAG Shark | 1984 | 1 × 40 mm lvakan m/48 | |
| - | Bofors BOSAM | M113/ACV Puma | 1994 | 8 × RBS 70 BOLIDE | |
| - | Bofors TRIDON | Volvo A30 (pansrad) | 1995 | 1 × 40 mm lvakan m/48 | |
| Lvkv 9040 | Bofors TRIAD | CV90 | 1997 | 1 × 40 mm akan m/70B | |
| - | Bofors TRIKA | Volvo A30 | 1998 | 1 × 40 mm lvakan m/48 | |
| - | Bofors ASRAD-R | M113 | 2001 | 4 × RBS 70 BOLIDE | |
| - | Bofors BAMSE SRSAM | Super Stallion 8×8 | 2014 | 6 × RBS 23 BAMSE (robotavfyrningsplattform) | |
| Elde 98 | Dhiel IRIS-T SLS | BV410 | 2018 | 4 × RBS 98 IRIS-T (robotavfyrningsplattform) | |
Tyska luftvärnsfordon
Flakpanzer 38(t) - tysk lvkv med en 20 mm lvakan- Möbelwagen - tysk lvkv beväpnad med en 37 mm lvakan
- Flakpanzer IV Wirbelwind - tysk lvkv beväpnad med fyra 20 mm lvakan
- Flakpanzer IV Ostwind - tysk lvkv beväpnad med en 37 mm lvakan
- Flakpanzer IV Kugelblitz - tysk lvkv beväpnad med två 30 mm lvakan
Flakpanzer Gepard - tysk lvkv beväpnad med två 35 mm lvakan
Ryska luftvärnsfordon
ZSU-37 - sovjetisk lvkv beväpnad med en 37 mm lvakan- ZSU-57-2 - sovjetisk lvkv beväpnad med två 57 mm lvakan
- ZSU-23-4 - sovjetisk lvkv beväpnad med fyra 23 mm lvakan
- ZSU-37-2 - sovjetisk lvkv beväpnad med två 37 mm lvakan
- 9K330 Tor - sovjetisk lvrbv beväpnad med robotar av typen 9M330
2K22 Tunguska - rysk lvrbkv beväpnad med två 30 mm lvakan och åtta lvrobotar
ZSU-57-2 - Tor-M2DT - rysk lvrbv. Kan bära robotarna 9M331, 9M332 och 9M338
- Pantsir-S1 - ryskt terrängfordon beväpnad med 57E6-robotar och automatkanoner av modellen 2A38M
Amerikanska luftvärnsfordon
MGMC M13 - amerikansk luftvärnshalvbandvagn med två 12,7 mm tksp- CGMC M15 - amerikansk luftvärnshalvbandvagn med två 12,7 mm tksp och en 37 mm lvakan
- MGMC M16 - amerikansk luftvärnshalvbandvagn med fyra 12,7 mm tksp
- TGMC M19 - amerikansk luftvärnskanonvagn med två 40 mm lvakan
- M42 Duster - amerikansk luftvärnskanonvagn med två 40 mm lvakan
- M163 VADS - amerikansk luftvärnskanonvagn med en 20 mm lvakan
- M247 Sergeant York - amerikansk luftvärnskanonvagn med två 40 mm lvakan
Mer bilder
Pantsir-S1
PASARS-16
.jpg)
.jpg)
_Fahgestell_des_m._Zgkw._5_t_mit_3,7_cm_Flak_36.png)
.jpg)
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Self-propelled anti-aircraft weapon, anti-aircraft weapon 25 oktober 2019.