Marknadsekonomi
En marknadsekonomi är ett kapitalistiskt ekonomiskt system som bygger på avtalsfrihet, enskild äganderätt, fri prissättning och konkurrens. Priser på varor och tjänster bestäms i en marknadsekonomi fritt av utbud och efterfrågan.[1][2][3] Grundläggande för en marknadsekonomi är dels att det kapital som krävs för produktion av en vara eller en tjänst kräver avkastning, dels tillgång till riskvilligt kapital på en kapitalmarknad och tillgång till arbetsresurser på en arbetsmarknad.[4]
I praktiken har inget land i modern tid varit en renodlad marknadsekonomi. Alla länder har någon form av blandekonomi, vilken kan se ut på många olika sätt.[4][5]
Tidskriften The Economist skrev 1994 att det inte var en tillfällighet att ekonomier som tillämpat marknadsekonomi, som uppmuntrar risktagande, har överlevt ekonomier som tillämpat planhushållning, som inte uppmuntrar risktagande.[6]
| ” | It is no coincidence that free-market economies, which encourage personal risk taking, have outlived centrally planned ones, which do not. | „ |
| The Economist (1994) | ||
Statens roll i en marknadsekonomi
Staten anses ha en nödvändig institutionell roll för en väl fungerande marknadsekonomi, i att upprätthålla ett rättsväsende som skyddar äganderätten och medger säljare och köpare att upprätthålla ingångna avtal och utkräva skadestånd vid avtalsbrott. Staten fyller även en roll i att motverka marknadsimperfektioner, såsom kollektiva varor och externa effekter, samt motverka konkurrensbegränsningar genom till exempel kartellbildning.[1]
| Den här artikeln ingår i Wikipedias serie om liberalism |
|---|
| Huvudinriktningar |
Klassisk liberalism |
| Nyckelbegrepp |
Demokrati · Frihet · Individualism |
| Portalfigurer |
Jeremy Bentham |