Motion (förslag)
En motion (av latinets moveo eller movere, att röra, att sätta i rörelse)[1] är ett förslag till beslut i en beslutande församling såsom ett parlament, en bolagsstämma eller en föreningsstämma. Motionen innehåller alltid ett förslag att ta ställning till, den kan även innehålla en motivering eller underlag till förslaget.
| Kammare | |
|---|---|
| Enkammarsystem · Tvåkammarsystem Trekammarsystem · Flerkammarsystem Överhus (Senat) · Underhus | |
| Parlament | |
| Parlamentarism · Parlamentsgrupp Parlamentsledamot · Internationella parlament | |
| Parlamentariskt styrelsesätt | |
| Kommitté · Kvorum · Motion (Misstroendeförklaring) | |
| Typer | |
| Kongress (Kongressledamot) · Kommunestyre (Rådman) · Ståndriksdag (Stånd) | |
| Lagstiftande församlingar i erkända stater |
Motioner behandlas i organisationens högsta beslutande organ, men kan ofta beredas av verkställande organ eller utskott och kommittéer innan beslutet fattas.
Reglering av motioner
Motioner regleras vanligen i lag,[2][3][4] stadgar eller stiftelseurkund. Om flera regleringar förekommer gäller lagstiftningen i första hand, därefter de styrdokument som lagstiftningen pekar ut, och slutligen organisationens egna regleringar.
Typiska regleringar av motionen gäller vem som har rätt att väcka motioner, vad motionen ska innehålla, hur motionen ska utformas samt när, till vem och på vilket sätt motionen ska lämnas in.[5][6][7]
Ofta skiljer motioner från enskilda ledamöter och medlemmar från förslag från verkställande organ såsom regeringen eller styrelsen. De senare kallas då för propositioner.[8][9][10][6]
Motionens innehåll
Den enklaste formen av en motion innehåller ett förslag till beslut, till exempel:
- Jag föreslår att vi köper nya bollar till damlaget.
- Jag yrkar att Västerås stad inför LOV för tolkservice.
- Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ny krigsmateriellagstiftning.
Förslaget kallas även för yrkande, och det kan finnas formkrav för hur yrkandet ska vara utformat. Ett sådant formkrav kan till exempel vara att det framgår vem som lämnat förslaget, vem som är motionär,[11] att motionen innehåller en motivering[7] eller att förslaget avser ett visst sakområde[12].
Därutöver kan motioner utökas med bakgrunds- och problembeskrivningar, diskussion om olika handlingsalternativ, motiveringar till förslaget eller argumentation. Även här kan det finnas formkrav för att motionen ska vara giltig. I många sammanhang har motioner också en viss språkdräkt som kan vara kopplad till formkrav eller organisationskultur.
Rätt att väcka motion
Rätt att väcka motion specificeras i lag, bolagsordning eller stadgar och kan antingen vara exklusiv för ledamöterna i den beslutande församlingen eller gälla en större grupp av intressenter.
I lagstiftande och offentliga organ är det vanligt att motionsrätten är exklusiv för ledamöterna. I Sveriges riksdag kan endast riksdagsledamöter lämna motioner;[2] i svenska kommuner och regioner kan fullmäktigeledamöter och tjänstgörande ersättare lämna motioner. [13]
I stora organisationer som tillämpar representativ demokrati, där lokala och regionala organisationer utser ombud till organisationens högsta beslutande organ, kan det vara önskvärt att låta fler medlemmar än enbart ombuden komma till tals. Det gäller till exempel vissa politiska partier, fackförbund och riksorganisationer. Därför tillämpar exempelvis Liberalerna,[14] Unionen[15] och Svenska Röda Korset[16] fri motionsrätt för samtliga medlemmar och/eller för sina lokalföreningar.
Olika typer av motioner
Motioner kan benämnas olika utifrån innehåll, vem som författat motionen eller i vilken ordning motionen ska hanteras. Begreppen varierar kraftigt mellan olika organisationer och parlament. Här presenteras en ofullständig lista.
Begrepp utifrån motionär
Sveriges riksdag använder begreppen flera begrepp för att ange vem som väckt motionen:
- Enskild motion väcks av en eller flera riksdagsledamöter. Motsvarande begrepp i Storbritannien är Private Members' Bills.[17] [18]
- Partimotion väcks av en partigrupp i riksdagen, och undertecknas av partiledaren eller partiets gruppledare.
- Flerpartimotion väcks av flera partier tillsammans
- Kommittémotion väcks av ett partis ledamöter i ett eller flera utskott[17]
På motsvarande sätt kan man tänka sig att en organisation där både medlemmar och lokalföreningar har motionsrätt skulle kunna använda begreppen medlemsmotion och föreningsmotion.
Begrepp utifrån beslutsprocessen
- Budgetmotion är en motion till Finlands riksdag som innehåller förslag som påverkar statsbudgeten.[19]
- Early Day Motion förekommer i Westminstermodellen, och är korta motioner som lämnas in utanför den ordinarie motionstiden, för att uppmärksamma en viss sakfråga. Namnet kommer av att motionerna inte finns med i parlamentets planering, utan ledamoten ber att de ska behandlas och debatteras on an early day, det vill säga en nära förestående dag. Early Day Motions bifalls sällan, utan tjänar snarare till att lyfta sakfrågor till debatt och samla stöd för ett kommande lagförslag.[20]
- Fristående motion eller Allmänna motioner är motioner som inte är bundna till ett visst ämne. I Sveriges riksdag kan ledamöterna endast lämna fristående motioner under allmänna motionstiden; övriga perioder av året är deras motionsrätt begränsad till de specifika politiska sakområden som regeringen tar upp för behandling.[12]
- Följdmotion är en motion som lämnats på grund av någon annans förslag. Exempelvis kan svenska riksdagsledamöter lämna följdmotioner på regeringens propositioner.[12]
- Lagmotion är en motion till Finlands riksdag som innehåller förslag om stiftande av lag.[19]
- Nödmotion är en motion som får läggas fram i strid med normala regler, under vissa specifika förutsättningar. I riksdagen finns till exempel möjlighet att väcka motioner med anledning av en händelse av större vikt. Regeln är tillämplig om något oväntat inträffat som innebär att frågan inte kunnat hanteras under ordinarie motionstider. Det krävs också att minst tio ledamöter går samman om motionen.[21]
- Stadgemotion eller Stadgeändringsmotion avser ett förslag till ändringar av en organisations stadga. Ofta finns särskilda regleringar för hur dessa förslag ska behandlas.
- Åtgärdsmotion (tidigare Hemställningsmotion) är en motion till Finlands riksdag som innehåller förslag om lagberedning ska påbörjas eller att regeringen ska vidta en viss åtgärd[19][22]