Ny Centauri
Ny Centauri (ν Centauri, förkortat Ny Cen, ν Cen) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i den östra delen av stjärnbilden Kentauren. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 3,41[2] och är synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 7,5[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 437 ljusår (ca 134 parsek) från solen.
| Ny Centauri (ν) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Kentauren |
| Rektascension | 13t 49m 30,27644s[1] |
| Deklination | -41° 41′ 15,7521″[1] |
| Skenbar magnitud () | 3,41[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | B2 IV[3] |
| U–B | -0,891[4] |
| B–V | -0,234[4] |
| Variabeltyp | Ellipsoidisk variabel + Beta Cephei-variabel (BCEP)[5] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | 9,0[6] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -26,77[1] mas/år Dek.: -20,18[1] mas/år |
| Parallax () | 7,47 ± 0,17[1] |
| Avstånd | 437 ± 10 lå (134 ± 3 pc) |
| Absolut magnitud () | -2,4[2] |
| Detaljer | |
| Massa | 8,5 ± 0,3[3] M☉ |
| Radie | 6,4[7] R☉ |
| Luminositet | 5 000[2] L☉ |
| Temperatur | 22 400[8] K |
| Vinkelhastighet | 90[9] km/s |
| Ålder | 18,2 ± 3,2[3] miljoner år |
| Andra beteckningar | |
| CD-41° 8171, GC 18665, HD 120307, HIP 67464, HR 5190, SAO 224469. [8] | |
Egenskaper
Primärstjärnan Ny Centauri A är en blå till vit underjättestjärna av spektralklass B2 IV[3]. Den har en massa som är ca 8,5[3] gånger större än solens massa, en radie som är ca 6,4[7] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 5 000[2] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 22 400[2] K.
Ny Centauri är en enkelsidig spektroskopisk dubbelstjärna, vilket innebär att de två stjärnorna har separerats genom att deras omloppsrörelse observerats genom periodiska skiften i primärstjärnans spektrum.[10] Gravitationsstörningen på primärstjärnan från den dolda följeslagaren gör att den först rör sig mot och sedan bort från jorden, vilket skapar Dopplerskiftförändringar i spektret.
Stjärnparet kretsar kring ett gemensamt masscentrum i en cirkulär bana med en period på endast 2,622 dygn, vilket anger att de befinner sig i en relativt tät bana.[10] Samspelet mellan de två komponenterna i detta system verkar skapa emissionslinjer i spektret, vilket gör primärstjärnan till en Be-stjärna.[10]
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.