Omegakonstanten

Eric Weisstein beskriver omegakonstanten som exponentialfunktionens motsvarighet till det gyllene snittet, då den bland annat uppfyller följande ekvivalenta identiteter:

• ${\displaystyle \Omega \mathrm {e} ^{\Omega }=1\,}$
• ${\displaystyle \mathrm {e} ^{-\Omega }=\Omega \,}$
• ${\displaystyle \ln(1/\Omega )=\Omega .\,}$

där e betecknar Eulers tal och ln betecknar den naturliga logaritmen.

Omegakonstanten är ett irrationellt tal, vilket följer av att e är transcendent. Om Ω kunde skrivas som ett rationellt tal p/q skulle gälla att

${\displaystyle \mathrm {e} ={\sqrt[{p}]{\frac {q^{q}}{p^{q}}}}}$

och därmed att e är algebraiskt, en motsägelse. Att Ω även är transcendent följer av Lindemann–Weierstrass sats: om den vore algebraisk skulle e^Ω och därmed även

${\displaystyle {\frac {1}{\mathrm {e} ^{\Omega }}}=\Omega ,}$

vara transcendent, vilket motsäger det ursprungliga antagandet.

Ω kan beräknas genom att välja en lämplig uppskattning Ω₀ och sedan utföra iterationen

${\displaystyle \Omega _{n+1}=\mathrm {e} ^{-\Omega _{n}}}$

som konvergerar mot Ω då n går mot oändligheten, om än relativt långsamt. En mer effektiv iteration är

${\displaystyle \Omega _{n+1}={\frac {1+\Omega _{n}}{1+\mathrm {e} ^{\Omega _{n}}}},}$

som konvergerar kvadratiskt.

En integral för omegakonstanten är

${\displaystyle \int _{-\infty }^{\infty }{\frac {1}{(\mathrm {e} ^{x}-x)^{2}+\pi ^{2}}}\,dx={\frac {1}{1+\Omega }}.}$

Jämförelsevis är

${\displaystyle \int _{-\infty }^{\infty }{\frac {1}{(\mathrm {e} ^{x}-x+1)^{2}+\pi ^{2}}}\,dx={\frac {1}{2}};}$

ett exempel på att komplexiteten hos värdet av en definit integral är svår att förutsäga.

• Eric Weisstein, "Omega Constant", MathWorld
• Gérard Michon, "Numerical Constants"
• Victor Moll, "Some Questions in the Evaluation of Definite Integrals", MAA Short Course on Experimental Mathematics