Ragnhild Sandström
Ragnhild Maria Andrea Sandström (född Andersson; i riksdagen kallad Sandström i Teg), född 14 augusti 1901 i Umeå, död 7 december 1960 i Stockholm, var en svensk folkskollärarinna och politiker (folkpartist). När hon valdes in i riksdagen vid valet 1944 blev hon Västerbottens första kvinnliga riksdagsledamot.[3]
Ragnhild Maria Andrea Sandström | |
Född | 14 augusti 1901[1][2] Haga, Umeå |
---|---|
Död | 7 december 1960 (59 år) Stockholm |
Begravd | Backens kyrkogård, Umeå |
Nationalitet | svensk |
Medborgare i | Sverige |
Utbildad vid | Folkskoleseminariet i Umeå |
Sysselsättning | Folkskollärare, journalist |
Befattning | |
Riksdagsledamot 1944–1960 | |
Arbetsgivare | Umeå kommun |
Politiskt parti | |
Frisinnade landsföreningen, Folkpartiet | |
Make | Nils Hugo Sandström |
Föräldrar | Andreas Andersson och Hilda Maria Andersson, född Westman |
Utmärkelser | |
Kungliga Vasaorden[1] | |
Redigera Wikidata |
Ragnhild Sandström, som var dotter till en jordbrukare, verkade som folkskollärarinna i Överboda och Teg i Umeå landskommun 1923–1960. Hon var ordförande i folkpartiets valkretsförbund i Västerbottens län 1953–1959.[3]
Under 1920-talet började hon skriva för liberala Västerbottens-Kuriren, och senare skrev hon även för konservativa Umebladet och Expressen. Hon skrev kåserande krönikor och debattartiklar, ibland under pseudonymerna Voilá, Miquelon och MlleX.[3]
Från 1937 var hon engagerad i Umeåkretsen av Fredrika Bremer-förbundet, och från 1943 i Umeå Hembygdsförening och Västerbottens läns hembygdsförbund, där hon var ordförande från 1949 till sin död.[4]
Hon var riksdagsledamot i andra kammaren 1945–1960 för Västerbottens läns valkrets. I riksdagen var hon bland annat ledamot i andra lagutskottet 1949–1960. Hon var särskilt engagerad i frågor som gällde statlig förvaltning samt närings- och trafikpolitiska frågor. Åren 1951–1960 var hon ledamot av Nordiska rådet.[3]
År 1953 belönades Ragnhild Sandströn med Vasaorden.[3]
Ragnhild Sandström avled hastigt i hjärtinfarkt i december 1960 mitt under en debatt i andra kammarens plenisal i riksdagshuset i Stockholm.[3]
Hon var från 1937 gift med sågverksägaren Nils Hugo Sandström (1897–1946), med vilken hon hade tre barn.[3] Makarna är begravna på Backens kyrkogård i Umeå.[5]
Referenser
Källor
- Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, s. 374-375
- Föreningen för ökad kvinnorepresentation i Umeås arkiv, Folkrörelsearkivet i Västerbotten
- https://www.skbl.se/sv/artikel/RagnhildSandstrom