Ramsele gamla kyrka

kyrkobyggnad i Sollefteå kommun

Ramsele gamla kyrka är en kyrkobyggnad i Ramsele. Den är församlingskyrka i Ramsele-Edsele församling i Härnösands stift.

Ramsele gamla kyrka
Kyrka
Ramsele gamla kyrka är den västligaste medeltidskyrkan i Ångermanland. I bakgrunden ses gamla prästgården, numera vandrarhem.
Ramsele gamla kyrka är den västligaste medeltidskyrkan i Ångermanland. I bakgrunden ses gamla prästgården, numera vandrarhem.
LandSverige Sverige
LänVästernorrlands län
OrtRamsele
TrossamfundSvenska kyrkan
StiftHärnösands stift
FörsamlingRamsele-Edsele församling
Koordinater63°31′52.32″N 16°27′45.12″Ö / 63.5312000°N 16.4625333°Ö / 63.5312000; 16.4625333
Invigd1200-talet
Altaruppsatsen skingrades för vinden sedan kyrkan blivit öde 1858, men samlades ihop och sattes upp igen under renoveringen.
Altaruppsatsen skingrades för vinden sedan kyrkan blivit öde 1858, men samlades ihop och sattes upp igen under renoveringen.
Altaruppsatsen skingrades för vinden sedan kyrkan blivit öde 1858, men samlades ihop och sattes upp igen under renoveringen.

Kyrkobyggnaden

Kyrkobyggnaden är troligen från 1200-talet. Väggarna var då antagligen nakna och kyrkorummet upplystes bara av ljuset från två små fönster. Väggmålningarna tillkom förmodligen omkring 1600, men försvann när väggarna vitmenades 1668. Fönsteröppningen i koret höggs upp i början av 1700-talet av kyrkoherde Erik Boderus, som satte in fönster med glasmålningar föreställande honom och hans hustru. Innertaket fick sitt nuvarande utseende 1728.[1]

Inventarier

Ett av kyrkans få bevarade medeltida föremål är det vackra rökelsekaret. De snidade och målade träbänkarna kan dateras till 1637 genom en inskription. Predikstolen är från samma århundrade men satt ursprungligen på söderväggen. Sin nuvarande plats fick den i början av 1700-talet, då även de nuvarande läktarna tillkom. Altaruppsatsen tillverkades 1740 av bildhuggaren Måns Granlund från Härnösand.[1]

Kyrkan blir öde men restaureras

Sedan Ramsele nya kyrka invigts 1858 tömdes den gamla kyrkan på allt av värde och innertaket revs bort. Byggnaden användes som förvaringsutrymme, bland annat för hö. Altaruppsatsens joniska kolonner togs ned och användes som stöd för nummertavlorna i nya kyrkan. Resten av altaruppsatsen skingrades, liksom korskranken och pyramiderna.[1]

På initiativ av kyrkoherde Adolf Råde inleddes 1923 en restaurering av Ramsele gamla kyrka. Det mesta av inredningen kunde återfinnas utspritt över församlingen och sattes upp på sina gamla platser. Väggmålningarna, som varit osynliga sedan 1668, upptäcktes och togs fram på nytt. I samband med renoveringen uppfördes också en ny klockstapel. År 1925 återinvigdes Ramsele gamla kyrka.[1]

Referenser

Vidare läsning

  • Bonnier, Ann Catherine; Hägg, Göran; Sjöström, Ingrid (2008). Svenska kyrkor : en historisk reseguide. Stockholm: Medström. sid. 410-411. Libris 10867351. ISBN 978-91-7329-015-9 

Externa länkar