Resvirke
Resvirke är en äldre träbyggnadsteknik som innefattar konstruktioner med stående virke. Olika former av resvirke är palissadteknik, stolpteknik och stavverk.
Under 1800-talet började stående timmer användas i huskonstruktioner och omkring 1900 var det vanligt. Resvirke var enklare, snabbare och billigare hantverk än liggtimmer. Många sommarvillor i skärgården från 1860–1870-talen är uppförda i resvirke.[1]
Byggnadstekniken beskrivs av Helena Lundgren i Trähusets stomme under samlingsrubriken Kulturmiljövård.
Enligt svensk ordbok
Resvirke
1) trävirke som anbringas eller. anbragts i mer eller. mindre upprätt ställning.
a) virke (stockar eller plank och dylikt) som anbringas eller anbragts i vertikal ställning i vägg till byggnad (särskilt i stavkonstruktion) eller i stomme till (tork)ställning och dylikt.Ordet används även om stående virke i ramvärk i korsvirkesbyggnad eller om trävirke som anbringas eller anbragts i upprätt ställning såsom ytterbeklädnad på husvägg och dylikt, stundom även dels om trävirke som anbringas eller anbragts i mer eller mindre upprätt ställning i stängsel och dylikt. Även använt om trävirke som reses eller rests i lutande läge mot en uppförd träställning och dylikt för erhållande av ett enkelt skjul eller skyddstak och dylikt.
Resvirke är numera vanligen plank, som fästes nedtill i ett på grundmuren lagt stockvarv eller plankvarv (syllen) och upptill i ett annat dylikt (hammarband). Resvirket består primitivast av i marken invid varandra nedslagna stolpar eller stavar (palisadverk). Resvirke används också om stommen till torkställning.
b) Åderdomligt numera föga brukat om virke i takresning (takstomme). Takets resvirke.
2) i vissa trakter, bygdemålsfärgat enkelt skjul eller skyddstak eller vindskydd åstadkommit genom resning av trävirke mot en vägg och dylikt, resvirkesbyggnad, förr även resvirks-byggnad, konkret: byggnad uppförd av resvirke.[2]
Referenser
Se även
- Stavkyrka
- Skiftesverk (teknik med liggande virke)
- Timring (teknik med liggande virke)
- Korsvirke
- Stavverk